Skrivet av BerraJobb:
Nokia sköt sig själva i foten när man inte gick över till Android, det hade förmodligen varit deras enda chans, istället envisades man med Symbian OS och sedan var man tvungen att sälja sin själ till MS när inte längre Symbian inte hängde med i utvecklingen. Även Windows mobile känns som det tredje alternativet hos många kunder.
Nokia spelade helt enkelt sina kort fel och gjorde även det när man valde MS som samarbetspartner.
Redan 2010 var Symbian^3 på faktiska produkter vida överlägset det Microsoft presentera att de skulle utveckla på Mix 2010, eller faktiskt hade när de presentera samarbetet med Microsoft 11 februari 2011. WP7 hade inte ens fått NoDo med "copy & paste" vid den tiden och enheterna skulle inte gå att uppgradera till WP8 som släpptes först Q4 2012. Mellan sent Q1 2011 och Q4 2012 fanns det i praktiken inga smartphones från Microsoft och Nokia – allt medan Nokia sålde 100 miljoner Symbian-enheter 2010, varav flera var toppmodeller som Nokia N8, E7 eller liknande. Raset blir såklart omedelbart om man slutar göra produkter och slutar supporta (framöver) produkterna man har. Symbian hade 2010 multitasking, mailklient med bättre exchangestöd än Microsoft skulle ha fram tills Windows Phone 8.1, som släpptes i april 2014, det hade bättre möjligheter att utveckla programvara till (C++/Qt/QtQuick/QML) och delade utvecklingsplattform (Qt) med MeeGo. Enheterna hade ordentligt stöd för kapacitiv pekskärm och ja, de hade copy & paste – 2010.
Du kan inte peka på hur Symbian såg ut 2008 eller 2009 och jämför med Windows Phone 8.1, eller ens Android 2.3. Både Symbian och MeeGo låg långt före Microsoft rent tekniskt och i praktiken när besluten att överge dessa gjordes. De kunde såklart ha tittat på de drygt 5000 som utvecklade Symbian och sagt att det var för mycket folk som jobbade med det, men då var det drygt 60 000 i avdelningen, så kalkylerande var de knappast. Hur som helst innebar beslutet oavsett om de trodde på hype från Microsoft eller inte till snabb avveckling, förtroendet för deras egna teknologier tappade de i vilket fall inte fören beslutet hade tagits och nått ut till medarbetarna.
Ramverken Nokia skrev som gemensamt användes på både Symbian och MeeGo var bra och gick bra i utvecklingen, det intressanta som slutade i och med samarbetet med Microsoft var hur de skulle förnya gränssnittet (UX/UI) för Symbian, men vi såg lite i den riktningen med "Swipe User Interface" på Nokia N9 (MeeGo) som var dödad innan telefonen ens lanserades. Det Microsoft presentera om Windows Phone 2010 och 2011 var WP7 utan native-kod, utan multitasking, och i praktiken utan möjlighet till att någonsin kunna utveckla ordentligt för. Fast Microsoft fick som de ville och kunde döda sin europeiska konkurrent som hade dominerat över tidigare CE-baserade Windows Mobile – och som 2010 var den största smartphoneplattformen. Nokias mobilavdelning gick med vinst fram tills att de presentera Microsoftsamarbetet, kunderna vek inte fören då. De lämnades ju helt enkelt utan plattform, det fanns inget att migrera till från Microsoft och Nokia (eftersom de exklusivt körde WP, då WP7). De lämnade sin satsning på Qt och sina ramverk, och det de bytte till skulle inte ens kunna köra C++ fören Q4 2012. Men alla större förändringar där kunderna lämnas utan produkter (med framtid, eller som läggs ner efter de redan utannonserats) skulle betyda ett abrupt fall.
Nokia hade att välja på att fortsätta utveckla det som var lönsamt, deras egna eller börja avveckla och gå över till tredje part, de valde det senare. Fallet för mobilavdelningen kom först efter presentationen och memot. Det var inte utan framtid innan den tidpunkten och de faktiska affärsbesluten, utvecklarna hade inte slutet jobba med det innan nyheten presenterades. Ett lika abrupt avbrott för att införa Android hade också kollapsat företagets mobilavdelning, de hade ju inga smarta enheter på flera år i praktiken, men det hade förmodligen varit snällare för utvecklarna om de kunde struntat i WP helt i hållet och de hade inte behövt vänta runt 20 månader för att en någorlunda modern ny enhet skulle komma från Nokia. Nokia visste mer eller mindre att Microsoft inte hade något att leverera och valde att ta in en snubbe som i princip bara sysslat med amerikaniserad downsizing. En kombination av dessa beslut gjorde ju att det gick så snabbt att avveckla allt. Fabriken som tillverkade deras MeeGo-telefon N9 var t.ex. avvecklad och såld i mitten av 2012.
Det Microsoft fått brottas med är ju att folket som utveckla Nokia OS (S30/40/Asha) och featuresphones och fabriker därtill blev kvar istället. De avveckla alltså smartphone-satsningen istället för att gå över till att bara sälja smartphones. D&S hade 60 000 anställda 2010, merparten var hos fabrikerna och relaterade jobb med produktion. Såklart de inte behövs om de ska sluta erbjuda produkterna, men när Microsoft tog över fanns det fortfarande 2-3 fabriker, massor marknadsfolk och liknande som inte passar in i Lumia-satsningen. Chennai och Beijing hade redan lagts ner av (fabrikerna) de köpte upp, kvar var Hanoi, Vietnam som nu går till Foxconn.
Kvar hos Microsoft Mobile blir väl lite folk som kan utveckla hårdvara tillsammans för en handfull modeller (telefoner) med kontrakttillverkare till hjälp, och det är ju helt i linje med vad Microsoft vill.
Nokia-enheter med Android var det inget som talades om när de tog in Elop och bestämde sig för att börja samarbeta med Microsoft när vi talar Nokia D&S. Det man kunde se inte förnyades vid den tiden var Windows Mobile och klassiska Blackberry OS (5.0, 6.0, 7.0 och 7.1 han komma ut efter iPhone/iOS och Android). Dessa hade ingen teknisk bas där man kunde se någon framtid. Hos Blackberry visste vi ju och såg vi ju att de hade börjat utveckla Blackberry Tablet OS och vilken teknik det skulle bygga upp (för att bli till BB10 senare), och det såg vi presenterat som Playbook i september 2010. Att Symbian redan då skulle ställt sig till det gänget känns revisionistiskt. Hur som helst gick de från en modern plattform som fanns till en som i praktiken inte ännu fanns. Tittande man bara på vad som skulle ske inom den närmsta framtiden så fanns det egentligen ingen anledning att påheja det beslutet. Det känns lite konstigt överlag att presentera beslut så långt innan man har något att visa. Men har man inget att visa så har man ju inte, Microsoft hade helt enkelt inte mjukvara vid den tiden och var mer eller mindre tvungna att göra något för att få uppmärksamhet.
