Copyswede kan ersättas av ny myndighet

Jag ser inte hur 12§ förbjuder mig att privatkopiera en film eller blu-ray som är skyddad med DRM (faktiskt är det mer så att den aktivt beivrar det, då 2§ punkt 4 säger att det har gjorts tillgängligt för allmänheten, och enligt 8§ då är offentliggjort).
Den förbjuder däremot mig att låta någon annan kopiera min film (att jag ger en kopia till en begränsad krets är dock helt ok).
Men du får gärna hjälpa mig om du tycker att jag tolkar något galet
EDIT: det jag tycker är den springande punkten här är att lagen som reglerar detta (som du refererar till) inte alls nämner att ett tekniskt skydd skulle upphäva rätten till privatkopiering. Däremot nämner den att privatkopiering GER mig rätt att inskränka upphovsrätten för ett verk som jag äger.

I svensk rätt gäller lagstiftarnas intentioner och de har tydliggjort vad det är i förarbetet.

Skydd för tekniska åtgärder
52 d § Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant tillgängliggörande.

Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359).

Var kan jag hitta detta?
Du får även jättegärna dela med dig av relevanta bitar från förarbetena som gör tolkningen att själva privatkopieringsrätten upphävs av att ett verk skyddas med en teknisk åtgärd.
Vad jag kunde hitta i propositionen till lagen (1960:17) ger även den privatpersoner rätt att göra kopior för privat bruk av upphovsrättsskyddat material som är offentliggjort (vilket det anses vara genom försäljning) utan att nämna att ett tekniskt skydd negerar den rätten.

Vad heter programmet. Det såg lättdrivet ut

Upphovsrätten gjordes om 2005, läs Prop. 2004/05:110.

Okunskap håller inte rättsligt och folk kan förhoppningsvis läsa själv så jag lämnar denna diskussion nu, det är tröttsamt att återupprepa sig år efter år men du hittar ett tidigare inlägg där jag citerat relevant del för skydd av tekniska åtgärder, vad som har företräde är också tydligt och det finns mer i förarbetet.

Tack för det!
Tycker dock fortfarande inte att det ger en klar bild över att det skulle vara olagligt att kringgå DRM för att privatkopiera sina filmer.
Lagen nämner, som jag citerat, att man som ägare av ett upphovsrättsskyddat verk får kringgå tekniska skydd för att kunna se eller lyssna på verket.
Den paragraf (53 e §) gäller bara för framställande, försäljning, och distribuering av verktyg för att kringgå skydden, den gör det inte olagligt att hämta och använda dem (för privat bruk).
52 f § som du nämner att de med funktionsvariation måste ta saken till domstol för prövning gäller ju för att de har rätt till verket utan tekniskt skydd, alltså även i DVD/Blu-ray form, alltså direkt från upphovsrättsinnehavaren utan skydd.
Jag tycker lagen är ganska väl utformad, den tillåter att man skyddar sina verk mot att spridas ostoppbart genom piratkopiering, och gör att man kan fälla de som gör det möjligt att kringgå dessa skydd, samtidigt gör den så att den inte heller inskränker privatpersoners rätt till skyddade verk som de getts tillgång till på laglig väg.

Men detta är ingen diskussion – du har rätt att sätta din DVD-film i en DVD-spelare eller köpa PowerDVD till datorn och du behöver ingen rätt för att kopiera den till din NAS. Din kopia är inget som ger upphovsmannen rätt till ersättning, det vore ekonomisk brottslighet att betala ut till upphovsmannen där. Det finns inget behov av rättfärdiga dina handlingar, de kan vara hur moralisk förkastliga eller aktningsvärd som helst för du kan ändå inte bli straffad för den olovliga exemplarframställningen vi talar om.

Har tekniska åtgärder företräde så får du inte inskränka upphovsmannens ensamrätt genom exemplarframställning för privat bruk.

Du kan inte göra grunden till något annat, det visar bara på bristande förståelse eller läskunnighet. Grunden är vad den är och det finns inget behov av att ljuga för sig själv.

Rätten att framställa kopior för privat bruk föreslås gälla även fortsättningsvis, men i något begränsad form. Det föreslås bl.a. att kopiering för privat bruk inte skall vara tillåten om det exemplar som är den egentliga förlagan till kopian framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd. Detta innebär att kopiering för privat bruk av material som lagts ut på nätverk som Internet utan upphovsmannens tillstånd inte längre kommer att vara tillåten. En annan begränsning som föreslås avser kopiering av litterära verk. Sådan kopiering skall fortsättningsvis få avse endast begränsade delar av sådana verk eller sådana verk av begränsat omfång. Hela böcker kommer alltså fortsättningsvis att få kopieras endast i undantagsfall.

För att i någon mån kompensera för den lagliga kopieringen för privat bruk finns regler om så kallad kassettersättning. Därmed avses den ersättning som betalas för anordningar som är särskilt ägnade för framställning av kopior för privat bruk av ljud och rörliga bilder (t.ex. inspelningsbara CD- och DVD-skivor). Enligt förslaget höjs kassettersättningen något och anpassas till utvecklingen av den digitala tekniken. En möjlighet till nedsättning av ersättningen införs.

Jodå, det är en diskussion, och läsförståelsen är det inget fel på
Och nej, där vi skiljer åt är att min uppfattning är att den exemplarframställning jag syftar på inte är olovlig.
Det nya lagförslaget (prop 2005/04:110) som stärker rätten och gör brytandet av skyddet olagligt lägger ju själv in att det är lovligt att bryta skyddet för att kunna se ett verk man själv äger, t.ex rippar en skyddad blu-ray för att se via sin nas i mobilen.
Även i propositionen nämner de bara tillverkande, spridande, säljande, och tillhandahållande av skyddskringgående tjänster som olagliga, inte själva innehavet.

De begränsningar av privatkopiering som propositionen föreslår nämns i huvudsyftet:
Notera att de nämner vilka begränsningar de avser, och inte tar upp att tekniskt skyddade verk skulle vara en begränsning.
Så, är egentligen glasklart att man som privatperson får kringgå DRM på sina DVDer för att kunna lägga dem på sin NAS/Plex-server utan att det skulle vara olovligt.

De säger bokstavligen att privatkopiering inte ska ha företräde framför drm, det går inte att vara tydligare än så.

Jag kan bara se det som att du har ett grundläggande problem att förstå att det inte är du som tolkar lagen eller vad som ligger till grund för tolkningen.

Det finns inget syfte med kopieringsskydd om de får gås förbi i annat syfte än att se verket, du hade inte fått sett verket om du inte fått den möjligheten. Kopiera är en annan sak.

DVD-spelaren går också förbi skyddet.

Syftet med 12 § är att ge upphovsmannen ersättning, annars hade vi haft förbud mot privatkopiering. Fyller syftet någon funktion om dina kopior inte kan ersättas? Har de då med 12 § att göra? Att du tycker att du får göra som du vill har ju inte med ämnet att göra.

Nej, det står ingenstans att DRM har företräde över privatkopiering, det står att DRM är olagliga att bryta om det inte är för att kunna se verket (min mobil har ingen BLU-ray).
Syftet med 12§ är klart, och gör jag en kopia så har copyswede också fått sina pengar för mediumet (CD, DVD, HDD, etc) som kopian hamnar på, så det utgår ersättning oavsett vilken form kopian tar.
Jag kan peka på paragrafer i lagar, formuleringar i propositioner, och texter om deras huvudsyfte som stödjer hur jag tolkar det. Det har inte du kunnat göra en enda gång, och pekar på paragrafer som rör helt andra saker istället.
Att du sen hoppar på min läsförståelse, och vem som har tolkningsföreträde (utan att styrka din tolkning) är mest osmakligt

Läs propositionen.

Du visar att du inte läst, hade du läst hade du förstått varför andra stycket i 52 f § finns och det är inget osmakligt med det utan det är bara att det är döva öron. Du hade också förstått varför vi införde bestämmelserna om tekniska åtgärder och vad de är tänkta att åstadkomma, du kan inte bara titta på lagtexten utan sammanhang.

Copyswede betalar inte ut ersättning till dig som ger ut film på DVD, Blu-ray och Ultra HD Blu-ray. Ingen ersättning utgår, återigen döva öron. Du kan inte försöka med logik genom att ljuga. Jag använder detta språk för att det nu ska vara tydligt att det inte är någon diskussion.

Läs propositionen och gör vad du vill, men du behöver inte ljuga då upphovsmannen inte fått sina pengar.

52 f§ rör inte privatkopiering.
Copyswede tar ut en avgift på all lagring för att jag ska ha rätt till privatkopiering, lagen anger att DVD och Blu-ray faller under rätten att privatkopiera.
vilka copyswede betalar ut till är irrelevant i sammanhanget då jag har gjort min del och betalat för verket när jag köpt det och betalat privatkopieringsavgiften när jag köpt lagringen.

Nej nu ljuger du bara. Du har inte visat och kan inte visa att lagen säger "att DVD och Blu-ray faller under rätten att privatkopiera".

52 f § rör privatkopiering i den mån att det begränsar kunderna från att kringgå skyddet och använda exemplarframställning för privat bruk för att privat använda verktyg för att förbättra tillgängligheten till de med funktionsnedsättningar, istället ska upphovsmannen förse de med en lämplig kopia och du kan ta hjälp av domstol att så göra. Hade det varit fritt fram att använda din önskesyn så hade inte andra stycket 52 f § behövt finns då den inte talar om någon kommersiell användning. Även om vi ska tolka lagen utan sammanhang och utan att följa svensk rättspraxis så är du helt ologisk.

Nej, 52 f§ rör en inskränkning i upphovsrätten för att framställa ett exemplar av ett verk som rör tex bibliotek eller för att anpassa efter en funktionsvariation, vilket inte är samma sak.

Nej, det är bara delvis.

16 § rör bibliotek men varför skulle 12 § ge dig rätt att kringgå men inte 52 f §? 17 § rör organisationer som hjälpa dessa med funktionsnedsättningar. Att de måste ha en paragraf under skydd för tekniska åtgärder är det intressanta där, de om något borde ha tillgång utan att behöva gå via rätten.

Ja det blir ju lite att utreda, helt klart. Men då får man fokusera på varför lagen kom till och vad det är meningen att avgiften ska kompensera för. I grund och botten handlar det ju om att kompensera för ett hypotetiskt inkomstbortfall på grund av laglig exemplsrframställning som man delar med sin nära bekantskapskrets. Förekommer det idag och förlorar någon pengar på det? De flesta tjänster har ju till och med sk family-plans, vilket borde göra att Copyswede antingen tycker att de borde beläggas med avgift, eller förbjudas.

52 f§ rör inte privatkopiering.
Copyswede tar ut en avgift på all lagring för att jag ska ha rätt till privatkopiering, lagen anger att DVD och Blu-ray faller under rätten att privatkopiera.
vilka copyswede betalar ut till är irrelevant i sammanhanget då jag har gjort min del och betalat för verket när jag köpt det och betalat privatkopieringsavgiften när jag köpt lagringen.

Jo fast det beror ju på perspektiv, vad är inkomstbortfall eller potentiellt inkomstbortfall? Och det beror förstås på hur lagen ser ut när det gäller ersättningar och så. Om jag skriver en bok exempelvis, och ett stycke ur den boken blir en meme eller väldigt poppis av någon anledning, så skulle ju jag kunna hävda att den lagliga möjligheten att kopiera ett enda stycke ur min bok gör att jag tappar intäkter. Hade den möjligheten inte funnits så hade fler varit tvungna att köpa min bok för att ta del av detta eminenta innehåll. Sen vet vi förstås att en liten del av ett verk aldrig hade blivit populärt på det sättet om inte det gick att sprida den och så vidare, men rent tekniskt så är det ju inte omöjligt att det argumentet hade fått gehör i en domstol eller så. Speciellt med tanke på den tekniska kompetensen hos domstolarna.

Vilket de inte heller måste, tredje stycket säger att de två första inte gäller om de har möjlighet att införskaffa (köpa) ett sådant exemplar

Om "Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359)." i 52 d § ger dig rätt att privatkopiera i syfte att framställa nya exemplar varför skulle inte någon med syn- eller hörselnedsättning kunna göra samma sak? Det 52 f § säger är att dessa och andra som hjälper dessa och har lovligen tillgång till exemplar inte får gå runt kopieringsskydden utan får gå till domstol för att tvinga ut kopior utan kopieringsskydd.

Det lagen där säger är att om jag har en vän som är synskadad och behöver att man ökar kontrasten i videon för att se så får inte jag göra det om exemplaret de har tillgång till är en Blu-ray (enligt standard ingår kopieringsskydd), om de däremot skaffat videon på laserdisc så får jag göra en kopia med ökat kontrast och ge till vännen eftersom det faller inom privatkopiering. 52 f § hade inte behövts om man tolkar 52 d § andra stycket alltså "Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359)." som du. Hade den tolkningen gällt hade det räckt med bestämmelserna i 17 § och för bibliotek hade 16 § räckt.

Vad du vill säga med "om de har möjlighet" är jag helt oförstående till, då handlar det ju inte längre om tekniska åtgärder. Säg att ett bibliotek köper in en dokumentär där det finns ett kortare inslag som deras lånesökare är intresserad att ta del av, det går hur fint som helst om filmen de köper in är utan kopieringsskydd, då kan de bränna på en skiva och ge dig denna. Kan du bara köpa in filmen med kopieringsskydd måste biblioteket istället stämma utgivaren/upphovsmannen i rätten för att rätten ska tvinga de att ge de en kopia utan kopieringsskydd.

Det var ju glasklart! Så varför finns då 52 f § och 52 d § redan gör att den inte behövs.

Om du inte har tillgång till SVT Play så är din fastighetsägare skyldig enligt lag att erbjuda SVTs 4 kanaler enligt lag, så det är väl inte helt spikat men du kan definitivt argumentera för det om du saknar tillgång (Orkar inte hitta lagen, men detta är saxat från SVTs webbsida)

Det är riksdagen som beslutat om Public Service avgiften, så ta upp det med ditt lokala partikontor...
Om du anser att public servie-avgiften inte är rimlig så kan du vända dig till Myndigheten för Press, Radio och TV för att få ditt fall prövat, så kanske du slipper.

Du stödjer hellre ett av världens största företag, som är kända att köra över småföretagare och inte betala skatt oavsett land dem verkar i, istället för att ge detta till en svensk ÅF med svenska anställda, lokaler och fikaraster som betalar skatt i Sverige, för att spara 100kr...samtidigt som du anser att CopySwede är omoraliskt..? Schysst argument.

Jag förstår frustrationen av att behöva betala för något man inte använder, samtidigt står SVT med 10 av de mest sedda programmen under 2020 av topp 10. Så uppenbarligen finns det folk som inte håller med dig.

Detta har diskuterats tidigare och lagtexten är kanske inte den tydligaste. Men problemet med dina argument är att det inte nämns att man får kringgå kopieringsskydd för att kopiera eller "formatskifta" innehåll, bara för att kunna ta del av det. BR och DVD-skivor får kopieras, alltså faller de under rätten att privatkopiera, men bara så länge de inte är skyddade av DRM. Om du köper en film på BR för att ta del av på din mobiltelefon så köpte du fel format, det ger dig inte rätten knäcka kopieringsskyddet för att framställa ett nytt exemplar i ett annat format.

Kan det vara för att bibliotek och organ INTE är privatpersoner i lagens ögon, och därmed har andra rättigheter, samt skyldigheter?
Dessutom rör de paragrafer det hänvisas till inte bara kopiering av verk, utan även förändring från orginalet i någon form (klippning, eller för att tillgodose en funktionsvariation).
Andra stycket ger dessa organ (och personer med funktionsvariation) rätt att ta upphovsrättsinnehavaren till domstol om eventuellt skydd stoppar denna tillåtna förändring, för att kunna göra dessa förändringar.
Tredje stycket begränsar vissa verk man kan applicera dessa på.

Nej, 52 f § rör inte förändring eller användning, det sköts i de andra paragraferna som inte ligger utanför kapitlet om Skydd för tekniska åtgärder m.m. Det du inte greppar är att om en fysisk person får tillåtelse att kringgå i 52 d § varför skulle då en fysisk person som omfattas av 52 f § och 17 § så förbjudas i 52 f §. 52 d § gäller inte bara privatpersoner som agerar för eget bruk, det finns inget resonemang som håller.

Det finns inget "lagen anger att DVD och Blu-ray faller under rätten att privatkopiera" i lagen eller i förarbeten.

Något som inte finns kan inte vara glasklart.

Det finns inget "lagen anger att DVD och Blu-ray faller under rätten att privatkopiera" i lagen eller i förarbeten.

Lagen säger inte heller att de inte skulle falla under den rätten, men den drar mer åt mitt håll då lagen inte nämner medium för verken alls, utan bara nämner "offentliggjorda verk", och gör följande definition

2§ Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall:
4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.

8 § Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.

12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk.

Jag skulle säga att både DVD och Blu-ray bjuds ut till försäljning, uthyrning och utlåning, och är därmed offentliga verk

52 d§ ger fysiska personer rätten att kringgå ett skydd för att kunna SE verket (i original), det är inte orsaken till att kringgå skyddet i 52 f§ då de paragrafer den hänvisar till berör en förändring från originalverket för att kunna ta del av dem, alternativt att det inte är framställaren som ska ta del av dem (bibliotek och andra organ).
52 f§ ger de personer/organ som berörs av de paragrafer den hänvisar till, rätten att använda sina exemplar enligt de paragraferna även om de är skyddade, och om det inte går ta det till domstol för att få till den användningen.
Detta är inte privatkopiering så vet inte varför vi diskuterar det ens