Bästa lagringssättet?

du lagrar allt på en mekanisk HDD på minst 3 olika ställen och gör tre nya backuper på ny enhet som lagras ihop med den gamla en gång om året.

Om man tittar på faktisk utfall vill jag snarare hävda:

"Practical experiencing lifespans ranging from less an 10 years for CD-R, 7 to 15 years for DVD, DVD-R and DVD+R dye-discs and much more than 15 years for phase shifting metal used in DVD-RW, DVD+RW and DVD-RAM, stored in living apartment in Scandinavia climate..."

(kan tänka mig att tropisk klimat med långa perioder med 100% Rh kan vara besvärligt för DVD+/-RW och DVD-RAM-skivor)

Detta baserat på BER-mätning av just 7-15 år gamla DVD+/-R där åldringen är tydlig och typ 1/2- till 2/3-del av felrättningskapaciteten är uppäten i felrättning redan nu idag vid avläsning 7-15 år efter (ca 1/5-del felrättning brukar förbrukas redan direkt efter nybränning) medans på DVD+/-RW knappt märks och i en BER-takt som är nära pressade skivor idag - dvs. väldigt låg att det går inte avgöra vilken takt åldringen sker och hur det såg ut när det var nybränt då det inte finns så mycket bitfel att mäta på ens efter +10 år....

Jag läste en tråd om en mormor som gjorde all sin släktforskning på en gammal dator. Det gick inte på något vis att få ur den gamla datorn som inte hade USB, RJ45, och körde med urgamla diskar före IDE.

Min poäng är att digitala lagrinsmedium kan dö ut. Vill du spara bilder, så spara utskrivna bilder.
Text sparas bäst i runskrift

Som vissa påpekat, är det nostalgibilder så finns det förstås olika metoder.
Utskrift på riktigt bra papper, och förvaring i ett kassaskåp. Självklart kompletterat med digital lagring som du får ha koll på att ordna till varannat eller var femte år.

Data går att spara i samma metod på t.ex. QR, även om det blir otympligt i större volymer. Men det är möjligt, och det kräver ingen speciell apparatur utöver en digitalkamera för att läsa av.

Grovkornig kristallagring av något slag torde vara ett ganska hållbart lagringsmedium, om vi nu ska spekulera.
Man vill ju gärna ha det så finkornigt som möjligt (i fallet med t.ex. CD och DVD) för att öka lagringskapacitet, men finns väl tekniken för att tillverka och läsa av finare strukturer så kommer grövre strukturer att innebära längre hållbarhet med avseende på fysisk nedbrytning.

Precis som att pyramiderna fortfarande ser ut som pyramiderna, men om någon för 2000 år sedan ristade en smiley på någon av de nedersta stenarna så är den väldigt borta.

Skickades från m.sweclockers.com

Det finns med största säkerhet folk som kan läsa MFM/RLL-diskar (ST506/ST422-gränssnitt) än idag - det handlar om att leta reda på datorklubbar/datorintresserade med vurm för gamla datorer och hoppas att de har sådana i fungerade skick... datat som finns på själva diskarna är med stor sannolikhet fortfarande fullt läsbara - har själv gamla sådana från 1984 fullt läsbara (dock inte på PC-hårdvara då detta var före den tiden och kör med SASI efter diskkontrollern mot MFM-diskarna och någon Unix-filsystem)

Men som mycket riktigt påpekande - data måste hela tiden flyttas till mer modern media med tiden för att vara accessbar och det är sällan problem med platsförbrukningen då den datamängden man hade på den tiden är mikroskopisk gentemot datamängderna man hanterar idag - all sammanlagd data man skrapade ihop på 1980 och 1990-talet skulle knappt synas på upptagen plats på en disk visad med en grafisk karta som med spacesniffer och liknande program som visuellt visar filerna upptagna plats på lagringen.