Överklockningsdemo för skolklass?

Det finns en del att överväga med en så ung målgrupp. De flesta har säkert inte några vidare kunskaper i ämnet över huvud taget, så jag känner inte att man kan hoppa över steget att lära sig om överklockning på vatten/luft. Annars tappar man referenspunkten och det blir svårt att förstå hur mycket snabbare grejerna kan bli vid minusgrader.

Om jag tänker tillbaka på när jag först började överklocka så var det kallt vatten för hela slanten, oftas med is - vanlig is inblandat i kylvattnet för väldigt korta "benchar".

Nästa steg efter det var kompressorkylning och kolsyreis för temperaturer mellan -30 till -70°C. Det var häftigt och det tycker jag väl egentligen fortfarande att det är Steget till flytande kväve är stort och kräver mer förberedelser, både vad gäller isolering, behållare för förvaring och tillvägagångssätt "hålla grejerna varma". Lätt att det blir mycket strul och personligen känner jag väl egentligen inte att jag mästrade LN2 annat än på enkla plattformar utan cold bug. (<-- som jag inte går in på nu)

Mitt förslag om det skall vara tonåringar delaktiga är tre mer eller mindre identiska system men med olika kylning: 1 på luftkylning, 1 på kylt vatten/kompressor eller i sämsta fallet custom vattenkylning och slutligen 1 på kolsyreis eller om nödvändigt, flytande kväve/LN2.

Om det endast skall vara en demo, "show" med folk bakom spakarna som vet vad dom gör... då kan nog de riktiga experterna komma på nåt bättre. @Rauf, @elmor, @Meantek (kolla Jonas, jag kallade dig just expert!)

Jag klarar inte riktigt pressen, känner jag.

Om det bara ska demas och ställas till spektakel är det coolaste ändå kväveröken. Det ryker så dant, och låter skojigt. Resultat känns kanske sekundära. Däremot kan det vara värt att bencha något som är en smula visuellt, typ Cinebench.

Jag säger som @Meantek - visuell effekt och visuell förståelse.

Att överklocka med flytande kväve blir ju lite "trolleri" för även de som helt ignorerar tekniken.
Och sedan ha någon visuell referenspunkt, dvs något som din publik kan relatera till.

Cinebench är i detta fall ointressant då det förvisso är en visuell representation utav bättre prestanda, så bygger det ändå på prestandasiffror.
Bättre då är att ge sig på överklockningen utav GPU'n i något välkänt spel (* Fortnite ?), där upplösningen & effekterna är uppvridna till max för att först ge ett "hackigt" / dåligt resultat, men vid överklockningen visar ett tydlig förbättring.

Efter detta kan man väva in att överklockning inte behöver vara såhär avancerat som precis demonstrerats, utan även går att utföra med relativt enkla medel hemma - med viss försiktighet såklart. (Där nyper man de som fått en lite "wow-upplevelse" utav demo't att spinna vidare och söka upp mer info)

Att förstå överklockning som den är idag kräver ett gediget intresse för teknik och framförallt datorer, och vill man nå en annan eller i alla fall annorlunda publik - får man använda en annan typ utav lekfull inlärningsmodell med mindre krav på terroristisk förståelse och mer på det visuella och "wow, häftigt" -effekten. Vinsten i ökad prestanda får komma sekundärt, och är framförallt något som kommer tilltala de som nappat på betet under demot.

Lycka till!

* Fördelen med att använda tex. Fortnite är att man inte behöver använda current gen / high end komponenter (då det är ganska lättdrivet), utan kan satsa på lite äldre grafikkort tex som svarar bra på överklockning, billigare och skulle det dessutom helt skita sig är det inte riktigt hela världen jämfört med sitt 1080 Ti som helt slutar svara...

Man kan ju även ta CS: GO som exempel då det är något många kan relatera till och de som spelat de har förståelse för FPS osv.

Överklocka en GPU och visa resultat i spel är en riktigt bra idé. Det blir väldigt lätt och intressant att visa upp hur mycket fps man vinner på överklockningen.

Gäller att välja rätt spel, kanske som föreslagits ett äldre som inte ställer krav på ett dyrt modernt grafikkort.

Sen grafikkort finns det en hel del som inte är så kul att överklocka, typ nyare Pascal, GTX970 m.m. svarar dåligt på kyla. Ett bättre exempel är gamla GTX 580 som fortfarande går att få tag i och svarar mycket bra på mer kylning.

Det bästa med att dema med grafikkort är att det mycket snabbt går att byta mellan ett grafikkort med luftkylare och ett med ln2-pot. Förutsatt två identiska modeller så blir det en korrekt jämförelse.

Jag har alltid tyckt det är nyttigt och konsist med siffror. Ett spel är såklart kul och de flesta kommer nog bli engagerade av att se förbättringar där, jag tror dock det finns flera som är intresserade av "rå data" i prestandaförbättring också.

De personerna kanske redan har koll på vad övercklockning är och hur det ter sig prestandamässigt dock.

Det går att åtstadkomma, men kräver mycket i form av rätt val av komponenter som är enkla att överklocka, t.ex. moderkort som man kan spara profiler i bios så att det bara är att kyla ner, ladda profil och köra. Dessutom en cpu som inte är beroende av rätt applicerad kylpasta varje gång den ska köras.

Det enklaste hade varit att köra en bluff faktiskt. Ett dolt system som är uppkopplat mot skärm och som körs kraftigt nerklockat först och sen i normal klock. Sen kan ni stå och hälla kväve bäst ni vill på ett dummy-system så att det ryker och fräser lite häftigt.

Vill ni göra det på riktigt så kan jag hjälpa er med allt ni behöver, men tyvärr är jag inte i det skede av livet att jag kan göra det på ideell basis

Kompressorkylning + stabil plattform som inte är så känslig för temperaturer (gamla Sandy Bridge är det första som poppar upp i huvet) + sparad profil i bios. Då kan man uppnå snabb stabil överklockning som bara är att ta fram på beställning.

Annars, näe. Bara kyla ned till rätt temperatur är en 15 minuters process med LN2.

Kompressorkylning tappar hela show effekten. Kväve kan man ju leka lite med vid sidan av också når man har en minut över. Med rätt hw så kan det vara lätt att montera och hantera. Tänker exempelvis broadwell-e, lödd ihs och cold bug på ca -100C. Med en snabb pot tar det bara 1-2 minuter att kyla ner. Vid -100 och broadwell-e är inte appliceringen av pastan viktig heller.

1. Vad är broadwell-e
En processorarkitektur/generation från Intel

Snabbgoogling hittade jag dessa test:

Intel Core i7-6950X, i7-6900K, i7-6850K och i7-6800K – familjen Broadwell-E - SweClockers (Svenska)

Test: Intel Core i7-6850K – Kraftfull CPU för krävande entusiaster - Nordichardware (Svenska)

The Intel Broadwell-E Review: Core i7-6950X, i7-6900K, i7-6850K and i7-6800K Tested - AnandTech (Engelska)

2. lödd ihs
IHS = Integrated Heat Spreader
Den metallplatta som sitter på ovansidan av processorn. Den har kontakt med CPU kärnorna och överför värmen till IHS för att sprida värmen över en större yta så att processorkylaren har en större kontaktyta. Den ger även ett skydd för procsessorn då det är lättare att skada en processor utan IHS vid montering av kylare.
Fram till Sandybridge, Bl.a. Core i5 2500K och Core i7 2600K så hade alla Intels konsumentprocessorer fastlödd IHS.
Senare så började de använda en kylpasta mellan processorkärnorna och IHS för att det var billigare.
En IHS som är lödd överför värmen från processorn till IHS bättre än en som har kylpasta.
Det innebär att man mer effektivt överför värmen till processorkylaren och då lättare kan kyla processorn.

3. cold bug
Olika processorer fungerar olika vid kyla.
När man håller sig till vanlig luftkylning eller normal vattenkylning är det inga problem.
Men när man kyler ner till minusgrader så kan olika processorer klara av att kylas till olika låga temperaturer innan de börja krångla för att det blir för kallt.

4. snabb pot
Pot är den kylare man använder vid kvävekylning. Ett rör med en bottenplatta som man häller det flytande kvävet i.
Jag är ingen expert på pots. Men en med tunnare botten borde ge snabbare nedkylning, men fluktuera snabbare i temperatur än en med tjockare botten.
Är säkert fler aspekter än bottens tjocklek som spelar in.

Stämmer bra!

Tycker du att SweClockers, Nordichardwares och Anandtechs test av Broadwell-E var dåliga..?
Eller vad vill du ha sagt?