Introduktion till och överblick av Linux och övriga operativsystem

Permalänk
Hedersmedlem

Introduktion till och överblick av Linux och övriga operativsystem

i  Introduktion och syfte

Denna text är tänkt att lyfta och svara på konceptuella frågor kring Linux och i viss mån även andra alternativa operativsystem som täcks av denna forumdel.

Tråden kommer förbli låst, då den snarare är tänkt att vara brett informativ än en generell diskussionsstartare. Om någon mer fokuserad fråga önskas diskuteras så kan det passa att skapa en specifik sådan tråd i detta underforum. Faktarelaterade felaktigheter, inkluderat språkfel, inkonsekvens, formateringsmissar eller döda länkar, tas enklast i PM till trådskaparen.

Tanken är inte att skriva om allt som finns att säga i ämnet, utan snarare att försöka presentera vissa begrepp som är användbara för att få en bättre bild av grundläggande Linuxkoncept. Oundvikligen kommer detta även innefatta relaterade områden så som "fri mjukvara" och dess likar, men detta kommer inte ges något större fokus här.

Innehållet är till stor del saxat från inlägg som jag själv och andra medlemmar tidigare skrivit på forumet, men förhoppningsvis mer strukturerat.

ii  Innehållsförteckning

1  Grundläggande begrepp och frågor  

  • 1.1  Vad är "Linux"?

  • 1.2  Vem ligger bakom Linux?

  • 1.3  Är Linux svårt?

  • 1.4  Varför vill "ni" att jag ska byta till Linux?

  • 1.5  Kan man spela på Linux?

  • 1.6  Är det inte förvirrande med så många valmöjligheter?

  • 1.7  Varför måste det vara så svårt att göra X i operativsystem Y när det är så lätt i operativsystem Z?

  • 1.8  Är det vanligt att bli dåligt bemött av Linux-communityn?

  • 1.9  Måste man "kompilera" allting själv?

  • 1.10  Jag gillar inte hur Linux ser ut!

  • 1.11  Vilket program ska jag använda i stället för …?

  • 1.12  Nä, detta var inget för mig

  • 1.13  Ja, detta verkade intressant — hur börjar man?

2  Projektbeskrivningar  

  • 2.1  Vilken distribution ska man välja?

  • 2.2  Finns det mer än Linux?

3  Externa informationssidor och -kanaler  

  • 3.1  Var kan jag få nyheter om Linux och hitta communities för support och diskussion?

  • 3.2  Något mer matnyttigt i ämnet?

SweC 6.0-kompatibla anchor-länkar.
Permalänk
Hedersmedlem

1  Grundläggande begrepp och frågor

1.1  Vad är "Linux"?

Kortfattat: "Linux" är namnet på en mjukvarukomponent som agerar länk mellan en användares program och datorns hårdvara. Linux är rent tekniskt en bas (en "kärna") ovanpå vilken olika Linuxdistributioner så som Ubuntu baseras.

Några av Linux vanligen nämnda styrkor är att det är:

I "folkmun" (och säkert även på sina ställen i denna text) används ordet "Linux" ofta växlande för både kärnan samt tekniskt mindre korrekt som ett samlingsnamn för Linuxbaserade distributioner. Sammanhanget gör det ofta klart vad som menas, men om man som läsare inte har koll på skillnaden så kan vissa saker te sig mystiska.

I längre ord, om än fortfarande på en översiktlig teknisk nivå, från ett äldre inlägg jag skrivit för att förtydliga skillnader mellan begreppen "Linux" och "Windows", med fokus på hur Unix-lika system delar samma "språk":

Skrivet av phz114n:

Det som kallas "Linux" är en viss komponent av operativsystemet; kort sagt den del som interagerar med hårdvara och presenterar gränssnitt för program att prata med denna, inkluderat exempelvis nätverkskommunikation och flera andra funktioner. Denna del kostar inga pengar, och är fri för vem som helst att ladda ner och göra mer eller mindre vad man vill med (så länge man tillåter andra att göra detsamma med det man skapat — detta skulle kunna vara föremål för ytterligare en utflykt om mjukvarulicenser, men kortfattat). Alla kan titta på koden bakom Linux: varsågoda.

Men med enbart denna komponent kommer man inte långt. Därför kommer gemene användare inte ladda hem Linux från kernel.org och böka på egen hand (förutom om de vill), utan man laddar hem en distribution, som i sig är en bättre analog till Windows. Ubuntu är ett exempel på en distribution.

Ubuntu tar samma kärna ("Linux") som alla andra Linuxdistributioner från kernel.org ovan, kanske lägger till några egna små ändringar om de känner att de behövs och delar med sig av dessa ändringar tillbaka till huvudprojektet, som i sin tur får lägga till dessa om de vill. Därutöver samlar Ubuntu en mängd andra program som gör att det faktiskt blir något användbart av det hela för en slutanvändare. Detta inkluderar grundläggande verktyg för att öppna, flytta och döpa om filer, men även fria program som LibreOffice, Gimp, Firefox, Apache, MySQL, etc., och i Ubuntus fall även i viss mån stängda program som Steam, Spotify, etc. De paketerar detta tillsammans med en installerare, en programhanterare, en skrivbordsmiljö och ett flertal andra saker och släpper sedan detta som en samlad produkt.

Samtidigt gör Arch Linux något liknande på sitt håll: tar Linuxkärnan, lägger på programmen som användarna kommer använda, en programhanterare, etc., och släpper detta som "Arch Linux".

Ubuntu och Arch delar nu på komponenten som pratar med hårdvaran, vilket gör att om exempelvis Intel vill ha stöd för sina grafikkretsar i alla dessa Linuxdistributioner så behöver de bara se till att de har stöd i kärnan på kernel.org. Hårdvarutillverkare behöver inte sitta och tänka: "OK, nu fixar vi stöd för Ubuntu, sedan för Arch, sedan för Fedora, …", utan de kan tänka "nu fixar vi stöd för Linux", så propagerar detta sedermera till alla dessa olika OS. Det finns egentligen inget tekniskt hinder mot att exempelvis Windows också skulle baseras på Linuxkärnan, och en användare skulle i stort inte märka skillnaden, så länge programmen som användes fortsatte att fungera. Android är ytterligare en variant av Linux som används av miljoner (idag snarare miljarder) användare. Min hemrouter kör Linux från fabriken. Många bilar kör Linux i sina integrerade system. Superdatorer, datorerna på CERN, etc., gör detsamma. De kör alla Linux, men olika operativsystem.

Så ja, olika Linuxdistributioner delar en vital komponent, och av interoperabilitetsskäl så löser de ofta saker på likartade sätt, men de är olika operativsystem. Det finns en teknisk underliggande gemensam nämnare som de alla samarbetar med att utveckla då det är ett alldeles för massivt projekt för att alla ska skapa en helt egen kärna (och ineffektivt!), men de är i övrigt separata projekt. Jag delar i stadsmiljö vattenledningar och sopstation med mina grannar, då det vore jobbigt om alla skulle behöva lösa detta själva, men vi är fortfarande separata familjer och hushåll.

Utöver dessa Linuxvarianter så finns exempelvis OS X som kommer från en BSD-bakgrund. Det finns fler varianter av BSD, så som FreeBSD, OpenBSD, etc. (som säkert i något led har varit delaktiga i att leverera de tecken du just nu ser på din skärm till din dator) och det finns ytterligare kusiner (Solaris, HP-UX, …). Går man ännu längre tillbaka hittar man systemet Unix som en gemensam nämnare. Unix [Wikipedia] har en översiktsbild. Alla dessa varianter talar alltså i viss mån samma "språk" då de bygger på idéerna från Unix som utvecklades i datorns barndom.

Så jag landar återigen i att det är ett väldigt brett spektrum av produkter som "pratar samma språk". Att jag trycker på detta är för att jag just rör mig i omgivningar där man använder helt olika OS som är skräddarsydda till olika ändamål, men likväl är "Linuxspråket" (snarare "Unixspråket") generellt, vilket blir en stor fördel. Det är därför svårt för mig att gå med på att man "låser sig" till ett OS om man lär sig att prata detta "språk". Detta är anledningen till att jag kan samarbeta sömlöst med personer på andra institutioner runt om i världen som kör exempelvis OS X och använda precis samma verktyg trots att vi själva kör Linux.

Ett sista tillägg: Linuxdistributioner delar också sinsemellan släktskap. Ubuntu bygger exempelvis på Debian i grunden för att undvika en enorm mängd dubbelarbete. Se detta massiva men ändå inkompletta släktträd (varning för hög informationsdensitet).

Dold text

1.2  Vem ligger bakom Linux?

Projektet startades 1991 av dåvarande studenten Linus Torvalds från Finland (om du träffar honom så kan du med fördel prata svenska). Tanken var att skapa en fri variant av operativsystemet Unix på hobbynivå, men det växte snabbt och nämndes redan runt millennieskiftet bland de största gemensamma projekten i mänsklighetens historia, och har fortsatt att växa sedan dess.

Linux i sig är inte "en produkt" från ett enskilt företag — begreppet samlar som nämndes ovan en mängd olika distributioner som inte av nöden har någon organisatorisk förankring sinsemellan. Ska man förstå skillnaderna så behöver man se att det är "äpplen och päron"-varning på att ställa begreppet "Linux" i kontrast mot exempelvis begreppet "Windows".

En källa till förvirring för de som är mer vana vid Microsoftparadigmen är att det känns naturligt att försöka överföra samma tänk och dra paralleller likt "Windows"⇔"Linux", "Bill Gates"⇔"Linus Torvalds", etc., men dessa tankar gör inte situationen rättvisa. Det vore tydligare att säga att Windows är som endera av de OS, de distributioner, som produceras av respektive Linuxprojekt och att Microsoft helt enkelt inte har någon organisatorisk motsvarighet. Det närmaste man hittar är måhända Linux Foundation, men dess medlemssida (med många kända namn) påvisar att det långt ifrån handlar om en monolitisk organisation. I perioder har även Microsoft varit delaktiga i att utveckla Linux för att implementera stöd som de använder i sina Linuxbaserade molnprodukter.

Däremot finns det idag flera företag som erbjuder en Linuxdistribution och relaterade tjänster som kommersiell produkt. De troligen mest kända renodlade företagsinriktade exemplen är Red Hat och SUSE, men även IBM, Oracle, HP med flera är stora leverantörer av Linuxsystem. Även Ubuntu som ligger bakom distributionen med samma namn har support av detta system som sin produkt. Dessutom erbjuder ju spelföretaget Valve idag SteamOS, Google ligger bakom Android och listan skulle kunna expanderas dagen lång.

Poängen med att Linux är "öppet" är att alla dessa aktörer jobbar tillsammans för att producera Linux genom att dra nytta av andras förbättringar och dela med sig av sina egna. Linux i sig blir snarast en infrastruktur ovanpå vilken dessa aktörer bygger sina produkter och tjänster. Inser man denna skillnad gentemot exempelvis Windows så blir det lättare att förstå relaterade begrepp i Linuxvärlden.

(Delar av ovanstående text är tagen från ett tidigare inlägg.)

1.3  Är Linux svårt?

"Är ett snöre långt?" — något som kommer som en överraskning för många som installerar en Linuxdistribution är att det finns en inlärningskurva, även (troligen "främst") om man är van Windowsanvändare. Detta tar sig lätt uttryck i frustration för den gemene SweClockersanvändaren som redan tillbringat tid med att lära sig installera program, ändra skärmupplösning, formatera hårddiskar, konfigurera nätverk, etc., i Windows, och sedan försöker applicera dessa kunskaper direkt i ett annorlunda system. Det tar lätt stopp.

Internet har ofta snabba svar på frågor som uppstår, men samtidigt måste det inses att om man inte lägger tiden på att förstå grundläggande saker om systemet innan man applicerar andras lösningar hejvilt så går det lätt snett. Denna grundläggande kunskap har SweClockersanvändaren ofta redan gällande Windows, varpå "vilda västern"-metoden där kanske fungerar mer direkt för användaren, men man behöver alltså vara beredd på att även en sådan enkel sak som att läsa och förstå hjälpinstruktioner initialt kan erfordra en större insats innan stödhjulen är redo att demonteras. Detta är inget unikt för Linux utan gäller för nytillkomna inom alla professioner, men det verkar ofta komma som en överraskning att det krävs även här.

Min fråga "Är Linux svårt?" är dåligt ställd, enligt tidigare delar av denna FAQ. "Linux" kan betyda många olika saker. Android är ett Linuxderivat som finns på mer än en miljard enheter och används dagligen av "vanliga människor" utan problem. OS X må inte vara ett Linuxsystem, men det är snarlikt uppbyggt, och marknadsförs direkt mot hemmarknaden. "Linux" kördes från fabrik på min hemrouter. Det finns inget inneboende i namnet "Linux" som skulle göra det svåranvänt, utan hur "svårt" det uppfattas beror snarare på ens vana med respektive gränssnitt (se 1.9 Jag gillar inte hur Linux ser ut! för mer information om olika gränssnitt).

En annan aspekt är att när Linux används av nyfikenhet snarare än av nöd så kan en användare som stöter på en motgång lätt välja att undvika problemet genom att starta om till sitt tidigare OS, och konstatera att Linux var "svårt". Fel som uppstår i ens primära OS är man däremot på ett annat sätt tvungen att ta itu med, varpå man försöker tills man hittar en lösning. Detta uttrycktes alternativt i ett foruminlägg av KimTjik:

Skrivet av KimTjik:
Skrivet av snajk:

Jag menar, gränssnittsändringar är ju en sak, de kan vara jobbiga men alla har ju samma problem så det går ganska lätt att komma runt, men att drivrutinerna till mitt ljudkort gör att min skrivare bara fungerar i vissa lägen eller liknande är ju ett helvete att felsöka och lösa.

Å andra sidan har många Windows-användare också problem med detta. Det är inte så att allt är perfekt och superenkelt. Däremot ser dessa användare sällan något annat alternativ än att försöka fixa det oavsett hur mycket tid och resurser som går åt. Jag har stött på vissa som helt enkelt gett upp och köpt nya skrivare istället. Hur många gånger ser vi inte det terminologiförvirrade uttrycket "formatera om Windows"?

En av skillnaderna är att den som testar Linux och får problem enkelt kan ge upp och med en axelryckning konstatera "Linux funkar inte".

Dold text

Ytterligare en inkörsport till problem kan vara när användandet av ett alternativt operativsystem drivs av en önskan om att just göra något som inte lika smidigt låter sig göras på ett tidigare OS, exempelvis drifta en webbserver. Helt plötsligt ska användaren inte bara tackla ett nytt OS — man ska även lära sig en helt ny uppgift! Den som redan har grundläggande OS-kunskap kommer ha en enklare tid att konfigurera servertjänster, då det uppstår mindre friktion i "enkla" delar så som att hantera tjänster, rättigheter, paket, etc. Det är många som lär sig hantera ett alternativt OS just denna väg, så det är givetvis möjligt att tackla båda bitar på en gång, men mängden "motstånd" man möter är inte nödvändigtvis representativ för operativsystemet i sig.

Man ska också skilja på SweClockersanvändaren som troligen är mer intresserad av att konfigurera sitt system och titta under ytan än någon som bara söker en dator att använda utan teknikaliteter. När något väl är konfigurerat som användaren önskar så är det ju bara att köra; det är under processen att skräddarsy systemet efter preferens som man kan vänta sig nya upptäckter. Eftersom Linuxsystem vanligen värderar just konfigurabilitet högt så kan det bli ett riktigt äventyr om man är sugen på att ge sig ner under skalet.

Sammanfattat så vill jag trycka på det generella faktum i livet att nya områden lätt snabbt och slarvigt kan avfärdas som "svåra", men de ger som regel med sig med ökad erfarenhet, om man är villig att ge dem chansen.

1.4  Varför vill "ni" att jag ska byta till Linux?

Vilka är "ni"? Linuxanvändare är olika, och använder själva Linux av olika anledningar. Bortsett från en mindre (men kanske uppfattat högljudd) skara så är min erfarenhet att den överväldigande majoriteten av Linuxanvändare är detta för att det passar bäst för dem, och på sin höjd vill vara hjälpsamma mot de som uttrycker intresse för att pröva. Dessutom finns det som i alla grupper en vilja att reda ut rena missförstånd, vilket kanske kan se ut som "PR/försäljarsnack" i någons ögon, men det bör gå att skilja på detta och information.

För ett operativsystem som är ett enskilt företags produkt så kan man direkt se ett incitament i att försöka "värva" anhängare, men de som använder Linuxbaserade system gör det främst för att det löser en uppgift i deras ögon, och det finns generellt inte någon som "tjänar" på ytterligare Linuxanvändare på samma sätt som Microsoft tjänar på ytterligare en såld Windowslicens. Att försöka övertyga någon bara för sakens skull ses i ljuset av detta lätt bli lönlöst för alla parter.

Får du ut någonting av att byta, så gör det. Det finns ej heller något att förlora på att testa för att lära sig mer, så finns det ett datorintresse så skulle jag personligen råda dig att göra detta (se 1.12 Ja, detta verkade intressant — hur börjar man?), men att känna sig "tvingad" är negativt för alla parter och inte en bra grund för en trevlig upplevelse. Känn att det är ditt eget beslut och ingen annans.

En brasklapp kan läggas in gällande att det utöver tekniska bitar som berördes ovan även finns ideologiska aspekter som personer kan känna starkt för, vilket kan arta sig i form av diskussioner om skillnader mellan "öppen" och "stängd" programvara gällande licenser, säkerhet, integritet, etc. Denna del är snarare ideologi/politik, och långt ifrån alla som använder Linux eller andra öppna lösningar ser detta som ett drivande skäl. Jag lyfte en sådan diskussion gällande statliga institutioner och öppen programvara i ett foruminlägg ("Just vad gäller statliga institutioner…" och neråt) och tycker personligen att det är intressanta och viktiga allmänna frågor, men det gagnar ofta alla parter att kunna separera teknik och politik.

Jag inkluderar här även en liknande framställning jag tidigare skrivit på temat varför någon skulle välja Linux framför något annat:

Skrivet av phz114n:
Skrivet av Harblax:

Söker en utförlig förklaring på varför folk använder Linux över Windows eller OS X.

Linux på en gammal laptop, server eller liknande är förståeligt, men låt säga att jag använder datorn till att redigera film, bilder, spela spel och göra musik. Varför skulle jag välja Linux över Windows eller OS X?

Om det fungerar för dig, så varför skulle du byta? Vill du att folk ska argumentera för varför du ska byta, fast du inte anser att du har någon anledning att byta? Detta är en försäljares roll, men en stor del av poängen är just relaterad till att det inte på samma sätt finns försäljare som försöker övertyga folk att byta för försäljarnas egen vinning — inga $1.5 miljarder att lägga på PR för varje ny version.

Om du använder datorn till att spela spel som finns till Windows, och använda de program som finns till Windows, så använd Windows.

Jag har en känsla av att jag kommer länka denna artikel ofta den närmaste tiden: Linux is not Windows. Notera att artikeln är antik i datormått mätt, men den tar ändå upp en hel del viktiga poänger.

Det är onödigt för alla parter att gå in i en diskussion gällande om A eller B är "bäst" (i en subjektiv mening) där ena parten redan från början "vet" att A är bäst för denna, och värderar allt som sägs om B utifrån ett perspektiv som redan bestämt att A är bäst. Det är "Android vs Iphone", "AMD vs Intel", "Nvidia vs AMD", "vänstern vs alliansen", "Färjestad vs Djurgården", etc. all over again .

Folk kommer säga "Linux är öppet", du kommer säga "det spelar ingen roll för mig".
Folk kommer säga "Linux har inga virus", du kommer säga "det har jag inte fått ändå".
Folk kommer säga "Linux är gratis", du kommer säga "Windows har man ju redan ändå".
Folk kommer säga "Linux är mer konfigurerbart", du kommer säga "Windows är redan som jag vill ha det".
Folk kommer säga "Linux är resurssnålare", du kommer säga "Windows är snabbt nog för mig ändå".
Folk kommer säga "Linux tar inte 40 GB diskutrymme", du kommer säga "jag har tillräckligt med diskutrymme".
Du kommer säga "Photoshop finns inte till Linux", folk kommer säga "prova Gimp i stället".
Du kommer säga "Microsoft Office finns inte till Linux", folk kommer säga "LibreOffice är lika bra".
Du kommer säga "Linux stöder inte lika många spel", folk kommer säga "vi spelar inte dessa ändå".
Du kommer säga "Skypeklienten är dålig i Linux", folk kommer säga "det är Microsofts fel, och vi använder andra alternativ".
osv osv osv.

Om man värderar allt utifrån perspektivet att Windows är det bästa sedan skivat bröd och allt man lärt sig gällande datorer har skett i en Windowsmiljö, och man inte ser sig begränsad eller är sugen på att prova något nytt, vilken chans har Linux att övertyga?

Om man däremot vill göra saker som man märker inte går att göra i Windows men däremot i Linux — man kanske är nyfiken på att lära sig mer om datorn, vill driva servrar av olika slag, se något annat än den miljö man är uppvuxen med, kan tänka sig att ge något som inte är exakt likadant som det man är van vid en chans — då kan det säkert bli en lyckträff att prova Linux, som det blivit för många andra (utan försäljare! ). Kanske märker man att man anser att "Linuxsättet" att sköta saker är smidigare och trevligare. Kanske man börjar förstå varför vissa värderar egenskaper som "öppenhet" högt, osv. Att däremot gå in med inställningen: "kom igen, övertyga mig!", fast man inte ser någon anledning att byta, låter som ett recept på en dålig upplevelse, och en diskussion som inte kommer någonstans.

Dold text

En annan utläggning som i mina ögon är representativ för varför personer använder Linux och liknande produkter skrevs av SweClockers-användaren Ronnylov som svar på frågan om varför användare väljer Linux:

Skrivet av ronnylov:

Jag bryr mig heller inte om utifall Linux får världsherravälde eller inte så länge det är fritt för mig att använda så som jag vill. Det finns där för den som vill, ingen tvingar någon att använda det och ingen bryr sig direkt heller om just du använder det eller inte. Det är liksom ingen som blir rik för att du börjar använda linux och open source. Användarna är själv med och skapar programvaran som de själva vill använda för sin egen skull. Är det något man inte gillar så kan man själv ändra det, eller komma med förslag till utvecklare som kanske lägger in funktionen om de gillar den. Man kan själv bidra till att driva utvekclingen åt det håll man vill. Men man tvingas inte att bidra med något, det är fritt fram att använda som man vill om man vill. Jag tycker det är en trevlig filosofi. Varsågod här finns något du kan använda precis som du vill om du vill. Du kan ändra om det om du känner för det så länge som du visar för andra vilka ändringar du gjort. Gör vad du vill, det är en fri värld liksom!

Har man lyckats hålla intresset uppe ända hit så rekommenderar jag att fortsätta läsa även om man känner sig frestad att hoppa direkt till slutsatsen i avsnitt 1.11 Nä, detta var inget för mig — ju bättre man förstår sitt val, desto bättre för alla parter.

1.5  Kan man spela på Linux?

Detta är ofta en stor fråga för SweClockersanvändaren, och svaret är: givetvis! Om vi däremot specificerar frågan till "Kan man spela samma spel som finns till Windows?" så blir svaret idag snarare "inte alltid"/"ofta inte". Det är i praktiken samma tekniska problematik som gör att man inte kan spela alla spel gjorda för Wii U på Playstation 4: spel kan vara utvecklade för en viss plattform utan att tillverkaren ger stöd för alternativa sådana, även om det rent tekniskt inte måste finnas något hinder mot att skapa en sådan version.

I skrivande stund (sommaren 2014) så listar Linuxavdelningen av Valves leveranstjänst Steam mer än 600 titlar som officiellt tillgängliga till Linux (uppdatering: över 1000 titlar tidigt 2015, vilket motsvarar 21 % av Steams totala katalog; se aktuell räknare längst ned på denna sida), och GOG.com annonserade nyss Linuxstöd. Humble Bundles ursprung var just spelpaket som inkluderade Linuxstöd och var fria från digitala restriktioner, vilket fungerade så väl att de snabbt utvecklades till en av dagens mest kända spelsidor. Id Software var tidiga med att erbjuda Linuxstöd, där Doom fanns i Linuxversion redan 1994. Så kallade "indiespel" kom ofta med multiplattformsstöd; inte minst relaterat till att många programmerare bakom projekten själva använde Linux i stor utsträckning. Det finns många likheter mellan att porta ett spel till OS X och att implementera Linuxstöd, vilket gör tröskeln låg. Efter Valves SteamOS-satsning så ser framtiden ljusare ut än någonsin vad gäller att få Linuxstöd att bli en självklarhet även bland AAA-titlar.

Trots denna hoppfulla bild så kvarstår faktum: vill man uteslutande spela de spel (och använda de program) som släpps till just Windows — varför ska man installera en Linuxdistribution? Det är en fråga Linuxanvändare själva ofta ställer sig när nya användare börjar med att fråga om hur man får exempelvis Titanfall att fungera i Ubuntu. Bland de sämsta förutsättningarna för en lyckad Linuxupplevelse har i mina ögon de som installerar Ubuntu enbart i tron om att det ska vara en sorts "gratis-Windows" och sedan försöker pressa in alla sina Windowsprogram och -spel via Wine/VirtualBox.

Det gagnar ingen part att få in nya användare med felaktiga föreställningar, så om Windowsspelande är ens prioritet så är Windows det bästa valet. SteamOS kanske kan komma att förändra denna bild framöver, men vi är inte där än.

Men Windows-emulatorn "Wine", då?
Wine (Wine is not an emulator) är tekniskt sett inte vad man menar med "emulator", men projektets mål är att kunna köra Windowsprogram i exempelvis Linux som om de vore "riktiga" Linuxprogram. Wine är användbart till mycket, och visst går det att få igång en stor andel Windows-spel i Linux därigenom, men då det handlar om osupportade lösningar så gäller idiomet YMMV, dvs resultaten kan skifta kraftigt. De "nyaste" spelen fungerar generellt sämre med Wine, medan äldre spel har större chans att gå igång.

(Bonusläsning: samlade citat om spel på Linux.)

1.6  Är det inte förvirrande med så många valmöjligheter?

Detta argument dyker ibland upp i olika former (ibland nära inneordet "fragmentering"), men används ofta på ett sätt som ser väldigt märkligt ut från "andra sidan" — så märkligt att jag rent utav finner det svårt att ens formulera ett svar i datortermer, så jag försöker med en analogi: inte undviker jag att äta frukt bara för att affären erbjuder banan, äpple, päron, kiwi, mango, etc.? Vill jag äta en banan så ser jag inte problemet med att det finns hundra andra fruktsorter i affären.

Frågan bygger troligen på missförstånd/okunskap gällande vad "Linux" är, där man snarare internt har bilden att företaget "Linux Inc" producerar tusen olika OS-utgåvor att välja mellan, vilket vi lärde oss i 1.1 Vad är Linux? inte är fallet. Ja, det finns många distributioner. De har likheter, de har olikheter, men om man väljer att använda Ubuntu: varför skulle det då påverka ens situation vad Scientific Linux gör?

Har man studerat säljteknik så har man fått lära sig att erbjuda en kund max två eller kanske tre alternativ för att de inte ska bli förlamade av mängden val, men att använda Linux handlar generellt inte om att man ska övertygas av en försäljare — det handlar om att själv se nyttan av plattformen. Då ingen handske passar alla bäst så blir mångfalden en styrka i att det med större sannolikhet går att hitta ett projekt som passar bra för varje given situation.

Om man känner sig fortsatt olustig enbart för att man är förvirrad av mängden val så är bästa tipset att läsa på: kunskap är lätt att bära!

1.7  Varför måste det vara så svårt att göra X i operativsystem Y när det är så lätt i operativsystem Z?

Utöver vanefaktorn som behandlades i 1.3 Är Linux svårt? så ska man vara medveten om att vad man gör med en dator färgas av vad operativsystemet och dess tillgängliga program erbjuder, även om denna skillnad är svår att uppfatta innan man testat flera olika OS. När man använde OS Zformades man till att använda datorn på ett visst sätt efter vad Z gjorde enklast; på samma sätt så kommer man säkerligen hitta många nya saker att använda datorn till om man lär sig använda OS Y, som man sedan upptäcker är mindre smidiga att göra i OS Z.

I stället för att möta alla skillnader med frustration och hopplöshet så kan man ställa sig frågan: varför har jag ens försökt testa något nytt om jag inte accepterar minsta avvikelse från tillvägagångssätt X?

En klassisk artikel i ämnet är Linux is not Windows — den har några år på nacken, och jag skriver idag personligen inte blint under på allt dess innehåll, men den är bra på att lyfta frågor som man kanske aldrig ens tänkt på om man suttit vid samma OS i hela sitt liv.

Som en mindre adderad utsvävning så vill jag varna för att någon i dessa diskussioner osvikligt kommer vilja flika in med begreppet "användarvänligt". Undvik detta, då det är ett i sammanhanget bokstavligen talat värdelöst begrepp, då det rent krasst ofta bara är en omskrivning för "…som jag är van vid". Det går inte att diskutera kring "användarvänlighet", då det inte går att definiera på ett vettigt och användbart sätt. Försök i stället hitta bättre uttryck för vad som faktiskt menas ("användbarhet" brukar snarare användas som begrepp inom interaktionsvetenskap), vilket också kommer tvinga dig själv att djupare fundera på vad man egentligen tycker är "enkelt" och varför (ett tidigare inlägg med en längre utläggning om begreppet "användarvänlig" (stycke 2–4)).

1.8  Är det vanligt att bli dåligt bemött av Linux-communityn?

Visst går det att hitta "rötägg" bland Linuxanhängare, precis som i andra grupper, men tror man att dessa är representativa så har man antingen haft otur eller så får man tänka över hur man själv har framstått i dessa diskussioner. Ett problem kan vara att man har en felaktig bild av hur Linux ska vara, och att då man "vet" hur man exempelvis ändrar skärmupplösning i Windows så måste det vara "Linux fel" om man inte direkt förstår hur det fungerar där (se 1.3 Är Linux svårt?).

En analogi är att man skulle kalla japanska för ett dåligt språk bara för att man inte kan göra sig förstådd överallt i Tokyo, trots att man kan både svenska och engelska. Om man vill fråga om hjälp med japanska så uppskattar troligen inte de med kunskaper i ämnet, som därmed är i position att kunna hjälpa till, ifall man frågar med en underliggande ton om att "Japan är skräp". Detta borde vara självklart, men man hittar om och om igen Linuxtrådar som går helt fel för att nybörjare frågar i en aggressiv ton.

När en användare befinner sig i "Linuxvärlden" första gången, speciellt om denne kommer från "Windowsvärlden" där den kände sig hemma, så befinner sig personen i en utsatt situation. Då blir en okänslig kommentar lätt förstorad, även om det kanske inte var dess intention, varpå en naturlig reaktion är att gå i försvarsställning. Samma sak gäller här på SweClockers forum inom alla områden, där det kan anses extra negativt när användare skriver hårda ord mot nykomlingar. Detta är inget "Linuxspecifikt", utan snarare en generell mänsklig effekt av att vara i en sådan utsatt situation. Paralleller finns i många områden, så som lärares beteende gentemot nya elever/studenter, där en enkel kommentar i förbigående kan ge långtgående konsekvenser. En minoritet kan ge oproportionerligt stor påverkan. Att det samtidigt kan vara rent utav svårt för nya användare att acceptera och hantera att man åter är novis när man börjar titta på ett nytt system är inget som någonsin kommer försvinna, men det är i mina ögon som sagt en generell mänsklig fråga.

Om man anser sig bli dåligt bemött på just SweClockers så minns forumets regler och anmäl inlägg som du anser bryta mot dessa (detta gäller givetvis inte bara i Linuxforumet).

(Ovanstående text är till stor del tagen från en diskussion gällande uppfattningen av nya omgivningar som ohjälpsamma.)

1.9  Måste man "kompilera" allting själv?

Jättenej. Kör man en binär distribution (en distribution som tillhandahåller färdigkompilerade paket, vilket idag innefattar de mest använda) så lär det mer eller mindre aldrig behöva hända att man kompilerar eget (installerar från källkod som man själv bygger lokalt). Däremot man kanske ibland av olika anledningar vill.

Anledningar till att vilja kompilera eget skulle kunna vara:

  • Programmet finns inte färdigkompilerat till arkitekturen/distributionen (ovanligt för någorlunda använda program).

  • De programväxlar som distributionen har kompilerat paketet med motsvarar inte de du vill ha; exempelvis kan något saknas (ovanligt, då distributionens paket är tänkta att passa så många som möjligt), eller så aktiverar distributionen fler saker än du av någon anledning önskar (en ytterst ovanlig situation som jag inte varit med om själv).

  • Du vill ändra i koden själv och se på resultatet, exempelvis för att hjälpa till med utvecklingen av programmet.

En anledning till att många vill undvika att kompilera själv är att det kan ta lång tid för stora/många paket. Om man inte kan utnyttja automatisk beroendehantering så kan det också kräva att man sätter sig in i vilka sidobibliotek man behöver för att all önskvärd funktionalitet ska aktiveras, och man kan behöva kompilera dessa bibliotek, som i sin tur kan bero på ytterligare bibliotek, och plötsligt så flyger livet förbi utan att man har tid att lukta på blommorna. Distributioner som är inriktade på att användaren själv ska kompilera beståndsdelarna (exempelvis Slackware, Gentoo) erbjuder ofta hjälpmedel för att underlätta procedurerna.

Texten till stor del tagen från denna forumtråd, som innehåller mer information.

1.10  Jag gillar inte hur Linux ser ut!

Eftersom Windows gränssnitt alltid varit intimt sammanflätat med operativsystemet så sätter dess användare naturligt lätt ett likhetstecken mellan olika OS och hur de "ser ut" vid en första anblick, men detta är ett annorlunda begrepp i Linuxvärlden. Dels går det likt i Windows som regel att konfigurera färger och "teman" i stor utsträckning, men man kan även utan svårighet välja ett helt annat grafiskt gränssnitt (även möjligt i Windows, om än mindre vanligt).

En distribution kommer generellt med en viss förinstallerad fönsterhanterare (ofta en del av en skrivbordsmiljö), men dessa är ofta fristående projekt som ingår i flera distributioner. Samtidigt kan man alltså installera alternativa fönsterhanterare (även flera på en gång att växla mellan) och därmed få sin distribution att se ut egentligen precis hur man vill. Se exempelvis skärmbildstråden i detta forum: Visa ditt *nix skrivbord här! (rekommenderar att börja från slutet, då tråden är gammal och många bildvärdar för tidigare poster har gett upp).

Vissa fönsterhanterare bygger på samma principer som vägleder Windows och OS X, medan andra experimenterar med helt andra idéer. Kommer man från Windows så är skrivbordsmiljöer som Gnome, KDE, Xfce och LXDE troligen enkla att ta till sig, och de är också standardalternativen för de flesta stora distributioner.

1.11  Vilket program ska jag använda i stället för …?

Google ger oftast alternativ; exakt vilket som passar dig är omöjligt att säga på förhand. AlternativeTo och forumtrådarna Bästa programmen för Linux och Bästa programmen för Linux - v2.0 här på SweClockers kanske kan ge uppslag och inspiration.

På ett mer generellt plan vill jag nämna att man kan tjäna på att vara öppen för fundamentalt annorlunda lösningar som lätt missas ifall man är fast i en viss tankebana gällande hur en uppgift ska lösas. Vad gäller exempelvis dokumentframställning så är det naturliga steget om man söker en Office-liknande svit att titta på LibreOffice, men bortsett från att det finns flera liknande sviter och program (Calligra, OpenOffice, AbiWord) så finns det också helt annorlunda tillvägagångssätt. För vissa ändamål kanske desktop publishing-mjukvara som Scribus är mer passande. Personligen, så om jag inte har någon specifik anledning att inte göra det så skriver jag idag vanligen dokument i typsättningssystemet LaTeX, vilket utan att överdriva är ett massivt projekt med helt andra möjligheter än WYSIWYG-alternativen.

Med ovanstående paragraf menar jag inte att alla ska använda LaTeX — poängen jag försöker få fram är att om man ändå letar efter alternativ mjukvara så kan man ha nytta av att våga "tänka utanför lådan".

1.12  Nä, detta var inget för mig

Ja, det är en helt OK slutsats, och på ju mer insatta grunder den dras, desto starkare är den. Okunskap göder lätt agg i diskussioner, vilket är onödigt, och kunskap är som sagt lätt att bära, så förhoppningsvis har denna FAQ ändå gjort någon sorts nytta.

1.13  Ja, detta verkade intressant — hur börjar man?

Olika människor har börjat på olika sätt. Eftersom Linuxdistributioner försvinnande sällan kommer förinstallerade på hemdatorer så har det historiskt krävt en aktiv vilja att testa på Linux för att komma igång.

Idag finns många fler alternativ än för bara några år sedan (den meningen kommer troligen inte behöva uppdateras på lång tid för att fortsätta vara sann). Det enklaste första steget är att starta en så kallad "livedistribution": en distribution som körs direkt från flyttbara media (CD/DVD, USB-minne, SD-kort, …). En sådan ändrar på egen hand inget permanent på datorn, så om man aldrig vill se Linux igen på sin dator så är det bara att ta ur förslagsvis USB-minnet och starta om datorn.

Livedistributioner kommer dock med begränsningar: det är svårt att behålla inställningar över omstarter och de går av naturen betydligt långsammare än om operativsystemet kan köras från en fast lagringsenhet. Vill man utvidga sin Linuxanvändning så är det därför vanligt att initialt installera en Linuxdistribution bredvid sitt primära OS; ofta benämnt "dual boot". Därefter väljer man vid datorns uppstart vilket OS man vill starta för denna session.

Känner man därefter att man vill gå över helt till Linux så är det en smal sak att installera det över en hel hårddisk. En smidig lösning om man behöver exempelvis Windows till någon mindre uppgift är att köra en Windowsavbild i en "virtuell maskin", som möjliggör att köra ett helt Windowssystem som ett vanligt program "inne i" sin Linuxdistribution.

Jag har medvetet utelämnat detaljer om tillvägagångssätten ovan, men bör ha gett uppslag med rätt nyckelord för att kunna söka efter vidare information. Då detaljer kan skilja sig mellan olika distributioner och uppdateras oftare än jag uppdaterar denna text så är detta att föredra, i mina ögon.

En aktuell teknisk varning jag dock direkt kan ge är att möjligheten att installera eller ens starta operativsystem ej tillverkade av Microsoft kan vara märkbart krångligare sedan Secure boot gjorde sitt intåg. Denna konsekvens är olycklig, då den höjer tröskeln för konsumenter att kunna använda sin egen dator fullt ut. Om din dator kom förinstallerad med Windows 8 eller senare och du får problem när du försöker starta en livedistribution så börja med att säkerställa att ditt installationsmedium är fungerande. Därefter kan det vara nyttigt att börja din felsökning med att läsa vad din moderkortsmanual respektive valda distribution har att säga om "UEFI" och "Secure boot". Enklast brukar vara att temporärt inaktivera "Secure boot", men det kan finnas alternativa lösningar.

Länkar uppdaterade.
Permalänk
Hedersmedlem

2  Projektbeskrivningar

2.1  Vilken distribution ska man välja?

Det finns en myriad av möjligheter, så alla listor är av naturen inkompletta eller oöverskådliga, och i vilket fall snart utdaterade. Jag gör en ansats likväl.

För skrivbordsanvändare av Linux så faller idag valet ofta på någon av:

  • Debian

    En av de äldsta aktiva Linuxdistributionerna, startad 1993. Debian värderar de ideologiska aspekterna av öppen mjukvara högt och har hårda krav gällande detta inbakade i projektets riktlinjer. Dess pakethanteringssystem APT utannonserades 1997 och introducerade ett system där beroenden mellan program och bibliotek löstes automatiskt, vilket löste ett vanligt problem med installation av avancerad mjukvara. Idag använder majoriteten av de stora distributionerna liknande system.

    För närvarande (2014) ingår ca 40 000 paket i den stabila grenen av Debian. Debianprojektet används ofta som bas till andra distributioner, så som exempelvis Ubuntu, SteamOS och Raspbian (officiellt rekommenderat OS för Raspberry Pi).

    Debians releaseprocess består kortfattat av tre grenar. När ett paket ska adderas/uppdateras så går denna nya version först in i "Unstable", där namnet syftar på att programversioner inte är stabila. Efter att det verifierats att versionen fungerar i Debians system så vandrar den vidare till "Testing" för vidare användning. Vid förutbestämda tillfällen så "fryser" man "Testing" och accepterar enbart tillskott i form av rena buggfixar. När antalet registrerade buggar sjunker till 0 så benämner man denna konfiguration som "Stable", släpper den som en ny officiell version av Debian och startar därefter en ny "Testing"-gren och fortsätter processen. För skrivbordsanvändning i hemmet väljer många att följa just "Testing" eller "Unstable" för att erhålla nyare programversioner och kunna medverka i utvecklingen av nästa "Stable".

    Releaseprocessen är under förändring på två sätt: dels för att framöver sätta fasta datum för "freeze" och "release" snarare än att det händer när det "känns" rätt, samt att erbjuda ännu längre support för äldre stabila versioner. Exakta detaljer är ännu inte fastslagna.

    Dold text
  • Ubuntu

    Baseras på Debian, men har en mer pragmatisk inställning till stängd mjukvara och inkluderar sådana paket från utvalda aktörer direkt i den officiella programbanken. Troligen den mest använda skrivbordsdistributionen av Linux idag.

    På grund av dess spridning är ofta Ubuntu den plattform som stängd mjukvara i första hand väljer att vara kompatibel med; exempelvis Valves Steamklient.

    Ubuntus releaseschema följer en fast tidscykel: varje halvår (april och oktober) släpps en ny version som döps till exempelvis 13.04 för versionen från april 2013. Denna är sedan officiellt supportad 9 månader, dvs 3 månader efter att nästa version släppts. Vartannat år markeras en version som Long Term Support (LTS), vilken då får support under 5 år. Om man kör en LTS-version är man därmed garanterad att ha ett system som "bara fungerar" inklusive säkerhetsuppdateringar under en lång tid framöver, i utbyte mot att man inte får ta del av de nyaste versionerna av mjukvara.

    Ubuntu baseras som sagt på Debian, och Ubuntu agerar i sin tur bas till många andra projekt. Vissa av dessa erkänns officiellt som Ubuntuderivat, så som Ubuntu GNOME, Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu som i stället för Ubuntus egna skrivbordsmiljö Unity använder Gnome, KDE, Xfce respektive LXDE.

    Dold text
  • Arch Linux

    Archs riktlinjer är minimalism och enkelhet, samtidigt som de antar att användaren är villig att anstränga sig för att förstå det underliggande systemets funktion. Detta gör det till ett populärt val för de som är intresserade av att dra stor nytta av Unixarvet.

    Snarare än att erbjuda grafiska "peka-klicka"-alternativ för pakethantering så siktar Arch på att erbjuda ett tydligt och funktionellt textbaserat gränssnitt, men välkommenterade konfigurationsfiler för att användaren själv direkt ska kunna konfigurera sitt system på ett tydligt sätt. Detta har gett ett rykte om att passa bäst för redan vana Linuxanvändare, men det finns också många fall där nybörjare valt Arch just för att lära sig ett Linuxsystem "mer ordentligt".

    Användare kan själva lägga upp installationspaket för program som av olika anledningar inte är en del av den officiella distributionen. Det gör att även stängd mjukvara så som Google Earth, Steam och Spotify enkelt kan installeras genom pakethanteraren, om än de inte får officiell support av huvuddistributionen.

    Arch använder så kallade "rullande releaser", dvs alla som använder Arch och uppdaterar sitt system får direkt den mest aktuella versionen. När de släpper en ny version för nedladdning från officiella hemsidan så har de i praktiken tagit en avbild av Archs nuvarande status och paketerat den; efter en första uppdatering av systemet så kvittar det vilken "version" man började med.

    Dold text
  • Linux Mint

    Huvudversionen av Linux Mint baseras på Ubuntu, med release en gång i halvåret synkroniserat med Ubuntus releaseschema. Det finns sedan 2010 även en variant som baseras direkt på Debian (Linux Mint Debian Edition) med rullande releaseschema.

    Mints huvudtanke är att erbjuda en enkel användarupplevelse direkt "ur lådan" och skickar därför till skillnad från exempelvis Debian med en del stängd mjukvara i en standardinstallation.

    När skrivbordsprojektet Gnome som erbjöd standardfönsterhanteraren för majoriteten av dåtidens distributioner gick från version 2 till 3 var det många som var besvikna över dess fönsterhanterares stora förändringar. Ungefär samtidigt valde Ubuntu att skapa sin egna miljö Unity som fick utstå liknande kritik. Mints anhängare lyssnade på detta och skapade sin egen skrivbordsmiljö Cinnamon genom att modifiera Gnomes nya fönsterhanterare Gnome Shell, med målet att erbjuda en "klassisk" skrivbordsupplevelse med moderna verktyg.

    Distributionens fokus på att ge användaren en enkel upplevelse har snabbt gjort Mint till en av de mest populära distributionerna, och Cinnamon erbjuder en mjukare övergång från de som exempelvis är vana vid Windows klassiska gränssnitt (≤ Windows 7) jämfört med Unity och Gnome Shell.

    Dold text
  • Gentoo

    Gentoos fokus är att erbjuda en maximalt konfigurerbar distribution som möjliggör en användare att maximera prestandan hos respektive system. I stället för att distribuera färdigkompilerade paket som standard så är Gentoos filosofi att paketera programmens källkod och låta varje maskin själva kompilera med de flaggor som användaren önskar. Detta gör Gentoo till en naturlig distribution för någon som är intresserad av att lära sig mycket om hur ett Linuxsystem fungerar under skalet samt värdesätter skräddarsydda lösningar.

    Distributionen släpps inte i fasta versioner, utan efter en systemuppdatering så har en användare automatiskt senaste versionen av hela systemet.

    Supporten i Gentoo förlitar sig på en särskilt utförlig dokumentation samt hjälp från andra användare genom sedvanliga nätbaserade kanaler.

    Dold text

Ovanstående alternativ används i stor utsträckning även för serverapplikationer, då distinktionen till största del ändå är artificiell. Det finns dock ytterligare distributioner som primärt satsar på storskaliga lösningar för exempelvis företags- och institutionsnätverk. Några exempel är:

  • Red Hat Enterprise Linux (RHEL)

    Red Hat Linux var en av de tidiga stora Linuxdistributionerna som fick brett stöd i företagsvärlden. Initialt erbjöds samma distribution som till slutanvändare till företag med utökade supportkontrakt. Sedermera knoppades denna företagsversion av till "Red Hat Linux Advanced Server", vilket 2003 bytte namn till just RHEL. Versionen riktad mot hemanvändare grenades av till projektet Fedora, som än idag används som testbädd och bas för nya versioner av RHEL.

    Red Hat är det företag som under lång tid bidragit med mest kod till Linuxkärnan (sammanställning 2013). De driver flera stora och inflytelserika relaterade projekt och anställer många tongivande programmerare av öppen mjukvara.

    Affärsidén bakom RHEL är att erbjuda supportkontrakt för större företag i samband med leverans. Red Hat samarbetar även med aktörer som IBM och HP som står för serverhårdvara i paketinstallationer tillsammans med RHEL.

    Red Hat lyfts ofta fram som det största exemplet av framgångsrika företag som uteslutande bygger sin affärsmodell på öppen mjukvara, och har redan idag årliga intäkter på mer än en miljard dollar.

    Dold text
  • CentOS

    Akronym för "Community Enterprise OS", vars mål är att erbjuda en lika stabil och pålitlig lösning för stora företag som exempelvis Red Hat, men skött av en community av utvecklare snarare än en företagsstruktur. I själva verket så är CentOS baserat direkt på RHEL, och erbjuder liknande möjligheter att köpa support för distributionen.

    Måste inte Red Hat koka inombords när CentOS bara tar deras OS sådär? Nej, faktum är att CentOS idag finansieras av sponsring från just Red Hat, och huvuddelen av CentOS-utvecklarna är anställda direkt av Red Hat. På grund av dess likheter så är det relativt lätt att migrera från RHEL till CentOS och vice versa, så Red Hat ser det som positivt att få företag att använda CentOS, med möjlighet att uppgradera till RHEL och supportkontrakt om behovet skulle uppstå i framtiden. Som sagt: det är svårt att förstå vissa förhållanden i världen med öppen mjukvara om man är fast i paradigmen som exempelvis kan representeras av Microsoft och dess Windowsmodell.

    År 2010 rapporterades det att CentOS var den vanligaste Linuxdistributionen på världens webbservrar; en position Debian enligt liknande mätningar visserligen återtog 2013, men det visar likväl att CentOS är en av de mest använda Linuxbaserade serverplattformarna.

    Dold text
  • Scientific Linux (SL)

    Som namnet ger ledtråd till så produceras SL primärt av vetenskapslaboratorierna CERN och Fermilab, och används som bas i deras massiva datorinfrastrukturer. Tanken är att distributionen ska vara lämpad att användas av andra vetenskapliga laboratorium runt om i världen för att minska ineffektiviteten i att varje labb ska behöva lösa samma datoruppgifter om och om igen. Denna princip är en grundpelare i både vetenskap och öppen mjukvara, så det är ingen slump att de kombineras här.

    SL baseras likt CentOS på RHEL. Meningen är inte att SL i sig ska innehålla stora mängder vetenskaplig mjukvara, utan snarare att det ska erbjuda en stabil och kompetent plattform ovanpå vilken laboratorium ska kunna antingen använda färdiga lösningar eller bygga egna (och gärna dela med sig, om det kan vara av nytta för andra).

    Namnet har anklagats för att vara missvisande, då det lätt missuppfattas att betyda att SL bara är menat för vetenskapliga institutioner, när "Scientific" egentligen snarare bara syftar på att det framställs av vetenskapliga institutioner. Organisationer som CERN behöver lösa datorproblem i den allra största av skalor, så den produkt de använder och gör allmänt tillgänglig för detta ändamål kan säkerligen vara till stor nytta även i andra liknande sammanhang, eller i hemmiljö för den som eftersträvar en lösning med samma stabilitetskrav som världens största vetenskapliga laboratorium.

    Dold text
  • SUSE

    SUSE var det första företaget som likt Red Hat byggde på att sälja Linuxlösningar direkt till företag. Med utveckling baserad i Tyskland erbjuder de sin SUSE Linux Enterprise-svit (SLE) för servrar, arbetsstationer med mera, men sponsrar även det communitystyrda OpenSUSE-projektet som erbjuder ett Linuxbaserat OS med samma namn. SUSE köptes 2003 av den amerikanska storspelaren inom serverlösningar Novell [1] (som sedermera köptes av The Attachmate Group 2011 [2], som fusionerade med Micro Focus 2014 [3]) och SLE erbjuds som Novells primära Linuxbaserade företagslösning.

    Som svenskrelaterad kuriosa kan nämnas att Telia var den första stora kunden för SLE Server år 2000.

    Dold text

2.2  Finns det mer än Linux?

Javisst! Forumdelen heter ju "Linux och övriga operativsystem". Begränsar vi oss här till öppna varianter så kan det inte minst tittas på *BSD-varianter, så som:

  • FreeBSD

    Den idag största öppna BSD-varianten som står för ca 75% av sådana system. FreeBSD-projektet tillverkar på egen hand ett komplett OS, till skillnad från Linuxdistributioner som i regel samlar ihop komponenter från andra projekt till en levererbar utgåva.

    Bland tredjepartsapplikationer så finns ett stort överlapp mellan vad som typiskt används på FreeBSD och på Linux; faktum är att program skräddarsydda för Linux ofta går att köra direkt i FreeBSD via ett kompatibilitetslager. Detta gäller inte minst kommersiell mjukvara, vilket gör att även stängda program som Matlab, Mathematica, Adobe Reader, etc., ofta kan köras utan problem i FreeBSD.

    Dold text
  • NetBSD

    NetBSD:s primära fokus är att vara portabelt till så många plattformar som möjligt; allt ifrån storskaliga serverparker till inbäddade system. För att möjliggöra detta premieras tydlig och ren design producerad under öppna förhållanden.

    För att få in en svenskkoppling så kan det nämnas att SUNET använde NetBSD när de slog hastighetsrekordet för landbaserad dataöverföring 2004. Valet föll enligt motiveringen på NetBSD på grund av dess skalbara nätverkskod.

    Dold text
  • OpenBSD

    När NetBSD efter meningsskiljaktigheter återkallade Theo de Raadts huvudutvecklarstatus 1994 så skapade han en egen avgrening av projektet under namnet OpenBSD, som fokuserar starkt på kodens öppenhet, säkerhet och dokumentation, och "välskriven kod" i allmänhet. Detta starka fokus gör att projektet måhända utvecklats långsammare än alternativen, men å andra sidan hela tiden har haft ett granitsäkert fundament.

    Delar av projektet har blivit standard även i andra öppna projekt, så som SSH-implementationen OpenSSH som med stor sannolikhet tillhandahåller standardservern och -klienten även på din eventuella Linuxdistribution. OpenBSD:s brandvägg Packet Filter, mer känd som "pf", som används även i bland annat ovan nämnda BSD-varianter, är en vanlig bas för både öppna (t ex pfSense och m0n0wall) och kommersiella brandväggar.

    Efter uppdagandet av den så kallade Heartbleed-buggen i OpenSSL (som namnet till trots inte var ett OpenBSD-projekt) så initierade OpenBSD-projektets utvecklare en säkerhetsgranskning av koden, och ansåg den vara i så generellt dåligt skick att de började bygga en alternativ SSL-implementation under namnet LibreSSL.

    På grund av dess starka och erkända säkerhetsfokus är OpenBSD-baserade lösningar vanliga i installationer med höga krav på stabilitet och säkerhet.

    Dold text
  • Dragonfly BSD

    En förgrening av FreeBSD som startades av tidigare Amigautvecklaren Matthew Dillon när hans idéer inte ansågs passa det generella FreeBSD-projektet.

    Bland Dragonflys specifika funktioner kan nämnas filsystemet HAMMER, som är tänkt att vara ett modernt filsystem som delar mycket funktionalitet med Suns (numera Oracles; se avsnittet nedan om "Solaris") ZFS.

    Relaterat till huvudutvecklarens bakgrund så är flera planerade funktioner för Dragonfly direkt inspirerade av AmigaOS, som likt namnet skvallrar om var operativsystemet för Amigadatorn.

    Dold text

Vad skiljer BSD från Linux? Kortfattat så är BSD-varianterna baserade på ett system med samma namn från Berkeley som utvecklades från 1977 till 1995. De är öppna system likt Linux, men lyder under så kallade "BSD-licenser" där Linux använder GPL (version 2). Spaltmeter har skrivits om skillnaderna däremellan, men båda räknas som fria licenser och har stort överlapp. Återigen kortfattat kan skillnaden beskrivas som att BSD-licenser fokuserar på att ge utvecklare friheter genom att det är tillåtet att ta BSD-kod och utan vidare stänga den, medan GPL verkar för att sätta användares friheter först, genom att begära att öppen kod fortsätter vara öppen. BSD:s formulering är det som möjliggör att exempelvis delar av FreeBSD kan användas som bas i det stängda OS X. GPL är å andra sidan en anledning till att den öppna licensen propagerar till Android.

En annan gren av Unix-lika OS som också ärver från BSD bygger på Solaris som lanserades av Sun Microsystems 1991 och till stora delar utvecklades av Sun som öppen källkod under namnet OpenSolaris under 2005–2011. Sun köptes av Oracle 2010, varefter Solaris utveckling åter stängdes, men det hade dessförinnan grenats av i några projekt som fortfarande lever kvar:

  • Illumos

    Illumos startade som ett sidoprojekt av anställda Solarisutvecklare med mål att ersätta proprietära delar av OpenSolaris med öppen kod. Det var från början tänkt att vara en hobby, utan intention att släppa det som en "konkurrerande" kodbank till OpenSolaris, men när Oracle stängde Solaris så kunde arbetet med Illumos användas som bas för en öppen förgrening.

    Illumos är i praktiken inte en hel "distribution" i sig, utan snarare en basimplementation av kärnan i Solaris som sedan i sig används som grund till Solarisliknande öppna distributioner. Illumos har i praktiken samma roll som "Linux" har för Linuxbaserade distributioner.

    Dold text
  • OpenIndiana

    OpenIndianas mål är att erbjuda en ideologisk fortsättning av OpenSolaris, byggd på fri kod. Den började som en distribuerbar variant av just koden bakom OpenSolaris, men när detta projekt stängdes så påbörjades arbete med att migrera OpenIndiana till att använda Illumoskärnan i stället, vilket fullföljdes redan 2011. Ett ytterligare bekymmer var OpenIndianas beroende av den numera Oracleägda kompilatorn Sun Studio som användes för att bygga projektet, som visserligen var enkelt tillgänglig vid tillfället, men ett osäkert kort i och med att Oracle stängt andra relaterade projekt. Av den anledningen modifierades projektet till att även kunna byggas med GCC.

    Dold text

Bland anledningarna att använda Solarisbaserade OS kan nämnas fullt stöd för filsystemet ZFS, felsökningsverktyget DTrace samt kraftfulla virtualiseringslösningar.

En annan OS-variant bygger på idéerna från det sedan 2001 nedlagda systemet BeOS, med sin öppna ideologiska fortsättning under namnet:

  • Haiku

    Haiku är ett öppet operativsystem som siktar på att vara "binärkompatibelt" med BeOS, vilket innebär att program som kompilerats för BeOS ska gå att köras sömlöst på Haiku. Haiku bygger till skillnad från alla ovan nämnda OS-varianter i grunden inte på Unix, och dess API presenteras genom C++ i stället för Unixarvets typiska C, vilket är tänkt att underlätta interaktion med systemet.

    Som en fortsättning på BeOS arv fokuserar Haiku på att vara en ren, enkel och potent plattform för avancerade multimediaapplikationer, som kan ställa unika krav på exempelvis latens i ett underliggande operativsystem.

    Dold text

Dessutom kan man tillägga att de OS som körs på exempelvis din router, ditt modem, din TV-box, etc., med stor sannolikhet är varianter av Linux, om än de inte kör fullskaliga skrivbordsmiljöer. dd-wrt är ett sådant OS som man kan installera själv på en mängd routermodeller. Andra exempel på specialiserade OS inkluderar det FreeBSD/ZFS-baserade FreeNAS som kan användas som bas i lösningar för nätverkslagring, ovan kort nämnda pfSense och m0n0wall som kan användas för att skapa kraftfulla och funktionsrika brandväggar, med mycket mera.

"Steam OS" verkar numera skrivas "SteamOS".
Permalänk
Hedersmedlem

3  Externa informationssidor och -kanaler

3.1  Var kan jag få nyheter om Linux och hitta communities för support och diskussion?

En för alltid ofullständig lista:

  • SweClockers forum → Linux och övriga operativsystem!

  • Respektive distributions hemsida

  • Respektive distributions forum
    Exempelvis Debian User Forums, Ubuntu Forums, Arch Linux Forums, Gentoo Discussion Forums, etc.

  • IRC
    En övervägande majoritet av ovan nämnda projekt och andra större öppna mjukvaruprojekt använder i stor utsträckning IRC för kommunikation. Specifik information kan hittas för Debian, Ubuntu, Arch Linux, Gentoo, FreeBSD, NetBSD, OpenIndiana, Haiku, etc.

    Notera att projekten varierar mellan att benämna IRC som allt ifrån "primär officiell supportkanal" till "fristående samlingsplats för intresserade", så läs för allas trevnad vad de har att säga om sitt nätverk innan du ansluter. En annan gynnsam sak att göra är att gå med i kanalen och studera hur den verkar fungera ett tag innan du hoppar in i diskussioner. Detta gäller tredubbelt om du inte är van vid IRC sedan tidigare; se nedan för några korta saker att tänka på.

    1. Har du en fråga: ställ den direkt, koncist och gärna komplett. Börja inte med att skicka "Någon där?", "Någon som vet något om Python?", "Någon som har tid för en fråga?", etc. (och håll dig till kanalens språk som vanligen är engelska, även om större projekt kanske även erbjuder en separat svenskspråkig kanal).

    2. Klistra inte in stora mängder text i kanalen. Enstaka rader är ofta OK, men handlar det om fler än ett par så använd någon extern textdelningstjänst som Pastebin (kanalen kanske erbjuder en egen tjänst, likt Debian Pastezone) och klistra enbart in en länk till materialet i kanalen.

    3. Ha tålamod. Stanna kvar i kanalen en längre tid och bli inte stressad av att inte få svar direkt. Handlar det om mindre kanaler så är det inte ovanligt att det kan ta mer än en dag innan "rätt person" ser din fråga, och då är det tråkigt om du inte längre är kvar. I stora kanaler kan det å andra sidan hända att din fråga snabbt försvinner bakåt i flödet av andra diskussioner. Om du inte fått svar brukar det i så fall anses vara OK att repetera frågan efter någon timme, men låt det inte gå till överdrift.

    4. Skicka inte PM till okända människor om de inte ber om det.

    5. Håll dig till ämnet. Sidodiskussioner passar inte bra i dessa officiella supportkanaler. Relaterat så är svepande frågeställningar som "Är Ubuntu bättre än Debian?" vanligen alltför breda för att hanteras vettigt i formatet.

    Dold text
  • Maillistor
    Likt IRC-kanaler så tillhandahåller en majoritet av öppna projekt maillistor för främst utvecklingsrelaterade frågor, men även i vissa fall support. Se respektive projekt för mer information.

    Om du är ovan vid maillistor kan du exempelvis läsa Debians introduktion till maillistor. Läs inte minst avsnittet Code of conduct — uppföranderegler — som bygger på många års erfarenhet av vad som krävs för att kommunicera effektivt och konstruktivt över detta medium.

  • Slashdot
    En klassisk nätsida som egentligen specialiserar sig på "allt" som traditionellt förknippats med teknikintresse, så som datorer, elektronik, science fiction, vetenskap och ibland även politik. Då teknikintresse ofta även inkluderar att få förståelse för hur saker fungerar så är Linux och många andra ovan nämnda lösningar också väl representerade.

    Som en av de första större nyhetssidorna på nätet gav de namn åt "Slashdoteffekten", som uppstår när en artikel om ett visst ämne kommer upp på Slashdots förstasida och dess läsare mer eller mindre samtidigt försöker besöka denna externa länk, vilket än idag får mången webbserver att implodera (om någon kallar detta för "Redditeffekten" så får de läsa på sin historia!).

    Slashdots kommentarssystem bygger på användarmoderering, vilket är intressant att studera om man inte gjort det tidigare. Inlägg som bedöms vara informativa, intressanta eller roliga markeras som detta av användare genom ett sofistikerat system som då också ser till att primärt ge utrymme till konstruktiva inlägg, och dölja de som markeras som "troll".

  • Linux Voice (LV)
    En samling tidigare journalister på en Linuxcentrerad tidning valde att genom crowdsourcing starta en ny tidning. Kampanjen lyckades, och LV kan nu fås både på papper och digitalt, där allt material släpps fritt efter nio månader. Håller en hög högsta kvalitetsnivå med artiklar både för de som är nya med Linux och de som är mer rutinerade.

  • LWN
    Linux Weekly News (LWN) samlar generella nyheter om Linuxrelaterade projekt med professionalism som absolut rättesnöre framför sensationalism. Kommentarsfältet håller ofta hög kvalité och befolkas till stor del av faktiska Linuxutvecklare. Inte den mest "flashiga" av sidor, men kanske den mest informativa.

  • Linux Kernel Newbies
    En wiki som samlar mycket information om Linuxkärnan i allmänhet; inte minst ytterst informativa sammanfattningar av vad som är nytt i varje ny Linuxversion, med bra förklaringar, länkar till faktiska kodincheckningar, externa artiklar, med mera ("a human-readable changelog", som de själva kallar det). Möjligen/troligen det bästa stället att läsa för att hänga med i Linuxkärnans utveckling om man inte orkar/hinner studera de officiella maillistorna.

  • Super User (SU) / Unix and Linux Stack Exchange (Unix.SX)
    Byggda på samma motor som det mer kända Stack Overflow, med samma modereringssystem. SU passar väl för datoradministrativa frågor och har en stor andel aktiva Linuxanvändare. Unix.SX är idag mindre vad gäller antal användare och mängd material, men fokuserar som namnet påvisar enbart på Unix-lika operativsystem och program.

  • Opensource.com
    En informationssida som sponsras av Red Hat om projekt relaterade till öppen källkod. Producerar mycket material, ofta av hög kvalitet.

  • Planet-instanser
    Flertalet distributioner samlar utvecklarnas bloggar i "Planet"-instanser, så som exempelvis Planet Debian och Planet Ubuntu. Dessa kombinerade RSS-feeds kan innehålla lite av varje, men främst inlägg relaterade till distributionen i fråga.

  • r/Linux
    Högt och lågt på Linuxsektionen på Reddit. Det finns även specifika varianter för de flesta distributioner.

3.2  Något mer matnyttigt i ämnet?

  • Advice For New Users On Not Breaking Their Debian System [Debian wiki]
    Bra tips som skulle kunna rädda många supportfrågor ifall de lästes i förväg. Utgår ifrån hur ovana användare kan närma sig specifikt Debian (men många slutsatser är generella), och vilka vanliga "fällor" användare ramlar ner i på grund av felaktiga antaganden.

  • Free Software Foundation (FSF)
    En ideell organisation som grundades 1985 av Richard Stallman och på ett ideologiskt plan premierar användandet av fri mjukvara. Står bakom exempelvis licensen GPL (Wikipedia) under vilken Linux lyder, samt en mängd fundamental programvara som används i stor skala på både Linuxbaserade och andra system. Förhållandet mellan GNU och Linux dyker ofta upp i diskussioner om respektive projekt — se ett klargörande av i ämnet av Stallman.

  • Electronic Frontier Foundation (EFF)
    En ideell organisation som jobbar för digitala rättigheter och mot exempelvis patentmissbruk. Inte direkt kopplad till Linux, men kan ofta dyka upp i relaterade diskussioner.

  • LINUX is obsolete (sammanfattning på Wikipedia)
    En känd historisk debatt från 1992 mellan professor Andrew Tanenbaum och Linus Torvalds (då fortfarande universitetsstudent) gällande Linux struktur. Tonen kan tyckas hård, men håller sig samtidigt på en respektfull nivå genom att låta teknik och inte personer vara i fokus. Debatten inkluderar flera citat som i efterhand smärtsamt påminner om hur svårt det kan vara att förutse teknikens utveckling, även om man är väl insatt i både nutid och historia.

  • The X-Y Problem [Greg's wiki] / What is the XY problem? [SE] / XY Problem [PerlMonks]
    Förklaringar med exempel av "XY-problemet", som kortfattat inträffar när en person ställer en fråga utan att förklara sammanhanget. Som regel är det mycket större möjligheter och mindre frustrerande för andra att hjälpa om de har hela bilden av problemet klart för sig; kanske blir det tydligt att det egentligen inte ens är ett problem överhuvudtaget. Högst relevant läsning om man någon gång behöver ställa en fråga i ett ämne som man ännu inte behärskar (vilket i ärlighetens namn händer alla hela tiden).

  • mIRCwar – MS-DOS

Posta om inlägget för att fixa renderingsbuggar från importen vid SweC 6.0-migreringen.