Intel SSD 665p med nästa generations QLC-minne avtäcks – borgar för lägre priser

Hur fixar man fyra bitar per cell, 16 st spänningsnivåer?

"...vilket borgar för lägre priser"

Ja, tills nästa lämpliga översvämning/jordbävning/strömavbrott/gräshoppssvärm/oplanerad nysning i fabrikshallen. Priserna är fortfarande för höga och det känns som de hålls där kontrollerat...

Sedan vet jag inte när det gäller Intel, känns inte som de varit speciellt bra i konsumentledet jämfört med konkurrenterna. Deras serverdiskar är ju top notch, men de är ju långt utanför vad en vanlig dödlig har råd med.

Ja, 16 spänningsnivåer. Det börjar även pratas om PLC, dvs 5 bitar per cell och 32 spänningsnivåer. Det var inte med i denna artikeln men Intel använder en annan teknik (floating gate) för sina celler än t.ex. Samsung och Toshiba (charge-trap) och Intel spår att deras FG-teknik kan hantera kommande PLC.

Nu skulle det bara vara trevligt om de kunde utöka livslängden också...

Skickades från m.sweclockers.com

Varför behövs det 16 spänningsnivåer? 1,0, tillgänglig för överskrift(?) och vad mer?

Med tanke på att man fick punga ut 1k för 128GB en gång i tiden och ännu mer tidigare.

@Vzano: Istället för 0 eller 1 i varje cell går det stoppa in fler binaler per cell, vilket ger lägre kostnad.
0000
0001
0010
0011
osv..

Dom säger sämre hållbarhet, vad är en realistisk hållbarhet? Min första SSD är från 2011 och tuffar på fint.

Svårt att säga. Tillverkarna brukar vara väldigt försiktiga i sina specifikationer och tester visar att de flesta diskar klarar långt mer än vad som utlovas.

Skickades från m.sweclockers.com

Typ hur långe, några siffror eller länkar att läsa?

Som många tidigare skrivit är det 16 st. spänningsnivåer som gör det möjligt. Det talas faktiskt om NAND med fem bitar per cell framöver, det kommer kräva 32 st. spänningsnivåer.

LUL, köpte min första 60GB SSD för 2000kr.

@ågren: Man behöver inte mer än 640KB minne och max 5 datorer i världen heller, borde räcka.

Ska man köpa 660p är det 2TB-modellen som är mest intressant, då är fördelarna med stor lagringskapacitet/pris/prestanda så stora att det överväger nackdelarna.

QLC är egentligen helt vanligt NAND i SLC, dvs single layer cell.

Men istället för att lagra 1 = laddning och 0 = ingen laddning så lägger man "gratis" in mer data genom att lägga in fler nivåer. Tänk det som en svart/vit display kan visa gråskala, genom att du varierar hur mycket ljus du släpper igenom.

Så tillverkarna gjorde MLC, 2-bit, eller 00 - 01 - 10 - 11. Där exakt samma cell hade "ingen laddning" - "lite laddning" - "mer laddning" - "full laddning".

Detta har sedan fortsatt till TLC med 8 nivåer... och nu med QLC med 16 nivåer.

Så det är 16 nivåer för att tillverkarna ska kunna tillverka en 250GB SSD och sälja den till dig som en 1TB SSD. Problemet är alla toleranser, prestanda och hållbarhet går rakt åt skogen i jämförelse.

Och man har helt enkelt levt på principerna att med större disk, minskar skrivningen "per cell" (pga där är fler av dem), och att de håller bra nog för garantitiden. Det du tappar är SSDer som kan hålla 10+ år utan problem, för toleranserna är borta.

Teknikerna mognar dock, så TLC idag är relativt mogen jämfört med tidiga enheter för 4-5 år sedan, så QLC kanske mognar det med. Men det hela baseras ändå på "bra nog och räcker för dig" konceptet.

Syftet: Mer vinst för samma mängd NAND...

Min första SSD var på 32 GB och kostade drygt 7000 kr. Tack och lov betalade jag inte för den, jag fick den i "gåva" av min dåvarande arbetsgivare mot att utföra några prestandatester.

Å andra sidan köpte jag en 250 MB (!) HDD till Amigan för nästan 3000 kr en gång i tiden. Det var många sparade barnbidrag, sålda jultidningar och klippta gräsmattor... Mina vänner med hårddiskar på 60 MB tyckte att det var overkill. "Så mycket utrymme kan man ju ALDRIG fylla!"

32GB SLC SSDn 2300kr st (köpte 2 st). Båda fungerar än idag.

Första USB minnet, 128MB ca 700kr. Fungerade än sist jag kollade.

Vill ju gärna kasta ut min 2.5 SSD, bara det att min PCH för närvarande når 70 grader bakom mitt grafikkort...

Jag använder enbart min NVME för Windows och program (inte spel).
Jag har en 256GB NVME och jag använder enbart 31% av detta utrymme.
Ja, jag har en separat disk som jag använder för lagring och spel.
Då slipper jag flytta en massa saker om jag behöver installera om Windows.
Jag behöver inte ens installera om mina spel på Steam. Jag bara lägger till spelmappen på lagringsdisken i Steam.

Du kan ha Steam-mappen på flera diskar om du vill, går att välja i Steam på vilken disk du vill installera det aktuella spelet, man måste inte ha alla spel på EN disk.
(en del har många diskar i samma dator)

Min första SSD var på 64GB från Crucial, den fungerar fortfarande, haft den som systemdisk i HTPC:n senaste åren och HTPC:n har precis blivit pensionerad. Men disken fungerar fint, 99% health. Senaste Windows 10 på den.

Men jag har kört slut på ett par SSD när jag kört PLEX mediaserver på dom, den förbaskade PLEX servern skriver småfiler hela tiden vilket är en SSD-dödare. Gick över till Minidlna av det skälet, och inget mer SSD-slitage.

Jag vet att man kan flera diskar för spel i Steam. Jag föredrar att ha mina saker på EN disk.
Jag hade fyra diskar tidigare och tyckte det var drygt att hålla koll på var jag hade alla saker.
När en disk började bli full så var jag tvungen att flytta saker osv.
Vissa delar upp saker så de har enbart spel på en disk och resten på en tredje disk.

Föregångaren 660p