Min första direkta kontakt med *nix va på KTH, i dess datorsal med SUN Solarismaskiner. Windowssalen var alltid full så jag gick till solarisburkarna istället. De hade CDE som fönsterhanterare. Jag skulle ju bara skriva i openoffice så det spelade ingen roll. Men jag gillade dem.
Min riktiga *nix-resa började egentligen med en guide här på sweclockers om hur man skapar en hemmaserver med Ubuntu. Det va väl runt år 2010 nånting. Det va kul att skapa olika tjänster i den och sen tanka motsvarande appar i min androidtelefon, t.ex ftp, ssh, Transmission (torrents), etc. Säkerheten va nog obefintlig men det va min första server. Efter ett tag ville jag vidareutveckla den och fokusera lite mer på raid och dataintegritet. Så jag hittade en guide om freebsd och zfs (skriven av en här på swec) och har väl kört det i olika skepnader sen dess.
Men alla fördelar med *nix fick mig att börja testa det på desktop också. Det var även ett sätt att minska mitt datorspelande som länge tagit alltför mkt tid. Körde massa dualboot och meck på olika datorer tills jag för några år sen bytte till linux på desktopen helt. Har testat Ubuntu, Mint, Crunchbang, Archlinux, PC-Bsd, Elementary OS, några till mindre saker, innan jag till slut fastnade för Xubuntu. Jag pallar inte pilla så mkt med desktopen men har heller aldrig fastnat för unity. Nu går det också att spela på Ubuntu vilket görs ibland. Total spel-nedläggning funkar inte för mig, då det slutar med relapse och spel 24/7... XCOM2 va senast det hände.
Jag kan inte scripta eller så utan har nöjt mig med att försöka lära mig hur systemet fungerar och konfigurera det. Är nog därför jag fastnat för FreeBSD, det är mer konservativt än linux så jag behöver inte lära om massa saker vid varje ny version.
Innan Linux var det OS/2 som gällde. Även privat. Min första riktiga kontakt med Linux var "Slackware" och "Best Linux" (Redhat-fork)
Men för en mer detaljerad historia om mig (Delvist om mitt Linux-användande), se länk: #14239877
Väldigt intressant läsning, tack för den
Intelligenta lärare, IT-admins och även rektorn, som istället för att tjafsa insåg potentialen. Tumme upp för dem, vilka de än var!