Vill ha någon att prata lite med om hur allt hänger samman.

Permalänk
Medlem

Vill ha någon att prata lite med om hur allt hänger samman.

Tjena.

I bland känner jag mig sjukt ensam, menar inte rent bokstavligt talat att jag bor själv, utan mer ensam som person med samma sätt att se på livet som jag gör. Jag har sen en tid tillbaka sett på livet på ett helt annat sätt än vad jag tror många gör. Ser allt konkret som fan, jag är inget mer än en av flera i en art som lever på en av många planeter som våran i en galax som många andra, i ett universum som är så stort att vi inte betyder någonting. Ser naturen som en komplicerad matematisk ekvation och allt har en mening. Vill understryka att detta inte skrämmer mig på något sätt, det stör mig inte heller. Det är bara så det är, och jag tycker mitt sätt att se kosmos på är helt underbart och känner en komfort i att vara så pass klipsk att jag ser livet för vad det är, något som kommer, passerar, och sen är man glömd. Ser evolutionen på ett större plan och intresserar mig för rymden och kosmologi något otroligt.

Äri mitt tycke även väldigt påläst, och självlärd inom mycket som kringgår just detta. Även om jag inte är världens bästa på att uttrycka mig genom varken text eller ord, så förstår jag allt jag läser och ser på ett djupt plan. Tillbringar min fritid i att se dokumentärer om samvetet, rymden, kosmologi, astronomi, mattematik, och har en försmak för geometri i naturen.

Jag vet att många ateister har samma syn på livet och allt runt om som jag, men i verkliga livet känner jag mig "ensam" och ibland kan jag t.om känna en viss sorg över dom som är för trångsynta för att se det underbara i kosmologi och se universum för vad det är.

Lite fredlig diskussion runt ämnet?

Permalänk
Medlem

Det är ju därför man skall ta det lugnt och njuta av livet tills det är över, för sedan spelar det ju ingen roll ändå :D!

Permalänk
Medlem
Skrivet av ggalaxyy:

Tjena.

I bland känner jag mig sjukt ensam, menar inte rent bokstavligt talat att jag bor själv, utan mer ensam som person med samma sätt att se på livet som jag gör. Jag har sen en tid tillbaka sett på livet på ett helt annat sätt än vad jag tror många gör. Ser allt konkret som fan, jag är inget mer än en av flera i en art som lever på en av många planeter som våran i en galax som många andra, i ett universum som är så stort att vi inte betyder någonting. Ser naturen som en komplicerad matematisk ekvation och allt har en mening. Vill understryka att detta inte skrämmer mig på något sätt, det stör mig inte heller. Det är bara så det är, och jag tycker mitt sätt att se kosmos på är helt underbart och känner en komfort i att vara så pass klipsk att jag ser livet för vad det är, något som kommer, passerar, och sen är man glömd. Ser evolutionen på ett större plan och intresserar mig för rymden och kosmologi något otroligt.

Äri mitt tycke även väldigt påläst, och självlärd inom mycket som kringgår just detta. Även om jag inte är världens bästa på att uttrycka mig genom varken text eller ord, så förstår jag allt jag läser och ser på ett djupt plan. Tillbringar min fritid i att se dokumentärer om samvetet, rymden, kosmologi, astronomi, mattematik, och har en försmak för geometri i naturen.

Jag vet att många ateister har samma syn på livet och allt runt om som jag, men i verkliga livet känner jag mig "ensam" och ibland kan jag t.om känna en viss sorg över dom som är för trångsynta för att se det underbara i kosmologi och se universum för vad det är.

Lite fredlig diskussion runt ämnet?

Lite för abstrakt för mig, men följer tråden mer än gärna!

Permalänk
Medlem
Skrivet av henkrik92:

Det är ju därför man skall ta det lugnt och njuta av livet tills det är över, för sedan spelar det ju ingen roll ändå :D!

Ja visst är det så Sen ser jag gärna att man fyller sitt liv med något som tillfredsställer en själv naturligtvis. Det ska vara en intressant tid, för rätt var det är så tar det slut!

Skrivet av BrusE:

Lite för abstrakt för mig, men följer tråden mer än gärna!

Utveckla gärna Välkommen in!

Permalänk
Avstängd

Skrek BOOOOORIIIING för några timmar sedan, strax efter fick jag ett svar ifrån grannen ovan. Jag vet att vi bor i en tråkig stad!

Permalänk
Medlem
Skrivet av ggalaxyy:

Utveckla gärna Välkommen in!

Det är ungefär som att sitta och tänkta på oändligheten! Man kan ägna många timmar åt att tänkta på det.
Vi lever i en extremt komplex värd med nästan med oändligt med information som är dessutom lättillgängligt.
Att slukas av denna nya värd är extremt enkelt för mig. Informationen är tillgänglig och man kan snabbt komma i
kontakt med andra människor som också slukas av allt detta.

Dock är det inte lika enkelt när det kommer till enkelheten. Därför så försöker jag att fokusera på det enkla.

Permalänk
Medlem

För mig låter det mycket som ett modernistiskt sett att se på världen, människor och natur som produktionsenheter, mätbara, stapelbara. Ligger inte helt långt från mina egna tankebanor men samtidigt så går man kanske miste om den romantiska dimensionen, "den storslagna upplevelsen", naturens majestät.

Men visst, tänk på bilderna på Jorden tagna med de sonder NASA skickat ut ur solsystemet, en ensam planet hängandes i ett evigt mörker, ett expanderande universum vars enda konstanta lag är entropi.

Permalänk
Medlem
Skrivet av BrusE:

Det är ungefär som att sitta och tänkta på oändligheten! Man kan ägna många timmar åt att tänkta på det.
Vi lever i en extremt komplex värd med nästan med oändligt med information som är dessutom lättillgängligt.
Att slukas av denna nya värd är extremt enkelt för mig. Informationen är tillgänglig och man kan snabbt komma i
kontakt med andra människor som också slukas av allt detta.

Dock är det inte lika enkelt när det kommer till enkelheten. Därför så försöker jag att fokusera på det enkla.

Bra argument. Känner mig fängslad av simpliciteten av "det enkla livet" dock, och vill lära mig mer och mer. Jag vet att jag har en tröskel som inte går att överstiga, och söker inte alla svar, men intresserar mig av informationen som redan finns tillgänglig. Sen lockar naturligtvis naturens hemligheter så som avancerad dold mattematik som vi bara kan spekulera i än så länge.

Vill ställa frågor, utan att nödvändigtvis få svar, enbart för att se vad andra har för spekulationer. Är mattematik ett fenomen i kosmos som vi enbart gräver upp del efter del, eller är det ett förenklat sätt att se det hela på? Vad är mattematik? Vad är geometri?

Permalänk
Medlem
Skrivet av cfwin:

För mig låter det mycket som ett modernistiskt sett att se på världen, människor och natur som produktionsenheter, mätbara, stapelbara. Ligger inte helt långt från mina egna tankebanor men samtidigt så går man kanske miste om den romantiska dimensionen, "den storslagna upplevelsen", naturens majestät.

Men visst, tänk på bilderna på Jorden tagna med de sonder NASA skickat ut ur solsystemet, en ensam planet hängandes i ett evigt mörker, ett expanderande universum vars enda konstanta lag är entropi.

Möjligt, det är väl inte riktigt så jag ser det heller, har en verklighetsförankring i det hela naturligtvis, men ser det antagligen på ett större plan än många andra.
Exakt, vi är ingen. Bara en art av många, och ser ingen anledning till varför vi skulle vara unika på något sätt. Vi har tillgång till samvete och kan ställa frågor, men tvivlar på att vi är ensamma. Tiden försvårar svar på tal dock, då det är otroliga avstånd mellan planeter, och tror själv att planeter är det ställe liv gärna tar fart på.

Permalänk
Medlem

@ggalaxyy: Matematik är ju ett av människan skapat sätt att behandla/se på olika saker. Vi har bestämt att det finns något som heter 1 2 3 4 5 fingrar och en hand, en triangel fyrkant eller något liknande. Jag ser det som att det underlättar vid kommunikation med andra ibland men det är ju inte nödvändigt.

Permalänk
Medlem
Skrivet av ggalaxyy:

Tjena.

I bland känner jag mig sjukt ensam, menar inte rent bokstavligt talat att jag bor själv, utan mer ensam som person med samma sätt att se på livet som jag gör. Jag har sen en tid tillbaka sett på livet på ett helt annat sätt än vad jag tror många gör. Ser allt konkret som fan, jag är inget mer än en av flera i en art som lever på en av många planeter som våran i en galax som många andra, i ett universum som är så stort att vi inte betyder någonting. Ser naturen som en komplicerad matematisk ekvation och allt har en mening. Vill understryka att detta inte skrämmer mig på något sätt, det stör mig inte heller. Det är bara så det är, och jag tycker mitt sätt att se kosmos på är helt underbart och känner en komfort i att vara så pass klipsk att jag ser livet för vad det är, något som kommer, passerar, och sen är man glömd. Ser evolutionen på ett större plan och intresserar mig för rymden och kosmologi något otroligt.

Äri mitt tycke även väldigt påläst, och självlärd inom mycket som kringgår just detta. Även om jag inte är världens bästa på att uttrycka mig genom varken text eller ord, så förstår jag allt jag läser och ser på ett djupt plan. Tillbringar min fritid i att se dokumentärer om samvetet, rymden, kosmologi, astronomi, mattematik, och har en försmak för geometri i naturen.

Jag vet att många ateister har samma syn på livet och allt runt om som jag, men i verkliga livet känner jag mig "ensam" och ibland kan jag t.om känna en viss sorg över dom som är för trångsynta för att se det underbara i kosmologi och se universum för vad det är.

Lite fredlig diskussion runt ämnet?

Din syn på världen påminner ganska starkt om min syn på den. Tror stenhårt på determinism och i förlängning är därmed nihilist, inte jättevanligt att folk tänker på samma sak, verkar som att folk har en tendens att se mening i saker som i sig inte behöver ha en mening för att kunna finnas. Och jag känner min syn på världen (som växte fram för kanske 4-5 år sen) har påverkat min inställning till saker och ting ganska mycket. Jag tar saker mer i mina egna händer, uppskattar simpla saker mer och har sattit upp mina egna mål med livet.

Som du också säger om att "vi är endast en art av många" så gör det mig oerhört irriterad att folk säger sådant som att "hundar har inga känslor så som vi människor har, de visar bara saker utåt för att de har blivit tränade till det via positiv förstärkning", som om vi människor står ovanför resten av djuren. Vi råkar bara ha utvecklat ett effektivt sätt att kommunicera på, samt föra vidare information globalt så att hela arten rör sig tekniskt framåt.

Permalänk
Medlem
Skrivet av cRitZa:

@ggalaxyy: Matematik är ju ett av människan skapat sätt att behandla/se på olika saker. Vi har bestämt att det finns något som heter 1 2 3 4 5 fingrar och en hand, en triangel fyrkant eller något liknande. Jag ser det som att det underlättar vid kommunikation med andra ibland men det är ju inte nödvändigt.

Jo så långt är jag med, men det gömmer sig saker i mattematik som t.om är för avancerade för oss att förstå, plus att naturen verkar använda sig av mattematik också, vilket fascinerar mig något extremt. Fibonaccitalen är väl förekommande i naturen och något vi verkar förstå mer och mer ju mer tid vi får att studera det.

"Fibonaccitalen förekommer i spiralstrukturer i naturen, exempelvis i kottar, snäckor och solrosor. Antalet spiraler räknat motsols respektive medsols utgör i sådana strukturer två efterföljande Fibonaccital. Så stora Fibonaccital som 233 har påträffats."

Permalänk
Medlem
Skrivet av rarifag:

Din syn på världen påminner ganska starkt om min syn på den. Tror stenhårt på determinism och i förlängning är därmed nihilist, inte jättevanligt att folk tänker på samma sak, verkar som att folk har en tendens att se mening i saker som i sig inte behöver ha en mening för att kunna finnas. Och jag känner min syn på världen (som växte fram för kanske 4-5 år sen) har påverkat min inställning till saker och ting ganska mycket. Jag tar saker mer i mina egna händer, uppskattar simpla saker mer och har sattit upp mina egna mål med livet.

Som du också säger om att "vi är endast en art av många" så gör det mig oerhört irriterad att folk säger sådant som att "hundar har inga känslor så som vi människor har, de visar bara saker utåt för att de har blivit tränade till det via positiv förstärkning", som om vi människor står ovanför resten av djuren. Vi råkar bara ha utvecklat ett effektivt sätt att kommunicera på, samt föra vidare information globalt så att hela arten rör sig tekniskt framåt.

Vi delar samma syn på mycket verkar det som. Jag är 27 år gammal, och det var inte förrns kanske 6-7 år sen som denna synen på kosmos och allt runt om mig började anta. Det är kul att se att jag inte är ensam i mitt tänkande (vilket jag naturligtvis inte trodde jag var heller )

Exakt, som du säger är allt ett steg i evolutionen, tror många undviker att ser utveckling på ett större plan. Har själv dissukterat med människor som vägrar tro att människoögat är en naturlig del av evolutionen och att Gud skapat oss, vilket i min värld är helt banalt då jag är påläst och vet att ögat är en naturlig del av utveckling. Det stora misstagen många gör är att se hur fantastiskt lång tid evolution kan ta.

Permalänk
Medlem

Ja tycker det är intressant att testa att ta bort saker vi skapat också för att få en djupare förståelse för varför saker uppkommit, hur skulle det t.ex. Se ut ifall vi inte hade matematik och geometri idag.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem
Skrivet av ggalaxyy:

Vi delar samma syn på mycket verkar det som. Jag är 27 år gammal, och det var inte förrns kanske 6-7 år sen som denna synen på kosmos och allt runt om mig började anta. Det är kul att se att jag inte är ensam i mitt tänkande (vilket jag naturligtvis inte trodde jag var heller )

Exakt, som du säger är allt ett steg i evolutionen, tror många undviker att ser utveckling på ett större plan. Har själv dissukterat med människor som vägrar tro att människoögat är en naturlig del av evolutionen och att Gud skapat oss, vilket i min värld är helt banalt då jag är påläst och vet att ögat är en naturlig del av utveckling. Det stora misstagen många gör är att se hur fantastiskt lång tid evolution kan ta.

21 år, idag faktiskt, var väl ca 16 när dessa tankar började fästa sig hos mig, och de har inte velat försvinna ännu, och det vill jag inte heller att de ska göra, är nöjdare än jag någonsin varit med mitt liv.

Tror det handlar ganska mycket om hur folk klarar av att diskutera saker med sig själva för att sedan komma fram till den mest logiska och rimliga slutsatsen utifrån det, och om de ens över huvud taget vågar göra det. Det räcker med att utgå ifrån entydighet hos världen som premiss för att kunna komma fram till att determinism måste råda och att idén om en allsmäktig varelsen, även om det inte kan uteslutas eller bevisas (vilket ligger i naturen hos allsmäktighet), är helt och hållet irrelevant för en människas liv. Men jag har svårt att se att särskilt många personer har förmågan att kunna övertala sig själva om något liknande, för att det helt enkelt inte ligger i deras natur, eller intresse, att göra det.

Permalänk
Medlem
Skrivet av cRitZa:

Ja tycker det är intressant att testa att ta bort saker vi skapat också för att få en djupare förståelse för varför saker uppkommit, hur skulle det t.ex. Se ut ifall vi inte hade matematik och geometri idag.

Skickades från m.sweclockers.com

Jaa du, då tror jag inte vi skulle ha mycket kvar. Försök nämna något människoskapat som inte på något sätt baserats på matematik (eller geometri).

Permalänk
Medlem
Skrivet av rarifag:

Jaa du, då tror jag inte vi skulle ha mycket kvar. Försök nämna något människoskapat som inte på något sätt baserats på matematik (eller geometri).

Ja menar att ta bort dem som begrepp. Människan har ju byggt saker långt innan det fanns 1 2 3 och triangel

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem
Skrivet av cRitZa:

Ja menar att ta bort dem som begrepp. Människan har ju byggt saker långt innan det fanns 1 2 3 och triangel

Skickades från m.sweclockers.com

Du menar att helt enkelt ta bort en stor del av det kommunikationsområdet som vi använder oss av för att beskriva fysiska saker? Hmm, nej, jag har lite svårt att tänka på det sättet tror jag.

Permalänk
Medlem
Skrivet av rarifag:

Du menar att helt enkelt ta bort en stor del av det kommunikationsområdet som vi använder oss av för att beskriva fysiska saker? Hmm, nej, jag har lite svårt att tänka på det sättet tror jag.

Jag tycker just det är väldigt tillfredställande att göra. Att lägga undan all fakta och själv klura ut sanningen. Bara en sån sak som att bevisa för mig själv att jorden är rund får mig att känna mig...nöjd

Permalänk
Medlem
Skrivet av Tibbetobbe:

Jag tycker just det är väldigt tillfredställande att göra. Att lägga undan all fakta och själv klura ut sanningen. Bara en sån sak som att bevisa för mig själv att jorden är rund får mig att känna mig...nöjd

Jodå, absolut är det väldigt tillfredsställande att kunna övertyga sig själv om något utifrån egna slutsatser och erfarenheter som man vanligtvis endast behöver "acceptera". Dock brukar sådana saker mest ske inom matte och kemi för mig tror jag. Inom matte t.ex, något som är "självklart" är att roten ur ett heltal som inte är en kvadrat blir alltid ett irrationellt tal, men att kunna bevisa något sådant själv är så mycket mer tillfredsställande än att bara minnas det. Stor skillnad mellan att förstå något och att veta något. Inom kemi har sådant som varför elektroner är konfigurerade i "skal" med "elektronpar" på just de sätten de är, och varför ens bindningar bildas och bryts, blivit förståeligt på riktigt först när jag fått begreppet orbitaler förklarat för mig

Permalänk
Medlem

Haha förlåt mig men bara måste

Permalänk
Medlem
Skrivet av Ferrat:

Det är ju nästan exakt samma sak!

Permalänk
Medlem
Skrivet av ggalaxyy:

Tjena.

I bland känner jag mig sjukt ensam, menar inte rent bokstavligt talat att jag bor själv, utan mer ensam som person med samma sätt att se på livet som jag gör. Jag har sen en tid tillbaka sett på livet på ett helt annat sätt än vad jag tror många gör. Ser allt konkret som fan, jag är inget mer än en av flera i en art som lever på en av många planeter som våran i en galax som många andra, i ett universum som är så stort att vi inte betyder någonting. Ser naturen som en komplicerad matematisk ekvation och allt har en mening. Vill understryka att detta inte skrämmer mig på något sätt, det stör mig inte heller. Det är bara så det är, och jag tycker mitt sätt att se kosmos på är helt underbart och känner en komfort i att vara så pass klipsk att jag ser livet för vad det är, något som kommer, passerar, och sen är man glömd. Ser evolutionen på ett större plan och intresserar mig för rymden och kosmologi något otroligt.

Äri mitt tycke även väldigt påläst, och självlärd inom mycket som kringgår just detta. Även om jag inte är världens bästa på att uttrycka mig genom varken text eller ord, så förstår jag allt jag läser och ser på ett djupt plan. Tillbringar min fritid i att se dokumentärer om samvetet, rymden, kosmologi, astronomi, mattematik, och har en försmak för geometri i naturen.

Jag vet att många ateister har samma syn på livet och allt runt om som jag, men i verkliga livet känner jag mig "ensam" och ibland kan jag t.om känna en viss sorg över dom som är för trångsynta för att se det underbara i kosmologi och se universum för vad det är.

Lite fredlig diskussion runt ämnet?

Jag ser på saken på ett liknande sätt. Mitt största problem med djupt religiösa, iaf inom de judeo-kristna religionerna, är hur de upphöjer människan till det ultimata. Människan är liksom den fulländande skapelsen och dom ser sig själva som så fantastiskt viktiga. I själva verket kommer våran tid i detta universum knappast att lämna några spår överhuvudtaget. Det är på ett makroplan. På ett microplan så betyder vi såklart väldigt mycket för våra nära och kära, arbetskollegor och skatteindrivaren!