Fel på min förstärkare

"Inget ljud från ena högtalaren" brukar oftast vara trasiga utgångstransistorer eller ett trasigt relä på högtalarutgången (men felet kan vara nästan vad som helst.). Enligt servicemanualen verkar det vara hyggligt lätthittade transistorer och matchande reläer brukar aldrig vara något problem. Ett lämpligt första steg är att öppna förstärkaren och leta tecken på överhettade komponenter.

"En ny" som i "ett annat exemplar av samma modell" eller "någon förstärkare överhuvudtaget"?

Du ställer en underlig fråga, det är enorma skillnader mellan olika modeller men när de är byggda spelar inte så stor roll.
Det finns både bra och dåliga 80 och 90 talsförstärkare, det har faktiskt gått att bygga bra förstärkare sedan 1938 för då kom 300B röret ut på marknaden.

Vissa modeller är bra men inte alla och när det gäller äldre begagnat så kan ju dessutom skicket skilja mycket mellan olika exemplar av samma modell.
Du verkar ju däremot ha valt ut 2 små "paketförstärkare" och ingen av dem är väl nått man skulle kalla bra men de kanske är mycket billiga så de kan kallas prisvärda ?
Jag citerar mig själv här nedan så slipper jag skriva om det, detta är vettiga 70-80 talare för bra pengar (200kr) >

Jag lever just nu fattigt så jag håller mig lite lugn med att köpa ny dyr hifi men jag hittade nått roligt i en lokal loppisgrupp på Facebook.
Det är ingen grammofon men det är apparater som har en stor relevans ändå, nämligen nått som har dessa anslutningar, phono 1-3

Alltså inte bara en Phonoingång utan 3 stycken 2 för MM och 1 för MC
Vänder man på den så ser man dessutom att man har reglage för att anpassa riaadelens ingång så den passar pickupen, i högerkant på bilden, Phono cartridge load.

Försteget har dessutom en separat hörlursförstärkare med egen nivåkontroll utifall man är lagd åt hörlurshållet och inte vill motionera musklerna i slutsteget som står under.

C4 är Yamahas största försteg och det tillverkades i mitten-slutet på 70 talet, M70 slutsteget är däremot ca 10 år nyare.
Det är 25 kilo välljud som ger 2x 200W/8 Ohm och har 3 skivspelaringångar med lastanpassning, sånt tillverkas knappt längre oavsett prisklass, prylarna saknar däremot hdmi men vad gör väl det.

Jag blev lycklig ägare av stegen för 200kr eftersom de är "stora och tunga" troligen det bästa hififynd jag gjort.

Taget från denna tråd #15895422

Om du bor i Stockholm så skulle du säkert kunna ta dig en sväng förbi HifiKit

De har en herre i Åkersberga som lagar det mesta, minns inte hans namn bara.

Det ser ut som en liten integrerad det också, ska ge 50W.
Det finns en större risk för problem med den eftersom den har integrerad eq med en massa extra pottar som kan åldras och behöva service/rengöring.
Måste du ha en så liten apparat ? Letar du efter de mer seriösa hifiprylarna så är de troligen i bättre skick och låter också bättre, de var mer påkostade redan från början och det finns dessutom renoverade "klassiker" att köpa eftersom det är en annan marknad än den för "loppisprylar"
Vad är du ute efter, är det design, ljudkvalitet eller både och ? Träsidor ? Receiver ? Quadrofoni ?

Hur långt är ett snöre ?
Kostnader beror på vad som ska repareras och det finns reparatörer i Skåne också.
Du har förresten även nära till Rehifi om du inte redan känner till dem.
http://www.rehifi.se/

Njae.* Inga dramatiska teknikförändringar i själva förstärkeriet -- switchade nätagg (och förstärkare), ytmonterade komponenter och blyfritt lödtenn låg fortfarande några år in i framtiden. De största förändringarna ligger i handhavandet: fjärrkontroller, jönsiga super-basinställningsknappar, väckarklockefunktioner och annat krafs blir vanligare och vanligare. Effektangivelser blir mer och mer missvisande. Text i snirklig kursivstil på frontpanelen blir gudskelov mer sällsynt.

* ...förutom ca 10 år i ålder, förstås...

Bägge är förstärkare i mellansegmentet. Jag ser inget hos dem som skulle göra någon av dem mer attraktiv än en modern förstärkare: inget tjusigt retroutseende (eller är det bara jag som är gammal? Nittiotalsplast kanske är da shit bland dagens ynglingar?), inga funktioner (ställbar loudness, matrisstereo eller märkliga tonkontroller, t ex) som moderna prylar saknar och överlag ganska sunkiga specifikationer. Lägg till detta de numera (i mina ögon) ganska hutlösa priserna för halvgammal konsumentelektronik och risken att det exemplar du köper inte riktigt har samma driftsäkerhet eller prestanda som en nytillverkad apparat (skrapljud från reglage, trötta kondensatorer mm). Min rekommendation blir nog en modern förstärkare om inte priset är väldigt lågt, 10 kr per W uteffekt eller lägre.

Ljudkvalitetsmässigt så spelar åldern mycket liten roll förutsatt att delarna är hela och det är inget fel på integrerade förstärkare eller 90 eller 2000 talsprylar det beror på vad du köper för specifik modell hur bra den presterar, du har däremot länkat till "paketstereo modeller" det är sånt man väljer för att det är billigt snarare än bra.
Du behöver däremot nått som har riaa ingång om du ska ansluta skivspelare och det brukar inte nya modeller ha utan då kör man via en lös riaadel, som du ser på bilden jag postade på mitt Yamahafynd så har den däremot 3 skivspelaranslutningar och en mc riaa.
Koppla in en cd kan du göra på i princip alla förstärkare som finns

Det är små förstärkare (som i låg effekt) som var billiga och såldes som paketstereo när de fanns, de är dessutom lätta, vilket tyder på att nätdelen inte är så kraftig, därför misstänker jag att de inte presterar så bra men allt hänger ju på priset, det är väl prisvärt som är intressantast och inte om de är bra i absoluta termer.
Jag har inte kollat om de har riaa eller inte utan jag kommenterade bara att du måste ha det om du ska ansluta en skivspelare. De flesta äldre förstärkare har riaadel eftersom lp var den primära signalkällan till början på 90 talet men alla modeller har inte riaa så man bör kontrollera det om man inte har en separat riaa med linjeutgång.

En femhunka och uppåt för reparation. Hur långt uppåt beror ju på vad som är trasigt. Jag fick betala för att byta kondensatorerna i min förstärkare (8 st kanske?). Med material och arbete landade på typ 2.2k hos nån göteborgsfirma.

Jag har vuxit upp med Yamahas grejer från den tiden. C-4 är mycket välljudande och dessutom full med finesser. C-2 som kom innan lät lite bättre men var avskalad. Brorsan köpte C2/B2/NS1000M och en Thorens TD125 med SME 3009 med Ortofon MC20 på senare halvan av 70-talet och det lät något oerhört bra. Han bytte senare till C-4 pga finesserna och den lät inte riktigt lika bra, men skillnaderna var små. B-2 lät bättre än alla senare effektförstärkare som jag minns det, kanske beroende på de specialgjorda Yamaha-sluttrissorna (VFET) framtagna enbart för B-2 (och antagligen omöjliga att få tag på idag). De senare (M-**) använde bipolära (möjligen någon med vanlig mosfet, blev osäker nu).

Fram till mitten av 80-talet var Yamaha mycket bra sedan fick de en svacka under ett 20-tal år men gör riktigt bra grejer nu igen.

Det är en normal mellanklass integrerad, större än de andra du länkat, om den är värd att laga beror på vad som är fel, du får väl lämna in den på kostnadsförslag om du inte vill pilla själv, servicemanual finns på Hifiengine http://www.hifiengine.com/manual_library/onkyo/a-8057.shtml

Det är jättesvårt att veta vad som dyker upp begagnat men visst finns det, jag tycker du ska hålla koll på den lokala begmarknaden snarare än att leta på Ebay och köp nått när det väl dyker upp, Jag gav som sagt 200 kr för de Yamahaprylarna jag hittade, det var väldigt prisvärt och hittar man nån bra hifipryl som inte passar så kan man även ha den som bytesobjekt mot nått man vill ha.
Jag har också lite svårt att förstå varför du är så fixerad vid en viss tidsperiod i stället för funktionen.

Men du ska kanske leta de riktigt bra eller kultprylar i så fall om det handlar om att du ska samla snarare än uppnå en funktion ?
En Proton 540 skulle kanske passa dig, den är ju kult och relativt bra elelr varför inte Sentec om det ska vara riktigt bra eller nån större Pioneer.

Luxman L430 är rätt ok från den tiden, haft en själv. LV03 och 05 med två snygga rör i fronten är också bra. Väldigt olika design. Kostade 4000-7000 som nytt, borde inte vara jättedyrt idag.
LV05 hade jag själv också men bytte mot en L-560 som är betydligt bättre men mycket dyrare. L-510 var den billigaste i serien med semi-klass A (510, 525, 530) till ren KlassA (550, 560). Hade en L-510, lät mycket bra, men som jag inledde är 400-serien helt ok och mycket billigare. Finns nog ner till 405 som borde vara nästan gratis idag.

Vill du gå till mer silverklassisk design så var Luxmans 100-serie både snygg och bra. Hade även där flera modeller, från den billigaste till den dyraste L-120a som ändå inte var överdrivet dyr, men min första förstärkare efter NADs klassiker 3020 och Luxmanen var bättre på alla sätt. NAD 3020 kostade 995kr när jag köpte den på tiden Septon sålde, så sett till prisvärt ljud har jag aldrig gjort bättre köp.

Apropå Pioneer så hade jag i stort sett alla deras integrerade förstärkare hemma på 80-talet för jämförelser men ingen stannade kvar. Lät helt enkelt inte lika naturligt. På slutet jämförde jag med L-560 så det var antagligen lite orättvist. Annars gjorde Pioneer mycket bra HiFi på 90-talet för lite pengar. De hade ju en oerhört prisvärd och bra modell som kostade 1500-2000 men minns inte modellen nu. Har för mig den var bästa köp i HiFi&Musik ett tag. Var under den eran de hade japansk lack på fronterna på dyraste modellerna. Hade själv bl a CT91 och PD91, båda mycket bra. De billigare saknade lackade fronten och träsidorna men var välbyggda invändigt ändå och det är ju det viktigaste. Hursom, minns speciellt A-858 av förstärkarna och den lät inte alls naturligt, men kostade ju relativt lite för effekten (runt 8000 tror jag?).

Proton som mrqaffe nämner gjorde flera prisvärda och välljudande modeller, allt från NAD3020-inspirerade saker upp till separata delar. Ägde aldrig någon själv, men lyssnade en hel del hos andra.