Hur länge skulle ni klara er om ni förlorade er inkomst?

Jag har inkomstförsäkring så det hade inte påverkat så mycket. Sparkonto finns också, och jag hade säkert behövt nagga på det lite innan A-kassa hade kommit igång och så, för det kan ju ta sin tid, men på det stora hela så hade det inte gjort någon större skillnad egentligen. Visst tappar man ändå 20% men samtidigt slipper jag ta mig till jobbet och slipper käka lunch ute varje dag, och förhoppningsvis hade jag haft mer tid och därför inte köpt så mycket hämtmat och så.

Mina kontantbesparingar räcker nog för att klara mig på i några måndaer utan att göra någon större inverkan på min varddag. Går jag in i sparläge och säljer lite fonder klarar jag nog mig över ett år. Dessutom har jag inkomstförsäkring osv om jag skulle förlora jobbet.

Har kört på formulan att alltid ha minst två hela månadslöner kontant och inte ha fasta konstander som överstiger halva månadslönen sen jag vart 20.

Klarar mig inte heller så länge. Mesig lön + omkostnader i familjelivet som suger upp vartenda öre gör det svårt att lägga undan.

Jag skulle nog klara mig längre än 10 år som mitt liv ser ut just nu, ensamstående + hyffsat bra lön = samlar pengar (eller snarare aktier) på hög. Jag valde dock alternativet 3-10 år, eftersom jag inte tror att jag skulle klara mig livet ut.

@LudvigLindell: Jag svarade 3-6 månader, för mig blir det nog i högre delen av spannet. Men då tänkte jag nog lite snett. Eftersom jag då räknade med att min inkomst skulle sjunka till 0:- /månad. Det är ju inte riktigt fallet, eftersom man skulle fått A-kassa och annat stöd. Jag sparar idag runt 30% av min månadslön varje månad, och skulle kunna spara mer om det inte var för att vi gillar att äta ute. Så om jag gick ner till A-kassa skulle jag fortfarande klara mig utan att behöva göra annat än mindre "nedskärningar" på nöjeskontot.

I skrivande stund skulle jag klara mig cirka 10 månader, men det betyder ensidig basmat och billiga hygienartiklar, resten skulle gå till dyr lägenhetshyra.

Det där är är ett bedrövligt liv... Var själv i den situationen i tre år, bokförde minsta lilla öre i excel för att inte svälta ihjäl. Revbenen kunde man räkna men jag kämpade till skolan utan busskort ändå. En klasskompis var ännu fattigare så jag brukade bjuda honom på lunch-frukt. Fy fan för "det goa studielivet".

Ingen förtjänar att gå runt och vara hungrig och deppig, inte du heller! Själv fixade jag paypal och började teckna digitalt och göra logotyper som extraknäck. Kanske du har någon talang som kan säljas digitalt? Även om det bara är några hundralappar så gör det livet lättare.

Det är lite svårt att sia om saker på lång sikt. Beror på läge och marknaden. Pengar, tillgångar, försäkringar samt samhällsskydd man har i dag är ingen garanti att de är värda samma sak om 3år vid en omfattande kris.

Jag har ett litet extraknäck som har fått mig att rulla dessa månader. Det ger väl mellan 5-10 in i månaden beroende på hur mycket jag kan jobba. CSN är vidriga och har problem med att tala om hur många poäng man saknar eller om man fått in alla poäng. Jag har således suttit och väntat i en månad på ett beslut, ringde förra måndagen och fick efter lite tjat reda på att jag saknade 2hp till... Har turen att ha en snäll lärare som hade möjlighet att rätta några uppgifter lite snabbare så jag bör ha tillbaka mitt CSN nästa vecka.

Nu sitter jag och håller tummarna på att inte mitt extraknäck stänger ner till sommaren. Då kan det nog bli en jobbig period.

Är student, så lite gissning är att jag skulle klara mig ca 6 månader om CSN och timlön försvinner då jag har lite sparade pengar. Möjligtvis lite längre om jag sätter stop för alla onödiga köp och lever spartanskt.

Nu har jag ju A-Kassa så det beror på "karenstiden" hos dem men bortsett från det.
Sparat i rena pengar är det mellan 3-6 månader. Beror lite på om min inneboende också blir av med inkomsten (för då blir jag av med inneboende och får betala full hyra).

Best case. ca 6 månader av samma livsstil, vid vetskap om att det ska vara lång tid beror ju på åtgärderna men upp mot 8-12?
Worst case. ca 3 månader trots skippa alla inköp.

Om jag även skulle få sälja prylar har jag kanske 2-3 månader extra.
Detta är utan hjälp av familj vilket jag *såklart* skulle få.

Läste att man inte är berättigad till CSN om högskolorna stänger. Oklart om det faktiskt kommer landa i det, men med nuvarande regler är det så i varje fall.

Nu rök väldigt mycket värde med den här kraschen, men om jag gör den enklaste kalkylen möjlig: utan att räkna med några värdeförändringar, kostnadsförändringar, hyreshöjningar, arbetslöshetsersättningar eller så, bara rent kapital dividerat med nuvarande månatlig kostnad, hade jag om jag levde väldigt snålt klarat mig i 12.73 år.

Aaa, läste det också. Min skola har valt distansutbildning i 2 veckor nu, nya bestämmelser görs efter den perioden. Men utbildningen fortsätter på distans, så det bör vara okej med CSN.

Tror nog att vi hade fixat ett år om vi verkligen ansträngde oss och jag fick tömma mitt ISK med nuvarande belopp.