Kalibrering med DisplayCAL (Nybörjare) - I1Display Pro, U2415

@Zero Walker: Ämnet är komplext och frågorna fler än svaren i början. Kontrastreglaget sätter du bäst manuellt med hjälp av testbilder. Har en genomgång i ämnet här: https://www.sweclockers.com/artikel/26241

@Zero Walker: Stämmer bra med att 254 precis ska synas och utan färgskiftning. Den absoluta majoriteten datorskärmar har inget konkret reglaget för att påverka hur svart ankras. Men tänk på att rummet och dess ljus, samt skärmens egen ljusstyrka påverkar hur du uppfattar själva testbilden.

Den programvara som följer med mätaren är bara så bra som den är gjord. Det blir ganska generellt och baseras på hur guiden är byggd, hur skärmen fungerar och hur du tolkar instruktionerna. Syftet är att minska de stora felen och helt rätt blir det aldrig.

Jag vill inflika att kalibrering och profilering inte är samma sak. Du bör inte göra en ICC-profil förrän du har gjort en kalibrering av skärmen så långt du kan (och försöka undvika nya fel). Exakt vilka reglage som finns på din skärm vet jag inte, men det är typiskt att man hittar reglage för bakbelysning (ofta kallat brightness), kontrast (ankring av vitt) och vitbalans när det gäller justeringar av det ljuset som skärmen ger ifrån sig. Vitbalansen har oftast bara ett reglage på datorskärmar som styr hela gråskalan lite sammantaget. Och ibland hittar man inställningar för gamma/EOTF som kan vara värt att se över och undersöka.

Först och främst kan du helt och hållet utesluta de inställningarna som skärmen har från fabrik. Om de hade varit felfria hade kalibrering varit onödigt. Har du kvar alla nyanser upp till 254 när du har kontrast på 80 och höjer du reglaget ett steg så försvinner de ljusaste högdagrarna så är det 80 du ska nöja dig med.

Bakbelysningen justerar du till en nivå som fungerar bra i din miljö. För sRGB är standard 80cd/m² men jag kör 100cd/m² på alla mina skärmar (både på jobbet och i hemmet). Om man inte har full kontroll över kringliggande ljus i rummet (ex insläpp av solljus) får man lägga in den faktorn i ekvationen. Och om det är varierande ljus i rummet från timme till timme kan det vara bra med en allroundlösning. Har man tillräckligt bra antireflexfilter behöver man oftast inte kräma på alltför mycket ljus. Prova dig fram.

Om du bara har ett reglage för vitbalans bör du undersöka dels vilket mätresultat du får från mätaren på graferna och även hur du själv uppfattar gråskalan. D65 är standard i nästan alla sammanhang (främsta undantagen om man jobbar med biofilm eller äldre japanskt arkivmaterial). Vi människor ser generellt sett fel i lågdagrar tydligare än högdagrar, så beroende på hur pass bra kontroll man har över gråskalan och vilka fel som finns samt kalibern av dem kan det vara bättre det att välja lite större mätmässiga fel i högdagrar gentemot lågdagrar än vice versa.

Ska man göra en ICC-profil för skärmen kan det dock vara önskvärt att sikta på att få 100% amplitud (dvs vitt) så nära D65 som möjligt. Har man avvikelser där kommer annars profilen att kompensera för det vilket då innebär att 100% från grafikkortet inte blir RGB 255:255:255 utan något annat värde, kanske 253:255:247. Naturligtvis kommer bitar alltid att flyttas när man profilerar en skärm men för att man åtminstone ska ha kvar det dynamiska omfånget vill man helst undvika att göra några ändringar i vitt och svart i profilen. Ibland kan det behövas förstås, men återigen: Prova och se vad du får för resultat.

DisplayCAL är huvudsakligen gjort för att skapa ICC-profiler och 3D LUTs. De traditionella kalibreringsverktygen är tämligen begränsade i den programvaran. Om vi ska jämföra andra alternativ i samma prisklass (dvs 0 kr) finns HCFR samt en gratisversion av Lightspace som du kan använda för att kunna komma igång med kalibrering. För verifiering så fanns åtminstone CalMAN ColorChecker förr, men just den utgåvan verkar vara borta just nu. Använder den på jobbet, väldigt vital programvara för att utvärdera om det är dags att kalibrera någon av skärmarna.

Gällande färgrymder så har sRGB och Rec.709 exakt samma färgomfång och vitpunkt (D65). Som du förutspår så används sRGB främst för grafik och Rec.709 i TV- och filmsammanhang. Rec.709 specificerar dock även att signalen skall vara YCbCr och även följa SMPTE Legal Levels, mao går det inte att följa Rec.709 och använda RGB. Gammakurvan i sRGB är väldigt speciell också och det är förhållandevis få skärmar som fixar det.

Om du hade tänkt spela upp film på datorn är det vettigare att du kolla så att programvaran kan konvertera SMPTE Legal Levels till Data Levels och således återges åtminstone svart och vitt korrekt när du visar upp det på en datorskärm som är kalibrerad för just sRGB.

Olika webbläsare hanterar profiler olika. Chrome har jag för mig inte har någon färghantering alls, medan Mozilla Firefox har det på Windows (har aldrig fått det att fungera på MacOS). Det som spelar roll där är dels att ICC-profilen för skärmen appliceras så att färgerna visas upp såsom profilen avser dem att göra men också profiler för till exempel Adobe RGB så att bilder med den metadatan kan visas upp under bättre förutsättningar än att bara forcera datan.

Det är helt omöjligt för någon av oss att veta hur bilden upplevs i ditt rum, men om du känner att du får en behaglig bild med lagom mycket ljus mellan 100-120cd/m² så går det utmärkt med det.

Du gör en korrekt iakttagelse att man kan påverka bilden negativt genom att sänka RGB alldeles för mycket, men mycket hänger också på hur reglagen är uppbyggda. På de Dell-skärmar jag har jobbat med (och många andra tillverkare) börjar RGB på 100 av 100 eller motsvarande och man får jobba sig nedåt. I praktiken kan det vara så att du får en rödaktig ton i högdagrarna vilket du försöker åtgärda med att sänka rött, men när du har gjort det får du ett överskott av blått någon annanstans på gråskalan och att sänka blått något enstaka steg gör inte tillräcklig skillnad. Till sist hittar man en sweetspot där man har likvärdig kontroll över alla tre färgkanaler.

Om man har möjlighet att höja RGB från fabriksinställningen på en skärm kan man behöva göra det med försiktighet. Höjer man någon av kanalerna för mycket är det risk att man klipper under 254 för just den kanalen och orsakar färgskift i högdagrarna. En sådan sak är det lätt att man missar.

Vad jag minns från de Dell-skärmarna jag har jobbat med så är Mac-läget runt power law 1.6-1.7, med PC-läget ligger mer runt 2.1-2.2 och är absolut att föredra för datorbruk. De graferna kan bli lite luriga dock då de påverkas mycket av det ljusflödet men väljer.

En 3D LUT och ICC-profil är tämligen olika saker. ICC-profiler erbjuder inte alls samma precision och lämpar sig egentligen bäst för de skärmar som behöver mindre korrigeringar. En 3D LUT däremot har korrigeringar i just tre dimensioner, då det kan handla om exempelvis 15 x 15 x 15, eller 33 x 33 x 33 punkter i färgrymden som mäts och justeras. I jämförelse vill jag minnas att Eizos Color Navigator jobbar med 3 x 3 x 3-profiler i ICC-format för deras skärmar. Det kan man dock komma en bra bit på om skärmen är av god kvalité och den som jobbar med den vad vad den gör.

Vilken gamma du väljer att profilera mot är inte detsamma som color space, även om sRGB specificerar en väldigt särskilt gammakurva som sagt. Jag vill minnas att man i DisplayCAL can välja gammakurva helt oberoende color space, så vilken color space valde du om inte sRGB?

Hanterar Reshade profilering? Och just den rapporten säger egentligen inte så mycket i sammanhanget tyvärr då den mestadels innehåller information om vilka inställningar för fönster och liknande du har valt samt vilka värden som har mätts upp.

Ah, så de ICC-profilerna som DisplayCAL tar fram kan alltså inte ändra hur primörerna mappas. Det förklarar saken. ColorNavigator och CalMAN har den möjligheten däremot, vilka jag är betydligt mer van vid att skapa ICC-profiler med.

Det enda som du då kan ändra med profilen är gråskalan. Då ska du ha vitpunkten ställd på de koordinaterna du har (x: 0.313 samt y:0.329, vilket motsvarar D65 i CIE1931), annars får du ingen ändrad vitbalans. White level och black level bör du ha ställd på "As measured" så att du behåller det dynamiska omfånget i mesta möjliga mån.