Hur investerar ni?

Detta är ett märkligt argument: eftersom man inte säkert kan veta vilka fonder som kommer att gå bäst, ska man välja en fond som aldrig gått bäst, som över tid gått sämre än ett stort antal andra fonder, och som för att sprida risk följer ett av de allra segaste indexen?

Detta är ett märkligt argument: eftersom man inte säkert kan veta vilka fonder som kommer att gå bäst, ska man välja en fond som aldrig gått bäst, som över tid gått sämre än ett stort antal andra fonder, och som för att sprida risk följer ett av de allra segaste indexen?

Många verkar tro på nedgång, samma sak som när corona slog till. Visade sig bli precis tvärtom. Själv skulle jag inte bli förvånad om samma sak händer nu, d.v.s. att priserna skjuter i höjden ännu mer. Själv tror jag att Ingves kanske höjer med 0.5 %-enheter totalt, det ger väldigt liten påverkan på bolånen. Dessutom har bankerna höga marginaler på lånen vilket borgar för fortsatt priskrig på bolånemarknaden. Efterfrågan kommer vara fortsatt hög, och om rörligheten minskar betyder det bara att utbudet blir ännu mindre för förstagångsköparna, vilket skulle dämpa en eventuell nedgång. Om vi nu mot förmodan skulle se ett prisras kommer man illa kvickt ta bort amorteringskravet och höja ränteavdraget så att prisfesten kan fortsätta. Man kommer göra allt i sin makt för att Svensson ska ha råd att bo kvar i sin 5-10mkr-villa, annars tappar man dem som väljare, det är en väldigt viktig väljargrupp.

Men! Jag hoppas jag har fel, för jag går själv i köptankarna!

Vi hade en helt annan situation när pandemin slog till. Folk arbetade hemma till stor del och fick därmed mer pengar över. Räntorna var låga och ekonomiska stödåtgärder sattes in, det blev mer pengar över i plånboken. Nu är det många som har börjat pendla till jobben. Bränsle och energipriser stiger. Det är flera som tror att Riksbanken kommer att höja betydligt mer än 50 punkter. Öhman Fonders räntechef Lars Kristian skriver att:

”Vi tror att Riksbanken höjer styrräntan i år med totalt 75-100 punkter, troligen med 25 punkter per tillfälle. Nästa höjning kan mycket väl komma i april, men om de inte höjer i april kommer första höjningen i juni med kanske 50 punkter”

https://www.affarsvarlden.se/artikel/ohman-fonder-riksbanken-...

För övrigt så styrs marknadsräntorna till stor del av ränteläget i omvärlden. Amerikansk inflation rusar och är nu den högsta på 40 år.

Fed-chefen i Chicago, Charles Evans, sade på måndagen att han inte nödvändigtvis skulle motsätta sig att få upp räntorna till en neutral nivå vid 2,25–2,5 procent vid slutet av året. Det är en takt som skulle kräva några 50-punktershöjningar vid kommande möten.

https://www.privataaffarer.se/fed-chef-vart-overvaga-50-punkt...

Svenska banker fortsätter att höja bolåneräntorna i takt med att marknadsräntorna stiger. Danske Bank höjde igår och Swedbank räknar med att den rörliga räntan kommer att stiga till 2,6 procent i slutet av året. I marsprognosen trodde banken att den skulle ligga på 1,6 procent.

https://www.svd.se/a/Wj5bka/swedbank-tror-pa-kraftigt-stigand...

Svenska bostadspriser fortsätter att stiga men frågan är hur länge. Vänder inflationen ner och räntorna börjar falla igen så kommer den senaste tidens höjningar säkert inte att få någon större påverkan. Men fortsätter räntorna att ticka uppåt så kommer det att bli besvärligt för en del högt skuldsatta hushåll. Vi får inte glömma att priserna på bostäder har stigit betydligt snabbare än inkomsterna under flera år vilket gör marknaden räntekänslig.

Personens lån blir också mindre, cirka 56 000 kronor per år minskar skulden. Det blir en gratis avbetalning - en inflationsamortering.
För varje procentenhet som räntan stiger blir det ökad kostnad på cirka 7 000 kronor efter skatteavdrag. Denna kostnad kan också täckas av det krympande lånet om man har råd att hålla ut.

Igår såg jag ett intressant inslag på Rapport. Nyhetsinslaget handlade om vinnare och förlora vid tider av hög inflation.

Följande räkneexempel användes.

Medelsvensson med 35 000 kronor i månadslön och 2% löneökning.
Bolån på en miljon kronor.

Om inflationen hamnar på 6% krymper lönen. Lönen minskar i värde med cirka 16 000 kronor per år.
Personens lån blir också mindre, cirka 56 000 kronor per år minskar skulden. Det blir en gratis avbetalning - en inflationsamortering.
För varje procentenhet som räntan stiger blir det ökad kostnad på cirka 7 000 kronor efter skatteavdrag. Denna kostnad kan också täckas av det krympande lånet om man har råd att hålla ut.

Vinnarna blir personer som har tillräcklig med inkomst för att klara av höjda månadsutgifter och som inte lever på marginalen.

Jag fick mig en tankeställare av detta eftersom jag har i ett tag gått och tänkt på att jag gjorde fel när jag betalade av hela bolånet istället för att investera större belopp i indexfonder.

Om jag ska koppla tillbaka till Superlånet så blir den ännu mer attraktiv. Lån många gånger till 0% ränta samtidigt som skulden äts upp av inflationen.