Skillnaderna är nästan mer intressanta än likheterna.
Olja och gas är underägt pga ESG-mandat och trendföljande passiva fondflöden som ju med rätta bara köpt tillväxt de senaste decenniet i princip.
Underinvesteringar i olja och gasfält pga korkade politiska beslut har lett till den energikris vi ser nu, vi kan inte leva utan olja men ingen exploatering har gjorts efter nya fyndigheter. Oljan har ännu inte ens nått ATH från 2008 runt 145 dollar, inflationsjusterat över 200$ och nu är situationen långt värre. OPEC+ länderna har nått maxkapacitet och shaleboomen i USA är över, fälten har peakat eller är på väg att peaka. Det gäller ju natural gas också.
Så eftersom vi inte kan leva utan olja (fast vissa tror det) och efterfrågan faktiskt ökar, så ser det bra ut för oljebolag och oljeservicebolag. De påverkas av visserligen av inflationen och brist på arbetskraft pga många lämnat branschen, så de måste höja sina priser vilket bara gör saker ännu dyrare för konsument.
Pensionsfonder och institutioner kräver avkastning och blir förr eller senare tvungna att gå in i de områden där de kan tjäna pengar, när Nasdaq och tillväxtbolagen fallerar. Det kommer skapa kurshöjningar i bland annat råvarubolagen och då brukar småspararna komma in, "dumb money", och så peakar allt och cykeln vänder igen.
Visst kan det komma käppar i hjulet, t ex rejäla räntehöjningar men det leder då till fastighetskrasch, börskrasch, råvarukrasch och recession eller depresssion. I det fallet går allting ned och du vill ha det minst sämsta, cash, råvaror och ädelmetaller (IMO).
Heads you win, tails you win more...
Eller så börjar centralbankerna återigen att trycka oändligt med pengar och sänka räntor för att rädda sitt skinn (politiker som vill bli omvalda kommer kräva det kanske..), och då har du rejäl inflation igen vilket också leder till högre priser för råvaror...
Vi får väl se helt enkelt, olika åsikter är det som utgör en marknad