Nybörjare på HIFI, vad och var handlar jag?

Det är väl inte studions högtalare som avgör inspelningen? Är det inte mikrofonerna?

Högtalarna du hänvisar till går ner till 38,5.
Min exflickvän var konsertpianist och hade en flygel hemma. Jag kan inte frekvensen men jag vet att den spelade lägre än 38,5. Så varför i hela friden skulle du välja ett par högtalare som inte kan spela hela registret?

Med tanke på att de flesta köper mindre högtalare så är det nog rätt ofta man hör ljud som inte kan reproduceras så väl. Jag har riktigt stora golvhögtalare med element på 10" som är rätt dyra och har bra bas ner mot 30 Hz, men det låter ändå bäst att sätta frekvensövergången till min subwoofer runt 50 Hz då en subwoofer helt enkelt är bättre konstruerad för arbetet att generera lågfrekvent ljud. Den optimala övergången skulle generellt sett bli klart högre om jag hade bokhyllehögtalare.

Vad gäller vad som räknas som hög volym så är det såklart subjektivt men de flesta skulle nog kalla det högt klart innan det börjar bli skadligt. Jag tror extremt få närmar sig konsertnivå hemma men jag tycker man behöver vrida på lite för att få lite av känslan av att vara där (i den utsträckning det går). Huruvida folk har möjligheter att spela högt hemma har inte mycket att göra med att symfoniorkestrar eller andra konserter är högljudda och hur de återges bäst. Det gäller såklart även åt andra hållet då man inte bör ha för högt ljud om man t ex lyssnar på akustisk gitarrmusik och vill ha känslan av att den finns i rummet. Volymen bör anpassas för vad man lyssnar på. Nu har inte detta så mycket med en subwoofer, eller ens stora högtalare, att göra då man kan spela högt med mindre utrustning.

Jag lägger mig dock inte i hur någon annan vill avnjuta sin musik, jag motsätter mig bara påståendet att en subwoofer endast är effektsökeri.

Ja, men du pratar inspelning och det sköts inte av högtalare.
Det finns ju en mängd orsaker till varför en studio inte har ”bättre” högtalare. Att det inte är möjligt att reproducera mikrofonerna bättre tror jag inte på.
Det bästa jag lyssnat på är ett par Vienna Accoustics Beethoven Concert Grand kopplat med Burmester prylar. Jag kan garantera dig att de låter mer likt vad mikrofonerna plockade upp i inspelningen än vad de där Yamaha lyckas med. Jag har ingen studio så jag kan inte svara på varför alla studios väljer billiga högtalare, de kanske föredrar hörlurar? En kompis som jobbar med att mixa har sagt till mig att det viktigaste är inte att hörlurarna är korrekta utan att han vet hur hans hörlurar låter. Därför kör han sina gamla fastän det finns bättre på marknaden.

När det gäller hz så innebär det inte att för att en högtalare spelar 38hz, att den gör det särskilt bra ner till de frekvenserna.
När jag körde stativhögtalare som spelade ner till 23hz så lät det ändå mycket bättre när jag adderade sub.
Och fortfarande, har man en studio bör man väl täcka hela registret även om det är få låtar som går lågt.

Jag tror inte vi kommer nå någon slags samsyn kring detta

Ja!
Ni gillar att prata akustik. Sen nämner ni ett par monitorer man sitter 1-1,5 meter ifrån. Säger sen att hifi-folk tycker de är ett skämt. Sitter du ofta 1-1,5m ifrån dina högtalare i ett vardagsrum?

Exakt. Så dessa monitorer skulle inte låta bra hemma hos de flesta hifi-entusiaster. Därför fnyser de åt dem
Samsyn 😄

Du drar paralleller till hifi. Dessutom säger du att det är ljudet som styr och inte pengar, ungefär som att hifi-entusiaster bara vill bränna pengar på förvrängt ljud.
Se nedan

Återigen, det är skillnad på inspelning och uppspelning. Att spela in något korrekt är inte detsamma som att försöka återskapa live-musik. Vilket ändå är många hifi-entusiasters mål.
Din studioutrustning låter dessutom garanterat inte exakt samma som om du befann dig i rummet där musiken gjordes. Plus att en hifi-entusiasts lyssningsrum har annan akustik än studions så kör du samma högtalare får du ett annat resultat ändå

Vi kan nog enas om att akustiken är otroligt viktig. Men om du tror att de där Yamaha återger musiken på ett mer korrekt sätt än de högtalare jag haft (tyvärr fått sälja efter flytt) så är vi väldigt oense

Eller så vänder du på det själv, varför lägga hundratusentalskronor på något som låter sämre än Yamaha 8000:-
Vansinne. Alla dessa människor som uppenbarligen haft sinne att anskaffa kapital till att köpa sig dyr hifi-utrustning är plötsligt oförmögna att fatt rationella beslut. Dumheter.

Vi jämför äpplen och päron.
Jag kan inte studio tillräckligt bra utan går på andrahandsuppgifter. Som min polare sa så är det viktigaste för honom att veta hur hans hörlurar låter för då vet han hur han ska mixa så att det blir bra. Skulle ju kunna va en anledning

Sen är en stor skillnad på monitorer (de jag hört iaf) och hifi-högtalare att hifi har till syfte att låta så bra som möjligt i så många situationer (rum) som möjligt, medan monitorer har syftet att låta bra och dåligt (för att också visa på brister). Därför är de ointressanta för hifi-entusiaster för även om man vill ha ett neutralt ljud så är man sällan intresserad av att lyssna på något som låter dåligt

Det är ju en rätt meningslös fråga eftersom det är två olika ändamål, även om de kan uppfyllas av samma saker. Det syns ju inte minst på att även folk som arbetar med högkvalitativa inspelningar (sådant som görs för djup, ljudbild, och annat gravt ljudnörderi i första hand, vilket är rätt sällsynt) inte sällan har hifi-högtalare hemma som de lyssnar på. Om det vore så att studiomonitorer bara var bättre så skulle ju åtminstone alla erfarna ljudingenjörer lyssna på sådana även privat, men så är inte fallet.

Studiomonitorer ska vara väldigt avslöjande och neutrala, och ingenjören bör vara väldigt van vid hur de låter, men det betyder ju inte att ens alla de som använder dem i jobbet tycker de låter bäst för att avnjuta musik. Anledningen är ju såklart att det inte finns högtalare som låter som verkligheten så det handlar bara om att hitta ett ljud som passar en (dvs hitta ett par med brister man kan tolerera och styrkor som lutar mot det man gillar mest). Såklart finns det objektiva faktorer som man kan mäta sig fram till men det blir bara en vägledning om var man ska börja leta. Det finns ju också en rad studiomonitorer som faktiskt inte mäter speciellt imponerande. Dessutom så finns det studios som kör med passiva högtalare och subwoofer, och sådana som kör med aktiva far-field-monitorer så det finns inte en enkel standard ens för studios.

Den bästa insikten att göra med ljudhobbyn är att inse hur subjektivt det är. Det gör det lättare att hitta vad man själv kommer gilla samt att man inte riskerar bli elitistisk.

Det jag sade gäller för hela branschen och jag nämnde de mest extrema för att göra den poängen. De som spelar in hela banden direkt med en eller två mikrofoner så man får det naturliga djupet i ljudbilden osv, vilket i princip bara görs i nischade sammanhang. Jag håller med om att det inte direkt görs sådana inspelningar med något som passar min musiksmak men det har inte mycket med poängen att göra, precis som att jag inte syftade på att det enbart var dem som använder hifi-högtalare för privatbruk. Det hade ju varit mer konstruktivt om du bemött poängerna i inlägget istället för att försöka göra någon semantisk poäng själv utifrån ett missförstånd.

Vad gäller inspelningar så är det nog sällan där något går fel men mastring av musik är ofta bristande då man inför dynamisk kompression osv för att det ska låta bättre i mediokra hörlurar osv. Inget nytt fenomen men tyvärr något som bestått, även om mainstream musik naturligtvis blir mest drabbat, vilket inte påverkar mig speciellt mycket.

Sedan vad gäller utrustning att skapa musik med så finns det musiker och band som låter riktigt bra men som inte använt aktiva studiomonitorer. T ex Ayreon som använder en studio med passiva högtalare och subwoofer. Ett annat alternativ är aktiva monitorer gjorda för far-field, så det finns inte en enda standard för musikproduktion heller och alla kan producera väldigt bra resultat.

Kommer det aldrig att göra. Lika lite som det någonsin kommer att kännas som om man kör en formel-1 när man sitter på baken framför sin dator och glor på en skärm. Och nej, det blir inte bättre om ljusbrytningen i regndropparna på visiret raytraceas. Det är liksom inte där skon klämmer.
Detsamma gäller en symfoniorkester i vardagsrummet. Rummets reflektionsmönster överlagras ofrånkomligen på högtalarnas återgivning av det inspelade ljudet. Vi är duktiga på att ignorera/filtrera bort miljöns inverkan på ljudet så länge det är konsistent med vad ögonen talar om för oss, men en symfoniorkester i en skokartong går inte ihop.

Jag har gjort en del binaural-inspelningar, och det är det överlägset bästa sättet att återskapa sound space. Fast när man har gjort en del sådana inspelningar inser man att man inte nödvändigtvis vill spela in hela rummet där musiken framförs. Det är väl själve fan att man alltid har ändan bak hur man än vänder sig.

Håller helt och hållet med. Du kan aldrig få det att låta så, men parallellen du drar till F1 är intressant. Tror du folk köper Direct Drive och Heusinkveld för att det aldrig kan kännas som en F1 bil eller köper de dessa för att närma sig realism?

Och som jag tidigare nämnde. Jag har haft en konsertpianist på ett Steinway i vardagsrummet. Tro mig jag fattar att ingen högtalare kan låta så

Jag påstod heller inget sådant utan jag kommenterade kring din fråga till en annan postare varför studios inte använder andra högtalare när det inte handlar om pengar, och jag gav därmed ett exempel på några som definitivt spenderade mer pengar för att få något de anser är bättre. Om det är för pengar eller bara olika åsikter som andra studios använder billigare monitorer kan säkert skilja individuellt. Senare gav jag också ett exempel på en studio som använder passiva högtalare och subwoofer för ett bredare register, så även det finns även om det är ovanligare. Att studiomonitorer är bra för sina ändamål är inget jag sagt emot, jag uttalade mig ursprungligen om att jag anser att det är rent felaktigt att påstå att subwoofers bara är för effekt och inte för bra reproduktion. Speciellt som högtalare med små element tenderar att ha brytpunkten runt 80 Hz eller högre när de används med subwoofer.

Jag förordade inte någonting utan jag nämnde de mest extrema producenterna för att visa att jag talade om hela branschen och jag skrev ingenting om huruvida jag ansåg att det var bra eller dåligt, jag beskrev bara vad deras ambitioner var och sade att det inte är något jag gillar att lyssna på. Den enda direkta åsikt jag har givit om musikinspelning är att jag tycker det är negativt med dynamisk kompression. Du verkar bra på att undvika poängen i det man skriver och istället försöka sikta in dig på sidospår. I detta fallet en ren straw man.

Nja. Du har inspelningar med några mikrofoner som har massor med rumsinformation. En av de bästa exemplen från Sverige är nog https://open.spotify.com/album/5n9hV4soZTAHJX0imZ87X9?si=xYE3... som Bertil Alving gjorde med en rullbandspelare och två mikrofoner (https://sv.wikipedia.org/wiki/Bertil_Alving). Enormt mäktig inspelning att lyssna på, om anläggningen är bra

Ja, jag kanske missförstod dig. Två välplacerade mikrofoner i det här fallet fångar ju verkligen rummet och skapar miljö. Men för att reproducera det krävs det egentligen ingenting särskilt som jag ser det, bara ett hyfsat bra rum och en hyfsat bra anläggning

Synd på bruset o nåt som låter som nå svaga billjud vid tysta partier, så att kalla det för "världens bästa inspelningar av klassisk musik" är väl lite sidoär, lär lätt finnas bättre. Men med det sagt så är den såklart inte dålig nej

Jag ska inte svära på Spotify-inläsningen, men jag har den skivan på CD/SACD och jag har lyssnat på den löjligt starkt. Dynamiken, hur rummet presenteras, och som sagt, dynamiken, gör den ständigt återkommande hos mig även fast jag inte lyssnar särskilt mycket på klassisk musik och körer. Om du lyssnar på första spåret – Cantate Domino – utan att röra volymreglaget så är det en ganska speciell upplevelse. Och även bakgrundsljudet skapar en ganska mäktig effekt. Det är ju sällan knäpptyst i en stor kyrka.

Själva inspelningsutrustningen lär dock inte ha skapat särskilt mycket "brus", så jag vet inte var det introduceras i det här fallet.

Du har ett vardagsrum där du kan klämma in en Steinway? Visst är det mäktigt!
Jag bor mycket anspråkslösare, men jag hade tre tjejer som spelade tvärflöjt, klarinett och saxofon i vardagsrummet igår, och jag spelar aldrig så högt på högtalare som de tre blåsinstrumenten på nära håll! Mitt faktiska behov av dynamiskt omfång är måttligt jämfört med både verkligheten och elektronikens kapacitet. Det skrevs tidigare i tråden om att de största förbättringarna för många ligger i att ordna till brister i lyssningsmiljön, och det låg en hel del i det.

För de flesta av oss trumfar boendemiljön den akustiska, och vi har inte obegränsade medel - vilket ledde mig in på hörlurar och binaural en gång i tiden.

Problemet (ett av dem) ligger i att du reproducerar inspelningen i ett nytt rum och lägger alla reflexer/efterklang ovanpå den reproducerade signalen. (Och högtalarpositionerna motsvarar inte micpositionerna, deras strålningsmönster liknar inte micarnas upptagningsmönster, och så vidare.)

Spelar du en symfoniorkester i ditt vardagsrum så låter det som om du spelar upp en symfoniorkester på högtalare i ditt vardagsrum. För det är vad som händer och det lyssningsrum du befinner dig i, så din hjärna köper det som korrekt. Det låter inte som om du satt i koncertsalen och lyssnade. Notera att det inte nödvändigtvis gör upplevelsen sämre, men den är också oundvikligen en annan.

Lösningen är att ta bort uppspelningsrummet genom att använda hörlurar - vilket för med sig nya (men mildare?) problem.
Gör ett kul binaural-test som bokstavligt tar 5 sekunder här om du skrollar ner lite på sidan. Poängen är att visa något som helt enkelt inte låter sig göras med högtalare i ditt rum.

(Mina egna inspelningar blev i en bemärkelse utmärkta (rumsuppfattning) men hade just den nackdelen - det fokus på musiken och musikkällan som hjärnan ordnar åt dig när du ser och hör musikerna finns där inte längre när du tar bort det visuella, och det arbete hjärnan gjorde för att filtrera bort omgivningen med hjälp av visuell input finns inte längre där. Kort uttryckt - det blir för mycket rum i förhållande till musik.)