Varför hatas feminister så mycket?

Jag tror det rör sig om en liten grupp som har gjort alla frågor om jämställdhet till deras ultimata fiende. Retoriken blir enklast så...
Många har väl svårt att skilja frågeställningarna i ämnet åt också. @sky90 här ovan missar exempelvis poängen med tråden helt.

Sedan rör det sig nog delvis om en faktiskt maktomfördelning också. Samma sak som med rösträtten. Så länge bara män fick rösta så var rösterna "värda mer" och de blev utspädda med dubbla antalet när även kvinnor skulle få vara med och rösta. Det retade upp folk då, och liknande frågor när det kommer till maktutjämning retar även upp folk nu.
Nu är väl den här lilla gruppen väldans högljudd så det låter som att alla tycker så men jag tror inte det är så illa ställt kring det här som man ser i forumen.

Den där tillför ju ingenting till diskussionen, över huvud taget. Det där är väl ändå ett ypperligt exempel på sådana "feminazis" som TS talar om, alltså ingenting som grundar sig i feminismen, egentligen.

Hat grundar sig offtast i okunskap och säkert även hatet mot feminism

Den vokala minoriteten hörs enormt mycket mera än den tysta majoriteten.
Nu råkar den vokala minoriteten vara den extremt radikala och manshatande delen vilket gör att många tror att alla feminister är manshatare.

Jag TROR att i stort sätt alla i Sverige är helt för lika lön, samma förutsättningar på arbetsmarknaden osv. dvs jämställdhet.

Tyvärr så är linjen mellan feminism och feminazis både svårtidentifierad och subjektiv.
Rörelsen som i grunden är mycket bra dras ner när några få står och skriker om kvoteringar och mansskatter.

Jämställdhet är absolut en bra sak, tyvärr så har det i praktiken blivit så att män och kvinnor ska dela på de traditionella kvinnosysslorna, medans männen ensamt ska sköta de traditionella manssysslorna. Kvinnor ska kvoteras in i diverse företag och yrken bara för statistikens skull.
Detta retar givetvis folk, detta är PK för tillfället och håller man inte med så får man moral kakan i knät.

Tänker jag fel? intressant diskussion

Precis, jag undrar hur många som är för kvotering är för att kvinnor kvoteras in som soptömmare, sanerare och annat olyxigt eller att män kvoteras in på dagis och sjukhus och tar kvinnornas jobb.
Endast lyxiga mansdominerade jobb som ingenjörer bryr man sig om.

Därför att precis som när det gäller imigration, skattepolitik eller vad som helst så är det de två extremerna vi hör skrika högst. Alla normalt funtade människor som förstår att den hållbara lösningen för ett samhälle ligger någonstans mittemellan försöker föra en resonabel och lösningsorienterad debatt men hörs inte över allt käbbel och gnäll.

Feminism (ordet är väldigt illa valt, ursäkta) handlar inte om kvinnors rättigheter eller kvinnor before all. Det handlar om allas lika värde. Oavsett kön. Sedan har en del kidnappat det till att göra sig ett namn på att står och skrika könsnormer, peka på sexism i spel osv. Men om en kvinna blir lycklig av att vara hemmafru och baka bullar så är det inte något en "feminist" skall bli galen över. Så länge hon inte TVINGAS in i denna roll pga sitt kön utan själv kan välja det och vara lycklig med det så går det inte på något sätt emot feminismens värderingar. Men självklart står en del på barikaderna och skriker sig hesa ändå. Dessa har helt missat poängen med vad ett jämnlikt samhälle betyder. Det betyder inte att alla måste vara och göra samma saker. Det innebär inte att man måste låtsas som att det inte finns några som helst biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det handlar om att man inte per automatik skall missgynna någon enbart pga deras kön.

Att person och inte kön bör vara avgörande faktor i vårt moderna samhälle bör de flesta kunna ställa sig bakom. Kan man det så delar man de grundläggande värderingarna som feminism står för. Kan man det inte så har man en stenåldersmentalitet som, tillsammans med de fundamentalister som kallar sig feminister men samtidigt attackerar kvinnors sätt att självmant leva, förhoppningsvis inte har så många dagar kvar med inflytande.

När det statiskt sätt skadas/dör lika många kvinnor som män på de olika arbetsplatserna i landet så har vi kommit en lång väg.

Ingen aning, jag har inga problem med feminister även om jag inte gillar ordet i sig och vad det förknippas med idag.

Men som mor lärde mig när jag var en liten pojkspoling så skall det vara lika för alla, det står jag för oavsätt vad.

Är helt för jämställdhet och feminism. Femnazis och feminister är två olika saker, men i vissa fält tänker de i ganska lika banor. Har personligen inget som helst problem med det över huvud taget egentligen, men här är några av mina tankar:

Vad jag, personligen, om jag skulle behöva säga något, stör mig på med feminism så är det nog kvotering. Det är verkligen bortom min förståelse hur dessa människor resonerar. Hur ska vi uppnå målet att sudda ut linjen mellan könen när de aktiva feministerna själva jobbar för att dela upp könen så mycket de kan genom kvotering i olika former? Det leder bara till diskriminering för båda könen och är ett extremt bakvänt tänkande enligt mig. Ta t. ex vid arbetsplatser. Att neka någon en plats för att denne är av 'fel kön' (dvs, det redan överrepresenterade könet, trots att personen i fråga kanske är bättre kvalificerad än den som får jobbet istället) är verkligen något jag inte kan förstå eller någonsin tycka är en bra idé, men det är precis vad som i praktiken skulle ske om denna kvotering blev normen. Det är ett extremt bakvänt tänkande och lägger snarare om något ännu mer fokus på just könet vilket är just det vi inte vill göra.

Sen kvarstår faktumet att det är mycket liv om att det saknas kvinnor i chefspositioner och andra högt uppsatta positioner, men inte ett knyst hörs om att det saknas kvinnor i hantverkararbeten eller andra 'skitjobb'. Detta kan i och för sig ganska enkelt förklaras till en avsaknad av aktiva manliga feminister, men det i sin tur pekar ju också på att de aktiva feministerna talar för sin egen vinning och inte för det som de utger sig vara ute efter -- vilket är jämställdhet. Hade de varit ute efter det hade det talats betydligt mer om avsaknaden av kvinnor i dessa 'skitjobb'. Detta är personligen inget jag har något problem med däremot. Inte direkt påläst om nyheter på den fronten heller, så det är mycket möjligt att det faktiskt arbetas för att få in kvinnorna i dessa 'skitjobb'

edit: en sak som jag faktiskt däremot personligen har problem med så är det att kraven för att bli brandman eller polis t. ex är lägre för kvinnor än vad det är för män. Det är liksom människoliv det handlar om i dessa yrken. Ingens liv ska behöva stå på spel för att en sämre lämpad person fick jobbet i jämställdhetens namn. Det om något är riktigt vrickat.

Det har gjorts satsningar på att få in kvinnor i mansdominerade yrken över hela spektrat, bygg, gruva etc och man har försökt få in män i kvinnodominerade yrken inom vården, det har blivit något (lite) bättre. Men varför är det här ett argument för att man INTE ska kämpa för mer jämställdhet i positioner med mer makt? Jag har aldrig riktigt förstått det argumentet.

Jag menar, det är ju knappast som att det inte finns lågstatus/lågavlönade kvinnodominerade yrken.

Det som är genomgående uppenbart är att mansdominerade lågstatusyrken tjänar bättre än deras kvinnodominerade motsvarigheter, även här måste det ske en förändring.

Ett stort problem är att det är svårt att urskilja vilka skillnader mellan män och kvinnor som är huvudsakligen sociologiska och vilka som är biologiska.

Många män känner sig inte alls särskilt förfördelade (med rätta) och att då införa strukturella åtgärder där kvinnor ges fördelar så är det de fakto orättvisor som skapas på individnivå.

Folk i allmänhet gillar inte ändringar och interventioner i deras sätt att leva. Feministisk politik grundas allt som oftast i ganska löst sammanhängande teoretiska ramverk där det är oklart hur olika påverkansfaktorer faktiskt hänger ihop. Ofta kan även målbilden gå att ifrågasätta. I skenet av detta så krävs det en bred samsyn som helt enkelt inte existerar ute i stugorna. Man är inte överens om problembeskrivningen, man är inte överens om målbilden, hur ska man då kunna komma överens om policybeslut? Det hela resulterar i att den feministiska rörelsen och hur förslag/tankar/idéer förs fram, för många framstår som löjliga och befängda.

Skickades från m.sweclockers.com