Värt att påminna om detta igen!
• Responstider är påhittade siffror och "1 ms vs. 4 ms" säger ingenting om faktiskt prestanda om eftersläp eller annat. Måste alltid testas från skärm till skärm.
• Färgdjup 6 eller 8 bitar hos alla konsumentskärmar. Specar om 8, 10 eller 12 är med olika dithermetoder som FRC och resultatet av dessa måste avgöras från fall till fall eftersom det ser olika ut på olika skärmar. Lågprisprodukter – vilket verkar omfatta flera enklare VA-paneler – bygger på 6-bitarspaneler med FRC för att nå 8 bitar adressering.
• IPS-paneler bättre på färghantering ifall man pekar med hela handen. Om inte annat för hur panelen beter sig i vinkel vilket ofta märks på UW-skärmar där kortsidorna hamnar längre bort. Finns VA-paneler som når samma nivåer i fråga om färgkvalitet (dock sällan vinklar) fast det är mer på individuellt nivå vilka som är lika bra. Finns såklart även betydligt sämre IPS-paneler, men det är ovanligare på samma sätt som färgmässigt bra VA-paneler är ovanliga.
• VA-paneler har högre kontrast men kan också ha tydliga subpixelstrukturer som negativt påverkar hur text och grafik ser ut. Samt dras nästan alltid med tydligare eftersläp, trots "1 ms vs 4 ms". Man vet inte vilket innan man ser skärmen själv eller någon testar, vilket tyvärr är den största svagheten med VA-produkter.
• Samsung är ett undantag i VA-panelernas slentrian. Mindre eftersläp än VA-typiskt men också tydligare halvtonsmönster på flera av deras VA-skärmar.
• Ljusstyrka är inte "bättre" utan vad man behöver är rätt nivå på ljusstyrka. Max 400 nits är inte bättre än max 350 nits ifall man endast behöver 200 nits för bekväma ögon i det rum man befinner sig i. I ett mörkt rum kan man behöva sänka nivån ganska långt och där är problemet snarare att många skärmar inte tillåter en sänka ljusstyrkan tillräckligt mycket. Vilket då också avslöjar ett lägre kontrastförhållande eftersom som svart i bilden är relativt hur ljusstarkt man kör sin panel.
• Högre kontrast hos VA-paneler äts ofta upp av detta matta reflexfiltret. Dvs det går inte att i en kontorsmiljö märka av att skärmen ger 3000:1 istället för 1000:1 i kontrast pga av hur filtret fångar upp omgivningsljuset. Däremot i det mörka rummet och tillräckligt dämpad ljusstyrka på skärmen kan det vara en tydlig skillnad till det bättre. Kombinationen med låg panelkontrast och hög ljusstyrka som inte kan sänkas (eller att man glömmer sänka) enligt ovanstående är den sämsta situationen.
• Blanka reflexfilter är bättre för att leverera kontrast, men det är ovanligt på datorskärmar som byggs utifrån kontorsaspekten och därför har matta filter.
Eftersom det inte finns några specar som säger något avgörande om teknisk kvalitet kan man inte köpa skärmar baserat på just specar utifrån perspektivet "bäst". Man måste läsa oberoende tester. Finns det inga tester på skärmen man funderar på, gå till en skärm som kan bekräftas hålla den nivå man söker.
Har man däremot rätt modesta krav och inte söker det bästa för sin situation kan man gå på de grundläggande riktlinjerna och köpa det mesta som finns på nordiska marknaden. Sällan man ser skräpskärmar idag.
