Böter var/varannan vecka. Hur göra?

Då skulle han inte hade det problemet han har. Det går att fixa plats i princip överallt inom en månad om man vill ha en, har själv gjort det på ställen i Stockholms innerstad där det anses finnas väldigt få platser. Man får betala 3-3500 kr i månaden för dessa platser och de ligger oftast 5-10 minuters gångväg från lägenheten, men de går att få. Jag själv fick sen stå i kö för att få en billigare plats för 2400 kr i samma garage och står fortfarande i kön för att få en billig plats i ett garage riktigt nära.

Har märkt att folk inte vill ha halvdana alternativ där de betalar de dyrare priserna och måste gå en bit utan de förväntar sig billig parkering precis bredvid sin egen lägenhet och finns inte det så finns inga platser. I mitt nuvarande garage finns det t.ex. 6-7 platser lediga för 3000 kr i månaden (är dessutom platser där 2 bilar får plats på längden så 12-14 bilar får plats) där garagen runt omkring har flera års kö till singelplatser för 2400 kr.

@cusah

orkar verkligen inte läsa genom alla kommentarer, men jag hade samma problem som dig för ett par år sedan, lösningen blev att prata med en företag på andra sidan vägen ca 700m bort, som hade massa personal p-platser, jag förklarade situationen och fick lov att ställa mig där under städdagarna.

leta efter någon företag i närheten och förklara din situation, hoppas det löser sig

Det beror nog på vilken gata i kommunen det är. Det är ett par år sedan jag hade någon som helst insyn, men utanför krogen jag jobbade på då, kördes det städning varje vecka, då den låg i "affärsdistriktet" som städades betydligt mer frekvent än resten av stan. Ovanpå krogen var det 6 våningar med lägenheter, så det var ju inte så att det var omöjligt att hitta bostäder i området i heller...
Det beror helt enkelt på hur mycket folk som rör sig i området,, och hur högt kommunen prioriterar att det ska vara rent och snyggt.
Som jämförelse, så där jag bor nu, städar kommunen inte alls, det får hyresvärden sköta, helt och hållet. Så det blir gjort ungefär 2 gånger om året...
B!

Självklart inte bara jag som resonerar så. Inte en slump att ingen i min ålder skaffar moped längre, dock kan man skaffa en cykel för minst samma pris utan några intentioner att motionera. Det är helt enkelt inte okej att ha moped efter en viss punkt i livet.

Märkligt resonemang, och felaktigt, eftersom jag känner en gäng arbetspendlare som tar sin moped, kör till färjan, och åker till Danmark, 5 dagar i veckan. Du skyltar inte med din ålder, men de är mellan 35, och 60. Jag antar att det faller in i "Inte en slump att ingen i min ålder skaffar moped längre" men vad vet jag. Och, "Det är helt enkelt inte okej att ha moped efter en viss punkt i livet." punkten är inte heller specificerad, men syrran är 36, och fram till sin graviditet pendlade hon på samma sätt, strax över 3 mil i var riktning. (En till färjeläget, 2 till jobb, omvända förhållandet på hemvägen.)
Det är BETYDLIGT smidigare att pendla med moped, än med cykel, och båda är kostnadsfria att ta med på färjan till Danmark, så pendlingen kostar soppa, försäkring, underhåll, och 35:- enkel resa, däremot kostar MC, skatt, försäkring, underhåll, besiktning, soppa, och 195:- enkel resa.
Jag förstår att det inte passar sig i din klick av statussamhället, men folk som faktiskt måste räkna lite på att få ihop hushålls ekonomin, ser ganska fort att det bli betydande skillnader i kostnader här. Och det fort, utan att det egentligen påverkar restid, eller bekvämligheten nämnvärt. Bil, kostar i sammanhanget ungefär som MC'n, med samma kostnader, och ett biljettpris på 218:- med en biz.
Pendlarkort, kostar:
530:- för person & moped, max 46 resor, under en månad.
3375:- för MC, max 50 resor, under två månader.
4565:- för personbil, max 50 resor, under två månader.

Om alla arbetat på samma plats, och med samma arbetstider kunde man räknat hem det, eftersom man får vara 9 i en bil, på ett pendlar kort, vilket skulle bli 507:- per man. Men eftersom det nu inte är aktuellt, så är moped utan vidare det vettigaste sättet för de hundratalet personer som arbetspendlar mellan Helsingborg och Helsingör, om de inte helt enkelt bor, och ska till, platser på gångavstånd från färjelägena, eller så att lokaltrafikens busslinjer passar.
Det känns som om du helt enkelt behöver titta utanför din egen lilla glasbubbla, och inse att alla inte lever samma liv som du, och att prestige i vilken typ av fordon man använder för att transportera sig till och från arbetet, är ett ganska löjligt sätt att hävda sig på. Mopeden är helt enkelt ett transportmedel, som spar en i runda slängar 40000:- om året som HH-pendlare. Pengar för vilka, man kan få en rätt bra semester, de veckorna man i alla fall skiter i att betala pendlarkortet...
B!

Edit
Ah, just ja. Man måste betala en årsavgift för att vara med i pendlarklubben, vilket är ett krav för att få köpa pendelkortet, men inte en autobiz. Eftersom priset med en autobiz blir betydligt högre än pendlarkortet för bil, så känns det inte JÄTTE relevant, men jag har för mig avgiften är 125:-/år.
/Edit

Du resonerar som någon som är i perioden från 18 år tills man vuxit upp nog att inte längre styra hela sitt liv efter vad andra tycker (ja, de flesta bryr sig om vad andra tycker men de planerar inte hela livet utifrån det). Den perioden slutar vid olika åldrar för olika personer men för de allra flesta tar den slut. När man sedan uppnått den åldern och ser tillbaka på hur man resonerade så skrattar man åt hur löjlig man var.

Det finns nog ingen förutom nervösa 20-åringar som tycker att det inte är okej att ha moped efter en viss punkt i livet.

Jag menar inte att det är helt svart eller vitt, men det är väl så sociala normer fungerar? Jag påstår ändå att folk i medelåldern generellt inte skaffar sig moped, även om det egentligen skulle vara det förnuftigaste ur många perspektiv. Inget jag ser i mina kretsar, eller runtomkring där jag bor ö.h.t. Tror inte att några specifika exempel som det du ger påverkar det något särskilt.
Men så klart. Det är ju bara vad jag tror, utifrån egna observationer.

Att ditt liv inte styrs av vad andra tycker är ju bara bull. Visst är det mer tydligt när man är yngre när alla ska ha ett visst märke på kläderna osv men det är egentligen exakt samma sak när man är äldre fast det handlar mindre uppenbara och ytliga saker. Det är ju bara de riktiga orginalen som inte bryr sig om vad andra tycker, på riktigt. Tror inte du är ett sådant.

Läs om, läs rätt. Jag skrev precis att de flesta bryr sig till viss del om vad andra tycker men att till skillnad från när man är fjunis så låter man inte det styra hela ens liv. Att inte kunna ha en moped av rädsla för vad andra tycker är mer på nivån osäker tonåring än något annat.

Att kolla i sin närhet ger ju inte så mycket vettigt över populationen heller, i så fall skulle min slutsats vara att man inte äger bil då de flesta som bor omkring mig inte har någon bil.

För övrigt styrs mitt liv väldigt lite av vad andra tycker (om vi nu räknar andra som grannar med flera), mest för att de flesta är idioter jag ändå inte bryr mig om.

Det är klart det är en speciell situation, men det gör bara beteendet vanligare. Verkstadschefen som "har hand om" verkstaden vi köper all vår rostfria plåt från, körde moped den milen han hade till och från jobb, 4 dagar i veckan. Den 5'te tog han bilen, och körde och handla på vägen hem. För något år sedan köpte han hus, och har nu 7 minuters promenad till jobb. Och lite drygt 20 minuters restid, så han varken kör eller cyklar längre...
Polaren som jobbar på DHL som terminalare, sålde bilen, och började cykla. Efter de första 3 månaderna ställde han cykeln, och köpte moped. Alternativet där var "mopedbil" men eftersom de båda inte får köra närmsta vägen, och det finns ett par passager längs vägen man får köra moped på, som inte en mopedbil klarar, så blev det vanlig moped.
Båda hade samma argument som syrran för att välja mopeden, men jag har inga siffror att basera det på. Ekonomin är alltid vägledande när man väljer att köra moped i stället för bil till och från jobb, men har så långt att man inte nödvändigtvis vill, eller orkar cykla. För polarens del, hade det antagligen gått bra att cykla 6-9 månader om året, men nu finns mopeden, så motivationen tryter troligen.

Personligen känner jag att det inte är en riktigt rättvis jämförelse, men visst. Kör på den.

Jag vet två personer som cyklar till jobb. (Sanning med modifikation. Mer om det nedan.) Den ena är min styvmor. Hon bor i en villa på ett industriområde, med drygt 1 kilometer till jobb. Är det inte strålande väder tar hon bilen.
Den andra är läraren till min parallellklass i årskurs 4-6. Han är numera pensionär, och jobbar "extra" som hjälp-lärare, och cyklar 3 mil var gång han ska till, eller från skolan.

Och det är inte som om jag kommer från ett område där cykling var något ovanligt, som kufar höll på med, eller annars sett som udda. De som inte känner till Gustaf Håkansson, har nog ändå hört talas om honom som "Stålfarfar", som i dag är synonymt med honom. Halva Skåne har en cykel tack vara den mannen. Jag var inte speciellt gammal när han gick bort, men gubben bjöd på kolor när man försökte säja jultidningar, lotter, eller behövde en femma till glass, och erbjöd sig att klippa hans gräsmatta. Med andra ord, vi som växte upp i byn, såg folk som cyklade till jobb hela tiden, även om få cyklade så långt som han, eller såg ut som om de var 100+ år gamla, när de satt på sin cykel...
Cykling är trots det inte speciellt vanligt för pendling över en halv mil. Bilar är naturligtvis överlägset vanligast, men mopederna slår antalet cyklar med god marginal. Antagligen för att även om man är fet och lat, kan man tänka sig att spara pengar genom att köra moped, medan man inte gärna cyklar, och även om man kan spara mer på att cykla, så är den stora besparingen redan gjord, med moped.
B!

Ger arbetet låg lön så finns det ofta även på mindre orter, flytta är då ett hett tips.

Att "kolla i sin närhet" är inte begränsat till grannhusen förstås, utan snarare till orten där jag bor. En mellanstor universitetsstad i mitt fall.
Jag märker att du inte förstår begreppet norm. Det blir lite dödfött tyvärr.

Var har jag skrivit något om att det skulle vara begränsat till grannhusen?

Norm är för övrigt ett relativt meningslöst begrepp i dessa landsomspännande diskussioner då normer skiftar kraftigt beroende på var man bor och vilken social krets vi pratar om.

Du behöver förstås inte ta det så bokstavligt.

Bra, se där vad ett besök på wikipedia kan göra (?). Så stor skillnad är det nog inte mellan medelålders Svensson ändå.

Rent hypotetiskt, om man gjorde en landstäckande undersökning där man frågar alla mellan 30-60 år om:
1. Har du moped
2. Funderar du på att skaffa?

Hur många procent skulle svara ja tror du?

Fast när diskussionen handlar om att man inte vill vara udda så spelar det ju ingen roll vad en genomsnittlig Svensson tycker utan det är just intressant hur det ser ut i den personens umgänge. Just därför är normer så meningslöst att diskutera här då spridningen i vad folk tycker är så stor.

Vad gäller den hypotetiska frågan så är det ingenting man kan gissa någon procentsats på men rimligtvis är det inte många procent vi pratar om. Dock vore den frågan inte meningsfull vad gäller diskussionen vi har nu då det inte handlar om hur många som planerar att köpa moped. Snarare borde frågan försöka utröna huruvida det finns något stigma kring att ha moped vilket den frågan inte gör.

"Spelar det ju ingen roll vad en genomsnittlig Svensson tycker"
Är ju ganska motsägelsefullt till ditt andra påstående:
"Just därför är normer så meningslöst att diskutera här då spridningen i vad folk tycker är så stor"

Det har väl en ganska stor betydelse, eftersom det är i princip hela mitt påstående. Att en Svensson i medelåldern inte tycker mopeder är ett alternativ, oavsett hur praktisk den är.

Angående den hypotetiska undersökningen. Även om man inte skulle få något definitivt svar på varför Svensson 30-60 inte har, eller tänker skaffa moped, vad har du för förklaring till att det "rimgligtvis" inte är många procent som svarar ja?

Eknomi? Opraktiskt?
Knappast troligt.

Kan det helt enkelt inte vara så att oavsett om det är ett praktiskt och billigt fordon så vill inte den genomsnittliga vuxna personen i Sverige känna sig som en fjortis på en moped?

Hur ser det ut där du bor? Kommer det mopeder i långa köer på gatorna, är parkeringarna fulla med mopeder. Står det 5-6 vid macken och fyller på bränsle.
Eller bilar?

Har det? Frågar du en genomsnittsperson kommer du som genomsnitt för landet tycker, det är inte vettigt för folk som bor överallt. Bor du t.ex. i Danderyd och skall ha fest och är rädd vad gästerna kommer tycka bryr du dig föga om vad riket i helhet anser är en bra fest. Detsamma gäller såklart fallet moped, på olika platser och i olika sociala kretsar kommer folks inställning vara annorlunda så vad genomsnittet i landet tycker blir rätt meningslöst.

En EPA-traktor är kanske mer populärt ute i landet medan det eventuellt finns ett stigma kring det i t.ex. Stockholms innerstad. Tror du innerstadskidsen i så fall baserar sitt val av vad genomsnittet tycker? Jag tror inte det.

Det där är ett antagande du får stå för, det kan helt klart vara så men jag delar inte den uppfattningen.

Finns rätt mycket vuxna som kör moped här ja, ser ett flertal komma på/stå med moped i kostym/dylikt varje dag på min promenad hem från jobbet (nu på vintern är det svårt att se klädseln och det är fler som kör på sommaren). Gissnignsvis för att det är smidigt inne i stan och närliggande områden.