Ny på jobbet - långtidssjuk

Gör er av med personen. Utan tvekan. Alltså personen kommer jobba ett tag, för att sen försvinna igen. Ha så kul att betala en person som inte jobbar.

@Valonen: Jag vet precis vad som gäller, och jag vet att det är näst intill omöjligt att göra sig av med en anställd om intyg av sjukdom finns. Rehabilitering och hjälpa personen som gäller. Fattade mig bara kort, personen måste ju bort efter arbetsgivaren gått igenom alla steg.

@MsSmith: Knepig situation. Tänk på att det också kan ha kommit som en överraskning för er vän/anställde (nu vet jag ju inte om det är så, men det är iaf tänkbart), så det behöver inte nödvändigtvis vara så att hon undanhållit nån information för er.

Det skulle ju vara rätt så omoraliskt för eran vän att utnyttja er, sånt gör ju inte en vän! (y)

Nej det är inte intill omöjligt eller ens ovanligt.
*edit* Däremot är det en vanligt att man inte kan skilja på domar där folk skiljs från anställningar och där de får sparken. Men sparken är svår, skiljande inte lika svårt.

Det kan man ju tycka, men att säga upp sig är ofta rena katastrofen ekonomiskt med tanke på a-kassa, sjukpenning, etc. Att då ta en sådan smäll ihop med en depression lär inte hjälpa.

Jag känner inte fallet, men det är möjligt att den här deprimerade personen sett jobbet som en "chans tillbaka", en jättepositiv händelse, äntligen kunna komma på (känslomässiga) fötter igen. Personen trodde ärligt att jobbet skulle bli bra och att hen skulle tillföra något. Men så känner hen efter ett par dagar redan att det inte funkade, pga utbränd/deprimerad/whatever.

Det stora problemet är kanske inte nu i början, då det iofs måste anställas en ny person + kostnader för den sjuke, men vad händer sen när den sjuke kommer tillbaks? Ska "vikarien" (provanställd?) få foten då, och vad händer om den sjuke bara klarar någon vecka innan det blir 3-6 månader konvalescens igen?

Skitsvårt, och därför tycker jag att samhället bör vara bättre på att bära kostnader för arbetslöshet och sjukskrivning.

Ponera att det kom som en överraskning, gör man inte då som @Blazter skriver, man säger upp sig och lägger korten på bordet? Indicierna som tillsammans pekar på snålskjutsåkarbeteende är ju svåra att bortse ifrån liksom.

Kan det måhända finnas ren okunskap i bakgrunden? Förstår hon inte att hon blir en ekonomisk belastning? Som deprimerad är man överlag duktig på att svartmåla sig själv, men saknas kunskapsbasen/förståelsen så kanske frågan aldrig ställs på det sättet.

Jäkligt tråkig sits, svårt att veta varken ut eller in.

Nu är det ju en liten firma, så rent tekniskt så är det inte så svårt (har jag för mig). Man kan anställa en ny och sen när "ordinarie" kommer tillbaka så säger man upp den personen pga arbetsbrist och behåller den nya mha av de undantag man får göra (http://lawline.se/answers/14602).

Läs inlägget av @Pirum ovan. Sen ser jag inget som talar för att det skulle vara "snålskjutsåkarbeteende". Det finns helt enkelt inte tilräckligt med information för att dra den slutsatsen.

Vad ska diskuteras ens?

Sjuklön betalas i 14 dagar då hon är tillsvidareanställd och hade det gällt en visstid/timanställning hade ni gått fria då hon inte arbetat 14 dagar, utöver det är det enda som eventuellt kan hända är att FK vill diskutera rehabilitering. Den kostnad ni får är ju att hitta någon ny att anställa främst, om ni nu har behov av arbetskraft. Eventuellt en kostnad för att anpassa arbetsplatsen/uppgifterna när personen ska tillbaka. Var finns diskussionsvärdet? En anställd kan inte berätta om en sjukskrivning innan läkaren gett en sådan och har ingen skyldighet att berätta att den tänker söka vård för depression eller liknande vid intervjun.

Jo jag såg det. Det är ett möjligt scenario, absolut. Det är dock inte särskilt ansvarsfullt att försöka sig på en sådan manöver utan att vara beredd på, och/eller ha krattat manegen, för ett bakslag. Var det nåt som legat i bakgrunden ett tag så hade hon all chans i världen att berätta innan bakslaget. Det är trist att vara deprimerad (jag tror jag vet) men det är ingen ursäkt att agera vårdslöst i professionella relationer. Det är osannolikt att det inte fanns någon förståelse för riskerna.

Kicken såklart. Inget snack.

Nu skrev du ju att privat är hon eran vän och på jobbet är hon anställd, det omvända gäller då att privat så är hon deras vän och i övrigt är hon jobbsökande. Om hon är kvalificerad så "tror jag" att det är diskriminering att sålla bort baserat på hälsa, som jobbsökande så anser jag att hon har agerat iom med samhälletskrav däribland "försäkringskassan: laget sverige"

Tror ofta att det kan bli lite känsligt att anställa vänner, och kan hålla med om att det är lite fult "ur ett privat/ vän perspektiv" men hon kanske trodde att hon skulle klara av det, och eller inte hade någon diagnos vid tillfället.