Aseptisk mjölk i Sverige?

Jag läste ett blogginlägg om varför råmjölk är dåligt (större infektionsrisk pga. mer förekommande bakterier) och då nämndes två olika sätt för pastörisering:
1. Den första där den värms upp till 161 Fahrenheit i 15 sekunder.
2. Den andra där den värms upp till 280-300 Fahrenheit i bara 2-3 sekunder (kallas "Ultrapastörisering").

Den andra metoden skall tydligen vara vanlig i vissa europeiska länder där mjölken från ultrapastörisering skall hålla upp till sex månader då den ej behöver stå i kylskåp(!).

Källa: https://www.dairydiscoveryzone.com/blog/everything-you-need-k...

Då undrar jag: finns det ens aseptisk mjölk att köpa i Sverige eller "lagringssäker mjölk" som det slarvigt kan översättas till? Mao, finns det mjölk i Sverige att köpa som håller i flera månader istället för klassiska några veckor som de flesta mjölkpaket man ser i affärerna?

@AplAy: det gäller dock bara oöppnade förpackningar, öppnade förpackningar har ungefär samma hållbarhet som vanlig mjölk

därför har många länder på sydligare breddgrader frångått det och kör på UHT-mjölk för att förenkla hanteringen.

Mjölkpulver är ju ett alternativ i vissa lägen.

Vanlig lågpastöriserad mjölk kan du ha över 14 dagar öppnad i kylskåp - hemligheten är att den hålls kall - väldigt nära 0 grader C - kolla med termometer just där förpackningen ställs - är det i dörren som många har så är det inte alls säkert att det är så kall som man tror (läckande och stela magnetlister och det sipprar in varmluft efter kanterna hela tiden) eller placerar övre delen av kylskåpet (är varmare) och därför fått uppfattningen att mjölk inte håller sig så bra i kylskåp.

Det är också signatur när man tex häller mjölken i kaffet och om det beter sig lite som som om det vore en smula gräddigt i denna och en vecka till senare kanske antyder om klumpar - så är det definitivt signatur att det är _för_ gammalt - men det kan ha gått lätt 3-4 veckor innan de når den 'nivån'

Näsa är också bra - luktar mjölken OK och ingen fel på konsistensen/utseendet - ingen bildad gräddlager (för homogeniserad köpe-mjölk - för gårdsmjölk direkt från gårdstanken gäller inte regel då det snabbt blir gräddlager naturligt) när man häller ut så är den OK.

Angivna lagringstiden avser vid förvaring 8 graders C lagringstemperatur (standard för kylskåp) men 8 grader är för mig ganska varmt och kan man hålla 4 grader och kallare, helst precis på frysgränsen så kan man mer än dubbla förvaringstiden på det mesta (dock grönsaker och annat känsligt tål inte den låga kylan)

Värt att tillägga är att mejeriet odlar fram goda bakterier som tillsätts i mjölken efter pastöriseringen, eftersom även de goda bakterierna dör vid 72°C

Det verkar råda en del förvirring i ditt inlägg, låt oss reda ut några begrepp:

Pastörisering är som du skriver processen att snabbt värma upp och sen kyla ner mjölken för att ta död på skadliga bakterier. graden av pastörisering kallas ofta låg-, hög- samt ultrahög (UHT)-pastörisering. Den mesta mjölken i affären är lågpastöriserad, dvs den hettas upp till 72°C i 15 sekunder och kyls snabbt. Detta tar hand om alla bakterier du behöver vara rädd för i svensk mjölk, som EHEC, Listeria och Campylobakterier. Det är olagligt att sälja opastöriserad mjölk i butik sen 1937, så alla mjölkprodukter du kan köpa i affär är pastöriserade. Värt att tillägga är att mejeriet odlar fram goda bakterier som tillsätts i mjölken efter pastöriseringen, eftersom även de goda bakterierna dör vid 72°C.

Högpastörisering är samma process som lågpastörisering, fast det sker vid 100°C istället. Då får mjölken något längre hållbarhet, men bakterieinnehållet i den färdiga produkten är densamma. Smaken påverkas något. Högpastöriserad mjölk kallas även ESL (extended shelf life)-mjölk.

UHT-pastöriserad mjölk är den du blivit intresserad av att köpa, den finns som nämnt mest i små kaffemjölk-tetror som kan ligga framme vid kaffeautomaten på jobbet i flera månader. Denna mjölken paketeras aseptiskt, en förpackningsmetod framtagen av TetraPak som förhindrar bakterier att komma in i mjölken som är helt steril. Det funkar i kaffet men smakar röv att dricka vilket alla som åkt till Tyskland eller liknande europeiska länder blivit varse om.

Varför säljer vi då mest lågpastöriserad mjölk i Sverige? Dels pga. att svenskarna är vana vid hur mjölk ska smaka, men även pga. att vi har så pass strikta regler för mjölkproducenterna i landet. Som leverantör hos t.ex. Arla har du ansvar för det du häller i din mjölktank, när mjölkbilen tömmer tanken (vanligtvis varannan dag) tas ett prov som testas så fort bilen kommer tillbaka till mejeriet. Visar det sig att ditt prov innehåller något främmande ämne, sjukdomar, bakterier, sur mjölk etc. så blir du skyldig att betala för kasseringen av hela tankbilslasset på 38 ton. Om de redan hunnit pumpa in mjölken i mejeriet kan det handla om en hel silo på 1000 ton som måste kasseras. Visar provet på vädligt bra mjölk, med bra fett- och proteinhalt får man extra betalt för mjölken istället, så provet är inte bara till för att hålla piskan på leverantören utan även en morot för att hålla kvaliteten på topp.

Som mjölkbonde måste man vara noggrann, hålla koll så att alla djur är rena och friska för att hålla mjölken fri från kontaminering. Sjuka djur hålls och mjölkas separat från resten av besättningen, tills det att de frisknat till. Mjölken från sjuka djur kasseras på gården. Mjölken från de friska korna går direkt från mjölkmaskinerna in i en kyld tank, på större gårdar ofta via en värmeväxlare som kyler mjölken från 38° till 5° på under en minut. Mjölken hålls i tanken i max 48h, vid 2-4°C, tills mejeriet kommer och hämtar mjölk nästa gång.

För att leverera kvalitativ mjölk som är oskadlig för konsumenten krävs en produktionskedja där mjölken hålls kyld från det att den lämnar kon tills att den serveras, därför har många länder på sydligare breddgrader frångått det och kör på UHT-mjölk för att förenkla hanteringen. Det finns även olika smittor hos djuren i Europa som vi inte har i Sverige, samt kraven på djurens välmående är inte alls lika strikt enligt EUs djurskyddslagar. Så att lämna Arlapaketet framme hela dagen är en dålig idé, inte minst slöseri på fin mjölk.

Så om du inte specifikt är ute efter lång hållbarhet på mjölken pga. att du bara häller en skvätt i kaffet om dagen skulle jag rekommendera vanlig svensk, närproducerad och lågpastöriserad mjölk. UHT-skräpet kan funka ifall du bunkrar för en uppsving i coronapandemin, annars finns det ingen anledning att köpa den. Risken att din lokala kommun får in Listeria eller EHEC i vattenförsörjningssystemet är större än att du skulle bli sjuk av Arlas standardmjölk. Är du redan foliehatt och kokar allt vatten du dricker kanske risken är den omvända.

Det sista begreppet vi behöver reda ut är råmjölk, en vara som är guld värd men inte säljs i butik av förklarliga skäl. Råmjölken är den första mjölken som kommer ur kon efter att hon kalvat (fött en kalv), denna mjölken är väldigt protein- och fettrik, gulfärgad och mer i konsistens som vispgrädde med stora klumpar i än mjölk. I råmjölken finns allt som kalven behöver under sitt första levnadsdygn, inklusive en stor bakterieflora som bygger upp stora delar av kalvens immunförsvar. Utan råmjölk kan kalven lättare bli sjuk, så det är viktigt att kalven får i sig den. Det samma gäller för de flesta däggdjur, även du och jag har druckit råmjölk som nyfödda.

Ursäktar det långa inlägget, jag har försökt hålla mig någorlunda kort och sakligt. Jag är inte på något sätt opartisk, uppvuxen på en liten mjölkgård där jag lärt mig det mesta om mjölkproduktion. Även om jag aldrig skulle vilja bli mjölkbonde pga. den extrema arbetsbelastningen är jag fruktansvärt stolt och tacksam för de som har motivationen och energin att driva mjölkgård. Utan er skulle jag inte kunna njuta av ett glas riktig mjölk.

TL;DR:
Läs inte utländska blogginlägg om mjölkproduktion, eller för den delen köttproduktion eller växtodling, förutsättningarna är olika och det blir lätt missvisande. Köp närproducerad och lågpastöriserad mjölk om inte utgångsdatumet är det viktiga!