Men sluta gnäll och såga min kompetens och kom med något exempel själv istället FFS.
Nej, råvarukostnader och energi upp 30%. Energi varierar väldigt beroende på elavtal och annat, och det varierar också väldigt hur stor del av ens utgifter som är elkostnader. Råvarukostnader för restauranger, kött, mejeriprodukter, grönsaker, har inte gått upp i närheten av 30%, och energikostnaderna utgör en väldigt mycket mindre del av totalen än de, så 30% för båda borde fortfarande vara tilltaget i överkant.
Ska vi ta upp personliga anekdoter så har mina elkostnader inte ökat ett jota för jag var förutseende, eller försiktig, nog att binda mitt elavtal.
Vad har det med saken att göra? Jag tycker inte att jag raljerar, snarare försöker jag förklara min ståndpunkt grundligt till skillnad från de flesta.
Vi kan ta ett ännu mer förenklat exempel: Företag A har två kostnader, X och Y, för att bygga sin produkt Z. Kostnaden för X stiger med H% och A höjer priset på Z med H% också, och uppenbarligen säljer de ungefär samma mänger som tidigare för de har inte varslat någon, minskat produktionstakten eller något liknande. Beroende på hur stora X och Y är så kan det ge mycket mer pengar eller bara lite mer pengar, men mer pengar blir det ju oavsett.
Visst kan man diskutera huruvida de säljer färre produkter när priset går upp, vilket absolut är en möjlighet, men vi pratar ju om marginalen på en produkt. Säljer man färre exemplar så får man minska på produktionen, vilket kan sänka marginalen men det är inte givet.
Verkligheten är oerhört komplex förstås, men det är ju därför jag utgår från ett makro-perspektiv. Priserna i samhället går upp (alltså blir pengarna värda mindre), det är ingen gissning utan klarlagt, men lönerna följer inte med upp i alls samma utsträckning, inte heller någon gissning utan det är så det är, alltså får arbetstagarna en reallönesänkning. Företagen, inte alla enskilda företag specifikt utan företagen generellt, har alltså höjt sina priser mer än vad deras kostnader har ökat och detta avspeglar sig i deras vinster/marginaler. Detta är inte heller någon gissning. Därmed säger jag inte att det inte finns företag som har tappat, gått dåligt eller gått under under pandemin, men andra företag har ju gått väldigt bra och totalt har vinsterna ökat ganska rejält.
Att priserna för luncher har gått upp rejält var inte ett antagande utan det är så verkligheten ser ut. Det kan ha påverkat försäljningen eller så tar folk den ökade kostnaden. Försäljningen av luncher lär också påverkas mer av vårt mer flexibla arbetsliv än av några av de aktuella prisförändringarna tror jag. Men det ligger ändå utanför diskussionen.
Personligen köper jag lunch precis lika ofta som tidigare, det är bara att jag köper lunch på andra ställen än innan de dagar jag är hemma. Många av mina kollegor har gått från lunchlåda varje dag till att äta ute de en-tre dagarna de är på kontoret. Lunchrestaurangerna verkar också vara i princip lika fulla nu som innan pandemin, med kö ut på gatan och så, runt mitt kontor i alla fall. Om det beror på att fler äter ute de dagar de jobbar, eller om antalet restauranger inte har hängt med antalet som arbetar i området vet jag inte.