Hur stor skillnad gör arbetsgivare mellan en Mastersexamen och en Civilingenjörsexamen?

Med tanke på hur många ingenjörer jag känner som inte har examen men ändå jobb så verkar många arbetsgivare inte vara alltför petiga med just den där examensbiten. Notera att det kan vara beroende på bransch, jag har ingen koll på din bransch. Kan du visa att du pluggat rätt kurser på en bra skola så verkar det räcka rätt långt. Sen kan det bita dig senare. Hur som helst verkar det som om titeln civilingenjör kommer bli mindre viktig i och med Bologna där en del som läst fem år teknisk högskola ändå inte får ut en civilingenjörsexamen utan "bara" en MSc då det är vanligt med masterprogram som inte är ackrediterade.

Ett tips är att höra med lite branschfolk. Ni borde väl ha arbetsmarknadsdagar och liknande? Annars kan facken ha bra koll på det. Hör med Sveriges ingenjörer eller Unionen. De brukar vara rätt snälla mot studenter för de raggar medlemmar där. Inte ovanligt att skolan erbjuder yrkesvägledning och karriärscoachning som du kan kolla med. För det kan som sagt variera med bransch.

Jag pratade för ca en månad sen med min far och min studievägledare på skolan om detta. För jag ligger och har samma problem, dock så vill jag inre flytta utomlands utan bara byta skola inom Sverige. Men det skapar samma problem eftersom att den nya skolan inte vill ge mig civil examen då jag inte läst hela deras program utan jag får "bara" en masterexamen för mina två år där.
Min far jobbar väldigt mycket med att anställa just ingenjörer och han sa precis som hon på min nuvarande skola, att om 4-5 år kommer nästan civilingengörstiteln vara död på skolorna. Så även om jag inte byter skola kanske jag inte får titeln eftersom skolsystemet idag är uppbyggt med en master och en kandidatexamen. Pappa sa det också att när dom rekryterar tittar dom bara att du klarat din examen, inte om det står civilingenjör eller master of sience på diplomet, näst efter det så tittar dom på examensarbetet och tidigare arbetserfarenheter. Så alla som betyghetsar osv gör det i onödan om dom gör det för jobbets skull, om man inte vill jobba på högskolan eller ska söka utlandsstudier.

Skickades från m.sweclockers.com

Klart bättre med en master ifrån singapore, internationell erfarenhet är fint att ha på CVt. Dessutom så vet alla företag att en motsvarande civilingenjörsutbildning i utlandet heter master...

CTH har rätt. I sverige är det extrem hets kring att kunna kalla sig civing, men utbildningarna är ju samma svårighetsgrad och ska ge samma merit. I alla länder utom sverige kommer du ändå bara kalla dig msc, de skiter i om du har nån svensk kvarleva till civing-titel utöver det. Samma sak i europa med dipl. ing. som man nu till och med slutat ge ut för att anpassa sig mer mot bologna med vanlig msc.
Den utlandserfarenhet du får kommer vara mer meriterande. Däremot att läsa master i sverige tror jag man kommer förväntas förklar sitt udda val av utbildning, just pga att svenskar är väldigt civing-kåta. Har du en bra förklaring lär det inte bli nåt problem dock, men det är ju inte ens aktuellt för dig som skulle ta den i utlandet. Kör på!

Mycket riktigt. Civilingenjör är en skyddad yrkestitel som bara finns i Sverige. Tyskland har något liknande. Det står Master of Science in Engieering på examensbeviset. Så visst har titeln viss tyngd i Sverige men det blir mindre och mindre viktigt eftersom bologna nu gör att fler går ut utan att vara civilingejörer utan de får "bara" Master of Science som på svenska heter teknologie masterexamen. Skolans namn kommer med största sannolikhet väga tyngre än exakt titel på examensbeviset.

Tyskland och en massa länder kallar det diploma engineer. Det är en msc med ett extra intyg som i princip säger att du kan jobba som ingenjör direkt och inte är 100% teoretiker. Exakt som högskoleingenjör och civilingenjör bara är bsc/msc med denna knorr som kallas yrkesexamen.

D-uppsats är för magister och inte master. En D-uppsats kan vara 15 eller 30 hp medan det krävs minst 30 hp för en master men finns även exempel på uppsatser på 60 hp. Finns ett undantag och det är om man redan har ett arbete värt 15 hp från ett utländskt universitet. Då kan man komplettera med ett till arbete på 15 hp. Så det ser ju inte ut att vara omöjligt att komplettera senare om det skulle vara relevant.

Informellt verkar masteruppsatsen kallas för E-uppsats.

Problemet skulle väl vara att den examen du får inte erkänns som en mastersexamen i Sverige eftersom examensarbetet är för kort. Så med Svenska mått mätt har du varken civilingenjör eller master. Fast det skulle nog bara vara relevant om du satsar på en akademisk karriär. Industrin är som tidigare konstaterat inte alltför noga med examen i sig utan lägger större vikt vid lärosätet så det är mest av akademiskt intresse

Det svenska utbildningssystemet är inte universellt. Såväl vår årsindelning som hur mycket vi fyller åren med är väldigt specifikt för oss. Det finns en viss standardisering inom EU på grund av bolognaprocessen, men även inom denna finns utrymme för tämligen betydande skillnader i tillämpning. Det är således inte det minsta konstigt att en masterutbildning sker under andra tidsramar i ett annat land.

Fram till 1984 var civilingenjörsutbildningen i Sverige 4 år och sedan 4,5 år fram till 2007. Chalmers dumpade 4,5 år lite tidigare så det där med fem år i Sverige är väldigt nytt. Så det är rätt många yrkesverksamma civilingenjörer i Sverige som bara gått fyra år högskola. Hade du frågat dem om de kunde lika mycket som en som examinerats på 90-talet eller 2010?

Fast det var ju bevisligen inget problem att anställa nyutexaminerade ingenjörer på 80-talet. Så det där med att man ska gå fem år är ett nytt påfund i Sverige. Det är bara ett fåtal årskullar som hunnit gå ut med en femårig examen. Chalmers var tidiga med Bologna och skarven var när jag började 2005. Så maximalt fyra årskullar har hunnit gå ut med en femårig utbildning.

Skillnaden mellan högskoleingenjör och civilingenjör varierar kraftigt beroende på bransch. Inte ovanligt att de ersätter de gamla gymnasieingenjörerna och därmed får jobb som de är överkvalificerade för samtidigt som de inte får samma typer av jobb som civilingenjörerna. Inom data och IT verkar skillnaderna vara mindre men där verkar kraven på formel utbildning generellt vara lägre och man ser mer till prestationer.

Nej grunden var att du tyckte att det lät konstigt med en master på fyra år och jag påpekade att det inte var så längesedan det såg likadant ut i Sverige. Vi har massa ingenjörer som pluggat fyra år. Vidare påpekade jag att folk som pluggat fem år är ovanligt eftersom det är ett extremt nytt påfund. Frågan är hur många arbetsgivare som faktiskt har koll på att det inte är fyra och ett halvt år längre. Namnet på universitetet lär spela betydligt större roll än antal år.

Jag tror inte att namnet på universitetet spelar den minsta roll, om det inte råkar handla om något allmänt känt internationellt prestigeuniversitet.
Vi vet genom de fåtaliga studier som finns att arbetsgivare i princip inte bryr sig alls om vilket svenskt lärosäte man gått på, och antagligen vet de inte nog mycket om utländska universitet för att kunna göra någon mental rangordning utöver MIT/Harvard/Oxford. Något som däremot kan spela roll är namnet på landet som universitetet ligger i. Jag kan tänka mig att det ses som mer positivt med en examen från Storbritannien än en examen från Swaziland, helt enkelt för att man vet att Storbritannien är ett välfungerande i-land medan motsvarande inte gäller för Swaziland. Överlag räcker det nog dock med att man har en examen med rätt beteckning för att uppfylla utbildningskravet, och resten är en fråga om övriga egenskaper.