Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2004

Akos pensionsguide

Har länge funderat på det här med pension och hur fan det kan vara så komplicerat när det egentligen borde vara så lätt. Trots mitt ekonomiska intresse och flertal misslyckade försök att skriva denna guide om just hur fan det hänger ihop, så har jag nu gett mig bomb på att nysta och lyfta denna fråga.
Som komplement till denna tråd så finns min aktieguide där man hittar mycket matnyttigt om hur man bäst lägger upp en strategi för att investera på börsen. Vidare finns även en starta eget-tråd som av okänd anledning inte går att hitta med hjälp av sökfunktionen. Den är en guide där jag gör ett försök till att enkelt förklara det viktigaste att veta inför att bli egen företagare.

Pension har säkert alltid varit ett väl diskuterat ämne men det är först det senaste året som jag tycker mig se pensionsfrågor både här och där. Vidare vill jag även nämna hur ofta jag hört från kollegor på sommarjobb och andra äldre människor som närmar sig pensionen, om hur lite de kommer få i pension och hur de ångrar att de inte började pensionsspara tidigare. Därav denna guide!

Syftet med denna tråd är i första hand kunna inspirera en och annan icke insatt till att styra upp sin pension med hjälp av information som är lätt att begripa, några enkla verktyg till hur man går till väga och kanske även till att reflektera över hela sin privatekonomi och inte bara pensionen. Idag fokuserar många väldigt mycket på att man ska tjäna så mycket som möjligt när det enklaste sättet att få mer över i plånboken är att kapa sina utgifter.

I andra hand är denna tråd skriven för min egen del, för att jag vill lära mig och när jag nästa år ska gå ut i arbetslivet efter att ha pluggat i 7000 år så vill jag direkt maximera min privatekonomi på alla plan. Samtidigt vill jag inte bli en av de där bittra gubbarna som tyvärr får dras med ett orange kuvert som inte precis är något att hänga i granen till jul.

Denna guide är uppbyggd på följande vis; Steg 1 förklarar de tre pensionsdelarna allmänt. Alltså; hur den fungerar, lite tips om vart man hittar mer information samt kort om regeländringar som sker inom pensionen just nu.
Steg 2 så plockar vi fram stora verktygslådan, går in och tittar på vår egen pension och hur den ser ut. Vidare så ges även lite tips på hur man kan gå tillväga för att på ett enkelt vis börja pensionsspara och hur man kan strukturera detta. Sist, i steg 3, så ges övrig information, exempel på hur jag resonerar kring mina fondval följt av en liten ordlista, diskussionsunderlag m.m. Mycket nöje!

Steg 1 – Vältra oss i pensionens avgrund

Såhär är Sveriges pensionssystem uppbyggt

Den klassiska triangeln som säkert de flesta av er sett tidigare. Låt mig förtydliga den, det mesta här är saxat från minpension.se eller wikipedia. Här snuddar jag bara på ytan utan att gå för djupt in på någon del, för att få en grund i hur pensionssystemet är uppbyggt. Hänger du inte med på allt? Det gör inget, i steg 2 förklaras det viktigaste.

Allmän pension:
Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten sköter.
Den allmänna pensionen beräknas på alla dina inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Det innebär att du får allmän pension också vid till exempel arbetslöshetsersättning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldrapenning.
Den allmänna pensionen har två delar; inkomstpension och premiepension. Varje år avsätts en summa som motsvarar 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till din allmänna pension. Av dessa är 16 procent inkomstpension och 2,5 procent premiepension.

Premiepension är en del av den allmänna pensionen. Av varje medborgares lön upp till 27.500 kr/mån avsätts 2,5 procent till premiepension (år 2012). Mer precist, så avsätts 2,5 procent av lönen upp till ett maxbelopp om 7,5 inkomstbasbelopp.
Avsättningen till premiepension förvaltas, om individen inte gjort något aktivt val, i ett statligt alternativ förvaltat av Sjunde AP-fonden. Individen har också möjlighet att låta premiepensionen förvaltas i någon av de fonder som är knutna till premiepensionssystemet.
I december varje år sätts nya pensionsrätter in på ditt konto. Pensionsrätter är det belopp som varje år betalas in till din allmänna pension. 16 procent av din årliga inkomst går till inkomstpensionen och 2,5 procent av din inkomst går till din premiepension. Insättningen 2014 avser deklarationsåret 2013.
Viktigt: I premiepensionen kan du göra egna fondval. På fondkollen.se finns en guide som visar hur du gör när du byter fonder. Mer om detta i steg 2.

Läs mer: Fondkollen
Såfa Om sjunde ap-fonden
Pensionsmyndigheten Om pensionsrätter

Tjänstepension:
Förutom den allmänna pensionen har de flesta som arbetar någon form av tjänstepensionslösning. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal kan du vara säker på att din arbetsgivare betalar in pengar till din tjänstepension.
Hur mycket du får i tjänstepension beror på hur mycket du har i lön, hur länge du arbetar och var du arbetar. Till skillnad från den allmänna pensionen får du tjänstepension också på inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp.
Det finns flera olika avtalsområden inom kollektivavtalad tjänstepensionen. Var du arbetar avgör vilket avtalsområde du tillhör. Olika regler gäller inom avtalen, t.ex. hur stor pensionen är, hur stor del du kan påverka, bolagens avgifter med mera.
Viktigt: Om din arbetsplats saknar kollektivavtal kan din arbetsgivare ändå ha en tjänstepensionslösning för dig. Om du är osäker på vad som gäller ska du fråga din arbetsgivare.

Läs mer: Pensionsmyndigheten

Privat pension:
Det privata pensionssparandet är helt frivilligt och något du själv tar ställning till om du behöver för att komplettera med de övriga delarna i din pension. Det är din bank eller försäkringsbolag där du har ditt privata pensionssparande som kan ge information om vad som gäller för sparandet.
Det finns två typer av avdragsgilla privata pensionssparanden, den ena kallas Privat pensionsförsäkring och den andra Individuellt pensionssparande (IPS).

Pensionssparandet kan placeras antingen i traditionellt förvaltad pensionsförsäkring där försäkringsbolaget placerar pengarna, i en fondförsäkring där du själv väljer fonder eller i individuellt pensionssparande (IPS) där du kan placera pengarna i fonder, aktier, andra värdepapper eller på bankkonto.
De huvudsakliga skillnaderna mellan att spara i en pensionsförsäkring och i ett individuellt pensionssparande (IPS) är:
I IPS finns inte möjlighet att få en garanterad avkastning, vilket det gör om du väljer traditionellt förvaltad försäkring.
Du har större valfrihet att välja hur dina pengar ska förvaltas om du väljer en IPS.
IPS är inte en försäkring. Det innebär att endast värdet på ditt sparande utbetalas till dina efterlevande om du avlider. Till en pensionsförsäkring kan du däremot välja att utöka skyddet för dina efterlevande.
Vid dödsfall utbetalas alltid en IPS. Finns inte förmånstagare tillfaller värdet dödsboet. Saknas förmånstagare i en pensionsförsäkring tillfaller värdet de övriga i försäkringskollektivet.
Källa

Summering: De viktigaste och största bitarna i kakan som gemene man kan påverka är såklart det privata pensionssparandet och premiepensionen. En tredje bit som kan vara värt att nämna och tänka på är tjänstepensionen.

[U]Förändringar i pensionssystemet[/U]
Regeringen har lagt ett förslag om att i ett första steg sänka avdragsrätten till 1 800 kr per år under 2015, för att under 2016 helt ta bort avdragsrätten.
Om du har pensionssparat i pensionsförsäkring eller på pensionssparkonto kan du göra avdrag för försäkringspremierna respektive inbetalningarna på kontot. Du måste själv äga försäkringen eller pensionssparkontot för att få göra avdrag. Om du har inkomst av tjänst får du göra avdraget som ett allmänt avdrag.
Om du har inkomst av näringsverksamhet kan du begära avdrag i näringsverksamheten.
För att få avdrag i deklarationen 2014 ska du ha betalat in premien eller satt in pengarna på kontot före årsskiftet 2013/2014. Du får göra avdrag med maximalt 12 000 kronor (inkomståren 2013 och 2014).
Källa: Konsumenternas bankförsäkring och Skatteverket

Bankerna får inte ta ut någon avgift för själva kontot. Bankerna kan kringgå detta med att lägga på en avgift för ”ISK med rådgivning”, men på det stora hela finns det mindre möjligheter för bankerna att tjäna pengar på ISK än på de gamla pensionsförsäkringarna och på kapitalförsäkringar.
– Jag tror att det slopade avdraget kan innebära att storbankerna istället väljer att rekommendera kapitalförsäkringar, för där tar flera av dem ut en avgift för själva försäkringen, säger Claes Hemberg.
Källa

Fram till nu har du kunnat dra av 12 000 kronor per år för ett privat pensionssparande i din deklaration. Avdragsrätten innebär att du inte betalar skatt på ditt sparande nu utan först när pengarna tas ut. Om Regeringens förslag går igenom, vilket är väldigt troligt, så får du endast dra av 1 800 kronor per år (150 kronor per månad) från januari 2015.
Säg att du har ett autogiro på till exempel 400 kronor per månad som du betalar till ett sådant sparande. Då är det viktigt att du ändrar på den summan till 150 kronor per månad från januari 2015. Om du inte ändrar så får du dra av 150 kronor i deklarationen, de övriga 250 kronorna får du betala skatt på innan de sätts in i ditt sparande. När du sedan tar ut pengarna får du betala skatt på dem igen. Välj istället en annan sparform för de 250 kronorna.
Källa

I och med slopningen av den avdragsgilla rätten för pensionssparande så är det viktigt att agera, helst att flytta över pengarna från en pensionsförsäkring till ett privat konto, så kallat ett investeringssparkonto alternativt kapitalförsäkring. Att flytta över det till ett privat konto är lämpligt eftersom det inte längre finns någon förmån (avdragsförmån) att spara i ett pensionskonto. Tänk på att det kan tillkomma en avgift vid en eventuell flytt från en pensionsförsäkring.

[B][CENTER]Steg 2 – Förändra idag, chilla när du är 50![/B][/CENTER]

När vi nu kan all vokabulär och har stadigt med kött på benen så går vi rätt in på agerandet i frågan. Vi börjar med att kontrollera hur just vår egen pension ser ut. Nu kan det vara lämpligt att ta fram papper och penna. Jag är en förespråkare för att ha saker skriftligt, helst på papyrus á 1900-tal så man har god översikt. Det finns två typer av människor, doormats och matadors, vad väljer du att vara?

Här nedan går vi igenom och gör våra pensionsval i de tre delarna som vi själva kan styra över, låt oss börja!

[U]Premiepensionen[/U]
Kan förändras direkt från pensionmyndighetens hemsida alternativt den andra sidan, minpension.se. Väljer du att inte göra några egna val (vilket är ett val i sig) så kommer dina pengar alltså att skötas av den statliga fonden ap7. Ap7 kan vara ett bra alternativ jämfört med att göra egna val, ifall man känner att man inte riktigt behärskar detta.

Väljer du istället att ta ett aktivt val och göra förändringar så finns det några generella råd att fundera över, exempelvis riskspridning, kunskap och intresse.
I premiepensionen kan man välja maximalt 5 olika fonder. Generellt säger man att aktiefonder har högre risk än exempelvis räntefonder. Man kan även mixa in blandfonder, globalfonder m.m. De flesta fonder har en risknivå som ofta står tydligt utskriven. En rekommendation är att gå in på morningstar.se och jämföra fonder. Där listas alla de fonder man kan välja i sin premiepension. Fokusera inte på fonder som har utvecklats bäst de senaste 3 -12 månaderna utan se mer långsiktigt.

Här följer olika strategier som kan vara vettigt att tänka på när man investerar långsiktigt. Vid val av fonder bör man framförallt tänka på tre saker;

  1. Riskspridningen

  2. Kostnaden för fonden - Norman-beloppet är ett bra jämförelsetal.

  3. Anpassa risken efter ålder – har man mer än 10 år till pension kan man ligga nära 100 % i aktiefonder. (Ap7 investerar i räntefonder först vid 56 års ålder)

Det här med riskspridning är ju svårast av de tre punkterna ovan, därför nämner jag här några saker att tänka på då man vill sprida risken;
Se till att:

  • ha 5 olika fonder i din premiepension (maximalt antal)

  • fonderna verkar i olika regioner (europa, asien, sydamerika)

  • fonderna investerar i olika branscher (Inte alltid så lätt att veta)

  • att ha en eller fler räntefonder beroende på riskbenägenhet

  • att ha en eller flera globalfonder

Läs mer: Privata Affärer
Fondkollen så väljer du fonder till premiepensionen.
Aktiespararna bra artikel om varför man bör välja lågkostnadsfonder.

[B]Tjänstepension[/B]
Tjänstepensionen bygger på kollektivavtal mellan fackförbunden och din arbetsgivare, men även på arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuella försäkringar genom ett försäkringsbolag. generellt innebär den ett komplement med cirka 10 procent, men för höginkomsttagare kan det vara ännu mer.
Det finns två olika sorters tjänstepension, förmånsbestämd och premiebestämd. I den förmånsbestämda pensionen är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan inte påverka den förmånsbestämda delen, utan det är arbetsgivaren som måste betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen.
Den premiebestämda tjänstepensionen innebär att det är bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in till din pension. Du kan sedan påverka hur stor pensionen blir i slutändan genom att placera den summan i fonder eller traditionella försäkringar. I en traditionell försäkring får du en garanterad ränta på varje inbetalning. I en fondförsäkring påverkas slutbeloppet av hur fonderna utvecklas.
Källa

Har man tjänstepension som är premiebestämd så sätts pengar in hos ett företag där man antingen själv väljer fonder (exempelvis hos avanza) eller hos ett företag som erbjuder försäkringar. Viktigt att tillägga här är att man kan välja ifall man vill ha en försäkring vid eventuellt dödsfall. Väljer man denna kan delar eller hela tjänstepensionen gå till familjen ifall man skulle, så att säga, ta ner skylten tidigare än planerat.
Det här med tjänstepension känner jag ännu är något oklart. Detta kan bero på att jag ännu är student och bara har småskrammel i tjänstepension och inte har egna erfarenheter av detta. Dessutom så ska det tilläggas att vettig information om hur tjänstepensionen fungerar i praktiken lämnar något att önska på många platser i cyberrymden.

Läs mer: Avanza

[U]Individuellt pensionssparande[/U]
När det nu (som nämnt ovan) finns liten anledning att pensionsspara privat i en IPS eller pensionsförsäkring då avdragsrätten troligtvis försvinner fr.o.m. 2016 så återstår nu bara ett val, att göra det själv. Det betyder å ena sidan att man först får skatta för sin lön och sen investera i någon form av aktie/fond-depå där kapitalet på olika vis beskattas ytterligare en gång.

Idag finns framförallt två populära sparkonto-former, ISK och kapitalförsäkring. Dessa skiljer sig något åt men här finns en bra jämförelse. Jag vill dock återkomma till Claes Hembergs blogg där han i ett blogginlägg rekommenderar att redan nu agera som om skatteavdraget har försvunnit (trots att det till viss del dröjer till 2016) och att lägga pengarna i ett ISK-kontot. Huruvida man väljer ett ISK-konto eller kapitalförsäkring går vi inte in på mer nu, utan här fokuserar vi på det viktiga, sparandet.

Således så börjar vi med att öppna ett av ovanstående konton och förslagsvis starta en överföring månadsvis till vårt konto för att göra det så enkelt som möjligt för oss. Sen är det dags att investera. Till en början, då kapitalet är litet kan man för enkelheten skull köpa precis samma 5 fonder som man valt i sin premiepension. Detta gör det enkelt att följa, vill man göra några förändringar i premiepensionen bör man göra samma förändring i sitt privata pensionssparande. Fler tips angående val av fonder finns ovan under premiepensionen.

Är du istället intresserad av att köpa aktier går detta mycket bra. Ta i så fall en titt på min aktieguide. Dock känner jag idag att den är otroligt omfattande och bör endast följas om man faktiskt är intresserad och tycker det är kul med handel. För de allra flesta är fonder att rekommendera vilket jag själv även använder mig av till mitt eget pensionssparande, för att göra det så enkelt som möjligt.

Läs mer: Wikipedia Kapitalförsäkring
Wikipedia ISK
SvD
Claes Hembergs blogg
SvD fördelar och nackdelar med ISK

[B][CENTER]Steg 3 – Lathund för lata & övriga![/B][/CENTER]

För att leva ok efter pension, vid normal pensionsålder, så har jag flera gånger hört att det är lämpligt att ha minst en miljon kronor i privat pensionssparande. För att sätta en miljon kronor i perspektiv så medför det ett sparande på 2000 kr per månad i ca 40 år, utan någon avkastning på kapitalet. Detta är en bra tankeställare då 2000 kr per månad är ganska mycket pengar, men samtidigt så är det så klart orimligt att inte räkna med någon avkastning. Kom ihåg att de pengar man sparar idag, kommer ge betydligt mer pengar vid pensionsåldern än vad de pengar som man sparar när man bara har hälften så lång tid till pension, enligt ränta-på-ränta-principen. Därför är det viktigt att komma igång med sparandet i tid, därav denna guide!

Citat:

”Det är bättre att spara 200 kr än att inte spara 1000 kr!”

[U]Tips: Kalkylera din förväntade pensions[/U]
Även här kan det vara av intresse att göra lite kalkyler på hur mycket sparande och vilken förväntad avkastning man tror sig ha, i slutändan ger när man väl tänkt pensionera sig. På denna sida kan man enkelt räkna vilken förväntad slutsumma man får efter ett fast månadssparande, efter x antal år med en specifik förväntad avkastning.

[U]Akos egna fondval[/U]
För att visa hur ett fondval kan se ut så tänkte jag ta mig själv som exempel. För ca 1 år sedan (då jag ännu inte var insatt i pensionsfrågan) så gjorde jag några fondval i min premiepension som jag tänkte visa här. Observera att jag inte har gjort några ändringar eller en närmre undersökning i vilka fonder jag egentligen valde förrän nu när jag skriver detta. Därför tänkte jag presentera vilka ändringar jag gör och hur jag resonerar. Såhär ser det ut när jag loggar in på pensionsmyndigheten.se;

Här ser vi en härlig mix av fonder. Jag har tillväxtmarknader, Latinamerika, Asien-index, Europa och slutligen norden. Ser vi till riskspridning så är detta enligt mig, idag, helt klart godkänt. Som vi kan se av bara namnen så är det en ordentlig mix utifrån regioner. Jag ska även ta mig en koll på hur det ser ut med fond-kostnaderna. På morningstar.se söker jag fram fonderna och utläser följande fondkostnader;
Fond, Norman-belopp;

  • Handelsbanken Latinamerika, 13 655 sek

  • Nordea Nya Tillväxtmarknader, 15 670 sek

  • Seligson & CO Asien – indexfond, 4 327 sek

  • Swedbank Robur Europafond MEGA, 4 745 sek

  • Swedbank Robur Nordenfond, 12 226 sek

Här kan vi tydligt se vilka fonder som kostar mest. Tillväxtfonder är inte ovanligt något dyrare än andra. Någon globalfond finns inte vilket jag gärna skulle vilja byta till. Nordenfonden ser onödigt dyr ut, här känns spontant Avanza Zero som ett betydligt bättre alternativ.

Det är dags att byta, såhär resonerar jag;

  • Latinamerika-fonden är dyr och kan bytas ut mot en globalfond. Här väljer jag en med låg kostnad, några exempel är AMP, SPP eller DNB-global. Jag väljer AMF då de presterat bäst, ca 7,37 % i årlig utveckling senaste 10 åren.

  • Tillväxt-fonder gillar jag, därför väljer jag att byta ut Nordeas Nya tillväxtmarknader mot en billigare; exempelvis SPP Emerging Markets som till stor del investerar i Syd- och Mellan-Amerika.

  • Seligson & CO Asien – indexfond är billig men har utvecklats bedrövligt de senaste 10 åren. Här måste det finnas något bättre alternativ. Här väljer jag FIM Frontier som i huvudsak investerar i de små tillväxtländerna men som trots allt är en något dyrare fond. Läs mer här.

  • Då jag anser att Swedbanks Robur Nordenfond är alldeles för dyr, plus att norden har gått väldigt väl de senaste 5 åren, plus att jag i min europafond får in lite av norden, så kan jag istället prioritera ytterliggare en globalfond. Jag satsar på ytterliggare en billig, SPP Global Topp 100 som är klart billigare än tidigare nämnda DNB Global.

  • Sist så har jag Swebank Robur Europafond MEGA som trots allt är har låg kostnad, utvecklats väl (6 ,06 % i snitt de senaste 10 åren). Med hjälp av morningstar så ser jag att Handelsbanken Europafond Index har lägre kostnad och utvecklats bättre (39,2 % kontra 35,0 % senaste 5 åren) vilket är win-win. Det blir ett femte fondbyte i min premiepensions-depå!

Såhär ser min depå ut nu, för enkelhetsskull så väljer jag en fördelning på 20 % för de fem fonderna.

Ny kostnadskoll för fonderna blir;
Fond, Norman-belopp;

  • AMF aktiefond global, 3 558 sek

  • SPP Emerging Markets, 8 318 sek

  • FIM Frontier, 16 287 sek

  • Handelsbanken Europafond Index, 3 926 sek

  • APP Global Topp 100, 6 676 sek

Som vi ser så har jag minskat mina fondkostnader vilket så klart är välkommet. Billiga globalfonder som blandas ut med två spännande tillväxt och frontier-fonder samt en europafond. Jag vill tillägga att jag inte är någon specialist. Dessa fondvalen har jag gjort åt mig själv, med min kunskap och risknivå. Diskutera gärna mina fondval här i tråden!

[U]En kort ordlistan som du bör begripa dig på[/U]
Här förklaras de vanligaste, knepigaste och typiska pensionsord jag stött på och som bara pensions-belevade människor slänger sig med;
Avtalspension eller tjänstepension är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar till dig. Den är grundad på ett kollektivavtal mellan din arbetsgivare och ett fackförbund. Hur stor del som avsätts till avtalspension beror på vilken arbetsgivare du har och vilket kollektivavtal de har.
Garantipension är en del av den allmänna pensionen. Den är till för att skydda de som har en låg taxerad inkomst och den garanterar dig en viss summa per månad i pension även om du haft en låg inkomst eller ingen inkomst alls.
Garantitillägg är en del av garantipensionen för dig som är född mellan 1938 och 1953 och den garanterar att du inte kommer att få mindre pension än vad du tjänat in till enligt det gamla pensionssystemet. Garantitillägget utgör mellanskillnaden. Denna garanti är en del av tilläggspensionen (se nedan).
Inkomstpension är den stora delen av den allmänna pensionen. Den utgörs av en viss procent av det du tjänar (16 procent för närvarande).
Tilläggspension: Denna pension gäller bara för dig som är född under perioden 1938-53. Förutom den allmänna pension du får i form av inkomstpension och premiepension får du också en del i form av tilläggspension. Tilläggspensionen är en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionspoäng du fått under de år du har arbetat. Ju fler och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension.

[U]Sajter värda att nämna[/U]
Pensionsmyndigheten - den statliga pensionsmyndighetssidan med väldigt mycket information, rekommenderas för vidare forskning i ämnet!
MinPension – En sajt som startades som ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du själv kan logga in och sköta din pension.
Fondkollen Matnyttig länk till information om premiepensionen!
Claes Hembergs blogg är bra då han skriver mycket om pension samt står bakom de privata spararna och informerar om det viktigaste, dock inte bara pension.

[U]Diskussionsunderlag[/U]
Hur kommer jag åt mina pengar/pension?
Är ap7-såfa ett vettigt alternativ i min premiepension eller bör jag ändra?
Hur mycket går till pension från min lön?
Hur kan jag investera själv?
När kan man börja ta ut pensionspengar?
Hur mycket får man som lägsta pensions?
Vad är en pensionsförsäkring och hur fungerar den?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Apr 2002

Mycket bra initiativ. Min uppfattning är att den allmänna pensionen kommer ge mindre och mindre med tiden och är nu inte längre något man luta sig till 100% mot. Det är extremt viktigt att se till så vi får en tjänstepension, för vissa kan detta ge mer än den allmänna pensionen.

Många väljer att ignorera problemet med att det antingen är förtidig, eller att man kommer vara fattig pensionär iaf. Själv är jag 28 år och har valt att sätta mig in i pensionsvärden då jag anser att det är viktigt att börja så tidigt som möjligt för det är nu vi kan påverka vår framtid.

Själv har jag valt att privat pensionsspara också. Detta gör jag av två anledningar, jag vill ha det bra när jag blir pensionär samt att jag i min situation har haft pengar att undsätta. Under den tid jag har arbetat så har jag sparat det maximalt avdragsgilla summan varje år då jag ser en god ränta på ränta möjlighet här, jag kommer även 2015 sätta in de 1 800 kr.

En sak som du dock inte nämnde är att det går att löneväxla, där du väljer att få mindre lön och den lönen sätts istället in i din tjänstepension. Detta är dock bara aktuellt om du tjänar över 39 000 och kommer då agera som ersättare för privat pensionssparande.

CPU: i7 6700k + Fractal Design S24 GPU: ASUS GeForce GTX 1070 8GB DUAL OC RAM: Kingston 16GB 2133MHz CL13 MB: MSI GAMING M7 PSU: EVGA Supernova G2 850W, 80+ Gold SSD: Samsung SM951 256GB M.2 NVMe + Samsung EVO 850 250GB M.2 Chassi: Fractal Design S OS: W10 Pro Skrämar: Acer XB270HU + 2x Dell U2412M
NAS: Synology DS415+ (4x WD RED 6 TB) Console: Xbox One

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Рос&#10
Registrerad
Nov 2011

Tackar så mycket för det här! Ska ta och sätta mig in och läsa igenom det ordentligt när jag får tid. Eftersom jag jobbar utomlands så är jag nästan helt beroende på mitt egna pensions sparande.

Node 804 | CPU: i7 4770k | RAM: Corsair vengeance LP 16gb | GPU: MSI GTX 780 SLi | MB: ROG Maximus VII Gene |
Node 304 | CPU: G3258 | RAM: HyperX 8gb | GPU: Nvidia GTX Asus 750Ti | MB: MSI Z97i-AC |

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011

Härligt initiativ för något som är så viktigt för precis alla! Själv sparar jag i ISK och fonder och tycker det funkar bra när man är ung. Då har man "råd" att ta höga risker och de tips jag fått är att man också bör ta lite högre risker i investeringar då. När man sedan blir äldre och närmar sig pensionen bör man flytta över pengarna till lägre riskzoner.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Apr 2002
Skrivet av Bosseh:

Härligt initiativ för något som är så viktigt för precis alla! Själv sparar jag i ISK och fonder och tycker det funkar bra när man är ung. Då har man "råd" att ta höga risker och de tips jag fått är att man också bör ta lite högre risker i investeringar då. När man sedan blir äldre och närmar sig pensionen bör man flytta över pengarna till lägre riskzoner.

Risken med att spara i ISK för pensionen är att du ej låser pengarna, du kan därmed lockas att använda de till andra saker så som ny bil, resa, bostad etc. Används dessa pengar på fel sätt så kan det bli problematiskt när du går i pension.

CPU: i7 6700k + Fractal Design S24 GPU: ASUS GeForce GTX 1070 8GB DUAL OC RAM: Kingston 16GB 2133MHz CL13 MB: MSI GAMING M7 PSU: EVGA Supernova G2 850W, 80+ Gold SSD: Samsung SM951 256GB M.2 NVMe + Samsung EVO 850 250GB M.2 Chassi: Fractal Design S OS: W10 Pro Skrämar: Acer XB270HU + 2x Dell U2412M
NAS: Synology DS415+ (4x WD RED 6 TB) Console: Xbox One

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011
Skrivet av Tino:

Risken med att spara i ISK för pensionen är att du ej låser pengarna, du kan därmed lockas att använda de till andra saker så som ny bil, resa, bostad etc. Används dessa pengar på fel sätt så kan det bli problematiskt när du går i pension.

Jo det har du helt rätt i. Men man kan alltid flytta över pengarna från ISK till ett låst sparande.