Hur investerar ni?

Sunt. Det finns faktiskt ingen "börskrasch" som inte har har ordnat sig med tiden, inte ens världskrig eller pandemier. Enda "hotet" skulle vara om världen ändrade det kapitalistiska systemet helt och hållet.
Jag föreställer mig att det skulle ske först när det elektroniska systemet rasar samman helt och hållet. Vilket i sig är lite skrämmande. Det eftersom det skulle ta bortom min livstid att återställa.

För jag tror inte mänskligheten med dess egoism är mogen för annat system förrän den totala katastrofen inträffat (om än nånsin) - och att det finns några kvar som minns hur kapitalismen var som kan föreslå något nytt baserat på erfarenhet. Men är ändå tveksam till att någonting annat skulle fungera, egoism är inbyggt av naturen i människan. Vilket inte minst alla religioner bevisat (men det är förmodligen en diskussion som inte hör hemma på ett IT-forum, men jag tar gärna debatten ifall den tillåts. Och ja, jag är en misantrop om det nu inte framgått redan )

Det har historiskt visat sig vara rätt svårt att pricka både nedgången och uppgången, det krävs att man har rätt två gånger.

För mig låter det som en känslostyrd strategi snarare än en systematisk strategi, men jag kan ha fel.

Du lyckades inte förutspå dagens nedgång, varför tror du att du kan förutspå morgondagens nedgång? Hur mycket behöver börsen gå ner innan du köper tillbaka? Vad gör du om börsen inte går ner så mycket som du trodde? När köper du då?

Om du har svar på de här frågorna är det ju bra, men annars tror jag det är nyttigt om du försöker fundera på svaret på frågorna. Börsen går inte bara upp trots allt, ibland rör den sig nedåt eller i sidled länge och då är det bra att man har en plan.

Automagisk dragning från lönekontot (500:-) till Fond-konto (Swedbank Robur Technology) varje månad när lönen dimper ner.
Har sett bra ut hitills men nu har det gått ner rejält dom senaste dagarna, men det får tuffa på, går nog upp igen.

Upp 14.14% sedan jag började just nu.

Det var väl egentligen det jag gjorde. Sålde två aktier en som har gått upp 100% men sen legat och guppat. Hade ändå tänkt sälja.
Den andra är jag osäker på.

Jag liknar det lite med väder, och tror vi går in i en regnperiod nu, även om vi ser sol (rekyl) idag

Så är det och jag har själv insett att jag bör hålla mig till fonder och ok att köpa lottoaktier för ett par tusenlappar.
Sitter med Electrolux som jag gått in med för mycket i och vill bara att den kommer tillbaka så jag kan gå +-0. (bättre att köpa storbolag exkl utdelare via fonder istället)

Precis som vädret beror det helt på vilken tidshorisont man följer. Jag kan garantera att större delen av Sverige får snö, regn och sol det kommande året, likaså kommer börsen mest största sannolikhet gå upp (och ner, men inte lika mycket) kommande tioårsperiod. De flesta av oss sparar på 10+ års horisont, då är det statistiskt rätta draget att inte överreagera vid nedgångar som den vi ser nu.

Håll kursen, fortsätt månadsspara, och ev. putta in en extra slant när massmedia gapar om "börskrasch".

Så fort man ser ett behov av pengarna inom kortare tidsperiod ska man börja plocka ut dem i likvider på samma sätt som man satt in dem, fast summa varje månad, för att minska börsens påverkan på sparkapitalet.

Så klart bygger allt detta på att man klarar av nergången ekonomiskt och psykiskt. Själv har jag ca. 50% på sparkonto, fel rent statiskt sett men jag sover gott om natten trots börsnedgång.

Har aldrig förstått varför folk oroar sig för börsnedgångar eftersom börsen ALLTID återhämtar sig förr eller senare, men jag antar att det handlar om vilken sparhorisont man har. Själv så har jag både aktier och fonder. Mina fonder har jag hos Fondo då de har lägst avgifter av alla, alltså lägre än både SAVR och Lysa.

Hjärnans överlevnadsinstinkt som kickar in. Pengar behövs för överlevnad, när man ser pengar försvinna så hotas ens överlevnad. Grovt förklarat…

Sen är det skillnad på en dipp och återhämtning några månader senare och återhämtning som tar flera år som du är inne på det är det senare som folk oroar sig för ska inträffa. Ingen kan väl påstå att det är särskilt spännande att ha ett sparbelopp och tio år senare är man tillbaka på samma sparbelopp igen.

Jag har aldrig förstått vad folk tänker använda pengarna till om de är okej med de långa återhämtningstiderna som vi faktiskt observerat genom historien. Det har ju kunnat ta 25 år i vissa fall, finns ingenting jag sparar till privat som har så pass lång horisont.

Inget sparande för skattade pengar som är öronmärkt till pensionen då tjänstepensionen räcker och blir över för det, så då finns det inte så mycket med riktigt lång horisont kvar. Men det kanske är det som är saken, andra kanske sparar till pensionen även för skattade pengar?

Min uppfattning (yrkesmässig) är att de flesta privatpersoner behandlar olika värdepapper som en annan form av spelande (kasino). De flesta småsparare har ingen genomtänkt strategi med genomförd värdering, exitpris, osv utan går endast på känsla eller ryktet och agerar därefter, oftast med kapital som de behöver i sin vardag eller till oförutsedda utgifter. Detta är ej att rekommendera, och bör undvikas.

Personligen är syftet pensionsålder, samt arv till närstående.

Mvh

Ja det är lite där jag är, jag har en stor pott pengar på sparkonto jämfört med vad folk verkar ha innan de slänger in sparandet på börsen (även om jag dragit ner på den på senare tid). Det jag undrat är om alla sparar till pensionen eller om de helt enkelt tar risk med pengar som man teoretiskt kan behöva inom 5 år?

Ja visst är det så, men att tro att det inte kan hända bara för det inte hänt i modern tid vore naivt. Och det går bara signifikant fortare att återhämta om man inte redan har ett stort kapital (relativt till månadssparandet) innan en större nedgång.

Och frågan kvarstår ändå, vad är det man sparar till om man kan säga helt säkert att pengarna inte behövs på 5 års sikt? Sparar alla privat till pensionen?

Det är en jättebra fråga. Det jag personligen kan komma fram till är pensionen samt någon slags "fuck off" kapital pre pension. Jag tycker det är svårt att hitta något annat. Har en hel bunt med kompisar som till och från gjort "klipp" på börsen och i medgång pratat om att dom minsann inte behöver pengarna, sen när det inte går så bra, ja då är det annat ljud i skällan.

Personligen har ju sjuk FOMO så fort jag har en större summa pengar på sparkonto och sjuk ångest för inlåsningsrisken när jag är "all in" i aktier. Så någonstans behöver det väl vara 50/50 för min del, för sinnesrons skull.

Det är ju stört bra.

Jag räknande lite snabbt för egen del. Min familj gör väl av ca 500 kkr om året (om vi tar bort sparande etc). Skulle vi sluta jobba nu och inte tulla på pensionsparandet på fem år skulle vi alltså behöva ha 2,5 miljoner på sparkonto. DET har vi inte kan jag lugnt säga.

Ja då verkar du ha en större summa på sparkonto iaf vilket är vad jag själv kör på, det enda jag kan tänka mig behöva använda sparade pengar till är sådant jag inte kan utesluta att det inträffar på 5 års sikt. Har dock dragit ner lite på sparkontot, tidigare kunde vi också klarat oss 5 år utan inkomst på det som låg där men nu är det mindre.

Men jag är inte så intresserad av att använda sparade skattade pengar till pension för det har jag tjänstepensionen till.

Har du något bra exempel på hur man ska räkna kring sin tjänstepension? Så fort jag försöker prata med vår pensionsmäklare via jobbet vill dom bara sälja på mig något, jag får aldrig några vettiga svar. Jag är rädd att den inte ska räcka till och sparar därför till pension utöver tjänstepension.

minpension.se och kör deras simulator. Tänk på att du behöver mer pengar i början och sen mindre och mindre i takt med krämpor/sjukdomar börjar begränsa livet. Föräldrarnas livslängd kan vara till något stöd, mina gick bort vid 72 respektive 76. Så utgår väl ifrån det med några års marginal.

Dina gick tyvärr bort innan rikssnittet.
Min mormor o morfar lever fortfarande och är snart 90... Om man skall sikta på något så får man sikta mot snittet om 80 +/-2 år

Är som vilket sparande som helst fram tills man ska bestämma hur mycket man vill ta ut per månad för att få pengarna att räcka livsvarigt. Har erfarenheter från arbetet med att räkna på just sådana saker men enkelt kan man estimera att går man vid 65 och delar pengarna man har med 18 så får man en ganska realistisk summa givet landets livslängd som helhet och den avkastning man får efter pensionen. Skulle man leva till säg 100 år så lär man inte behöva lika mycket de sista 10 åren som innan så man kan nog justera det i en sådan situation.

Själv räknar jag med reallöneökning kring 0,5-1% per år och realavkastning kring 5-6% per år i genomsnitt för att vara hyfsat återhållsam i antagandena.

Det skiljer nog rejält var man befinner sig i livet (barn etc är inte gratis) och boende samt hobby's.
Man brukar räkna på att man kan leva på att ta ut 4% på kapitalet utan att hamna på 0 i slutändan, så 12.5 MSEK för din del.

Genetik ger en del om ens egna förutsättningar, därav att jag skrev att man kan titta på sina egna föräldrar. Min frus föräldrar är t.ex. mer åt ditt exempel så hon kommer förstås behöva använda det i sitt egna underlag för att göra en rimlig bedömning.

Från SCB om man vill ha landets statistik: Medellivslängden för män i Sverige är 81,6 år. För kvinnor är den 84,9

Enligt forskningen står genetiken för ungefär 25 % av åldrandet. Signifikant men betydligt mindre viktigt än livsstil.