Jag vet inte om jag riktigt håller med om det där. Enligt min uppfattning kan man lika gärna testa juristprogrammet direkt och hoppa av om man märker att det inte passar. I och med att högskoleprovet ändå kan vara bra att göra, känns det överdrivet att tala om bortkastade år av planering. Om det visar sig att man trivs med juridiken, vinner man ju däremot tid på att börja på juristprogrammet utan omvägar. Jag tror att programmet ger en lika bra bild av hur det är att läsa juridik som att gå någon sådan där översiktskurs.
Statsvetenskap är jag också lite tveksam till om syftet med de studierna endast skulle vara förberedelser inför juristprogrammet. Naturligtvis kan det vara användbart i någon utsträckning, men jag tror att man klarar sig långt på gymnasiekunskaper i kombination med vanlig allmänbildning. Jag föreställer mig också att studier i statsvetenskap skiljer sig rätt mycket från de flesta av kurserna på juristprogrammet.
Direkt efter gymnasiet (natur) läste jag tre terminer matte, men sedan bytte jag till juristprogrammet (tio år sedan nu) eftersom jag lite hade tappat lusten och intresset för matten. Visserligen hade jag i gymnasiet läst en mycket kort kurs i rättskunskap, och dessutom hade jag i förväg tagit del av lite nyhetsbevakning avseende domstolsavgöranden från någon rättsdatabas som alla studenter på universitetet hade tillgång till, men det var ju ändå fråga om rätt begränsade "förberedelser". Mitt resonemang när jag bytte var att jag skulle testa och att jag kunde hoppa av om jag inte trivdes. Jag upplevde att den första terminen gav en utmärkt introduktion till juridikstudierna och tror knappast att jag skulle ha gynnats särskilt mycket av att ha läst översiktskurser eller statsvetenskap först. Möjligen hade jag en större studievana vad gäller teoretiska studier än vad trådskaparen har, men jag tror inte att det har någon större betydelse för om termin ett är lämpligt för att bedöma om juridikstudier passar eller inte.
