Ingenjörsmetodik - en sållningskurs på universitetet?

De tekniska högskolorna planerar inte sina program på det viset, hur man gör på universitetsprogrammen vågar jag inte svara på.
Snarare är det så att man lägger upp kurserna så att studenterna snabbt lär känna hur mycket arbete som krävs för att hänga med (högst individuelt). Sedan varierar även insatskravet med de olika kurserna beroende på vad man har för individuell läggning.
Högskolorna har dessutom krav på "through put" eller kvantitet som går före kvalitet, tyvärr...

Jag föreslår att du faktiskt tar dig till föreläsningarna och prioriterar dessa framför nollningen (även om nollningen är kul), såvida du inte tillhör den överbegåvade gruppen eller har extremt bra studieteknik. Att ha kurser släpande sista året är aldrig kul... Dessutom så underlättar det avsevärt inom kursens tillämpade delar. Om det nu var Mittuniversitetet som du pluggade vid så tycker jag inte kursen verkar särskilt utmanande, snarare tvärt om den skall ge en inblick i hur en ingenjör arbetar för att lösa problem och ger studenterna lite försmak på vilka verktyg de kan använda.

Jag går 4e året på KTH och jag säger absolut finns det sållningskurser!

Matten i ettan var relativt svår med hög pluggtakt. Det var vissa som misslyckades med så många tentor att det valde/inte kunde fortsätta till 2an. Andra hade kurser som släpade men fortsatte till 2an.

Jag tycker detta system är bra då man måste klara mattekurserna under sin utbildning, så ska man misslyckas så kan man lika gärna göra det direkt och inte slösa sin egen tid och universitetens resurser.

Mitt råd är lägg ner många timmar i början och kom ALDRIG efter i plugget så går det bra! Den stora skillnaden mellan civ.ing. och gymnasiet är absolut pluggtakten. Vissa personer är smarta och klarar sig på lite plugg men dem med högsta betyg är dem som lägger ner flest timmar.