Vad gör ni för något för att lindra de ökade kostnaderna för el, ränta och bolån?

Skrev på kontrakt på bostadsrätt veckan innan det stod i tidningen om höjda räntor.
Vid lånelöfte var exemplet på 1.10% fick lån på 3.48%. Fuck yeah.

Vi har vattenburen värme med elpanna, samt luftvärmepump, och alla lampor är LED.
Finns inte så mycket mer att göra egentligen. Vi kommer att ha lägre temperatur i vinter med investering i inneskor filtar. Försöker i största mån att duscha på plats när vi går på träning/aktiviteter istället för hemma.

Förbrukningen i Augusti låg på 330Kw/h utan värme påslaget, det tycker jag faktiskt är helt ok! Men vi får se vad det blir när det blir kallare ute.....

Den här frågan har faktiskt skrivits om tidigare på SweC: https://www.sweclockers.com/forum/trad/1520746-termodynamik-o...

Den korta varianten: I ett rum som värms av en 100W lampa och ett 100W element så genereras det 185W värme. Du sparar 15% av din elförbrukning (om det var en LED-lampa du släckte) för elementet måste kompensera värmeförlusten för den del som lampan gav som värme men inte med 100W, bara de 85W som var värme.
Den upplevda effekten är inte lika våldsam i verkligheten i ett stort rum med ventilation men nu tänker vi oss ett litet rum (låda) där lampan och elementet klarar att hålla temperaturen på tex. 21C.

Så om du gör tvärtom i vår lilla låda ovan, alltså stänger av elementet, så måste du tända fler/starkare lampor eftersom 15% faller bort i form av ljus (och vi vill ju ha värme).

Hoppas det klarnade.

Läste du färdigt tråden som du citerade?

All energi som avges av glödlampan blir värme i slutändan. Det mesta avges som värmestrålning och även det fåtal procent som avges i form av synligt ljus omvandlas till värme.

Den enda energi som inte värmer upp huset är det lilla som strålar ut genom fönstren.

Nja, den tråden handlar inte exakt om samma sak och jag tror du har missförstått den lite. För en lampa kanske 15 % blir ljus, men ljuset kommer sedan absorberas och bli värme när det studsar runt mellan väggar, golv, människor i rummet etc. En liten del av ljuset förvsvinner förvisso ut genom fönstren, men såvida det inte är ett växthus vi pratar om kan man betrakta den delen som försumbar och bortse från den.

I den här tråden är vi helt på det klara med att i princip all eleffekt man matar in i lampor, element, kylskåp etc i slutändan blir värme i rummet, men frågan är om värmen är lika "användbar" när den genereras av t ex en lampa i taket jämfört med ett elelement under fönstret. Tyvärr har vi inte kommit fram till något annat än att det rent teoretiskt är en skillnad, men ingen har framfört några argument för hur stor den skillnaden kan tänkas vara.

Ja jag läste färdigt tråden som jag citerade och jag kan möjligtvis ha missuppfattat beskrivningen av hur mycket som blir värme och hur mycket som blir ljus. Ber om ursäkt i så fall.

Då har jag nog missförstått dig/din fråga. Frågan om hur användbar värmen är kände jag att du fått svar på redan men jag trodde du vill ha siffror och argument. Framförallt trodde jag du ville veta hur mycket du skulle tjäna på att släcka lampan. Sorry!

Håller med om att vi kan bryta ut den här diskussionen till en annan tråd. Jag är oerhört nyfiken på om det skulle kunna finnas något som helst svar där @trudelutt skulle erkänna att han fått svar på sin fråga.

Det är utmärkt med ett elektriskt värmelement i ventilationssystemet i ett lågenergihus, detta då det används utöver värmeåtervinningsaggregatet och främst behövs för att ge bästa möjliga komfort, t.ex. om få i huset är hemma så värmer inte deras kroppsvärme upp huset, inte heller alla apparater de använder, varmvatten de använder o.s.v.

@trudelutt: Har ju funnits en hel del diskussioner kring oljefyllda element, konvektorelement (dvs de som har en/flera fläktar) och traditionell elradiator. Det är i princip samma diskussion du har, så du kan gott läsa på och forma din fråga på ett sätt som kan prövas.

Nej, i det stora hela spelar det ingen roll om du har traditionella elradiatorer (panelelement), oljefyllda element eller konvektorelement så länge du har en termostat ställd på samma temp och som faktiskt mäter lufttemperaturen är alla jämförbara. De kan upplevas lite olika, oljefyllda slår inte på och av hela tiden på samma sätt som elradiatorer och du känner gott om värmestrålning från de även när värmeelementet inte körs, de kommer inte bli så varma att damm börjar lukta. Konvektorelement finns med hög effekt, men alla dessa har olika konstruktioner och konvektorelementet behöver fläkten för att inte värmeelementen ska överhettas och elementet stängas av.

Stänger du av elementen (i ett hus som byggdes så att dessa behövdes) och köra enbart på luft-luft-värmepumpen kommer du ha mer kallras, rör luften på sig kommer den kännas kallare. Värmepumpen är ändå vinnaren om vi ska gå på trådens syfte att spara pengar. Tillskott från enskilda lampor skapar inte kallras, då elementen fortfarande behöver gå.

Inga lån, kör med duntäcke och ett par grader lägre temp än vad jag normalt skulle ha.

Men min största kostnad är bilen som jag pendlar till jobbet med.

Nu har man ju prövat den modell du uppenbarligen förespråkar. Det ledde till noll i reallöneökningar över tid. Lustigt nog har man inte hört så mycket klagomål och krav på lönesänkning när inflationsutfallet har blivit lägre än väntat. Den här situationen är knappast bra någon, men att göra om det som inte fungerade förut och hoppas på ett annat utfall ter sig inte heller särskilt smart heller. Får man inte bukt med inflationen i Sverige och andra västländer så blir förstås följden i längden att kraven måste skruvas upp, men man bör nog inte börja med att försöka backa in i framtiden med en bevisat dysfunktionell strategi.

Det var inte hyresvärdarna generellt, utan Fastighetsägarna vars medlemmar till stor del består av mindre privata fastighetsägare. Alla har inte nödvändigtvis bostadshyresgäster heller förvisso, men de har enligt egen utsago 15000 medlemmar. Det säger sig självt att det då inte bara är några stora drakar som är med. SABO som är allmännyttans organisation vet jag inte om de har varit ute och sagt något offentligt. Sedan hör det förstås normalt till saken att hyresvärden går in med ett högt bud och hyresgästerna med ett lågt och sedan får det försöka mötas någonstans, som i de flesta förhandlingar.

Räntorna höjs ju för att hushållen ska minska på sin konsumtion, och på så vis minska efterfrågan på varor och tjänster. Höjer man intäkterna lika mycket som kostnaderna ökar så bibehålls efterfrågan. Således är det bra att arbetsgivare inte höjer lönerna lika mycket som inflationen, annars fortsätter inflationen vara hög och räntorna kommer att öka ännu mer.

Det har väldigt lite med efterfrågan och konsumtion att göra. Höjda energi- och matpriser och sjunkande reallöner sänker redan efterfrågan till den del att vi kommer gå in i en recession. Centralbankerna höjer räntorna för att hänga med dollarn. När Federal Reserve höjer räntorna så stärks dollarkursen på grund av att kapital flödar till USA, där avkastningen är högre. Eftersom världsmarknaden fungerar i dollar så leder det till importerad inflation i egentligen hela resten av världen, vilket tvingar centralbankerna att höja i tur.

(Svar mera till ztenlund)
Att höja lönerna i relation till inflationen är en positiv sak, speciellt när inflationen kommer från utbudssidan och det är liten risk för en löne-inflationsspiral. Löneförhöjningarna är nu en fråga om fördelningen mellan C (Capital=arbetsgivare) och L (Labour=arbetstagare). För tillfället har andelen av privata sektorns värdeökning gått upp i de flesta länder, eftersom företag höjer priserna på förhand för att förbereda sig på kommande löneökningar. Om inflationen ligger på 9% och vi antar produktivitetsökning på 1% så skulle en allmän löneförhöjning på 5% innebära en jämn fördelning av kostnaden mellan kapital och arbetstagare. Eftersom en del av marknadskapitalismens funktion är ett förhållande på kapitalsidan mellan riskaversion och finansiellt resultat, plus den sekundära påverkan på aggregerad efterfrågan, så borde företagens andel minska mera än löntagarnas.

Så lönehöjningarna borde nog ligga nånstans runt 6-7%. Inte helt tillräckligt för att kompensera för inflationen, men tillräckligt för att reallönerna bara ska sjunka med några enstaka procent.

För att återgå till temat; Vårt bolån kommer med nuvarande räntor bli nästan 9000kr/mån dyrare när räntorna binds nästa gång i april. Som tur är har vi en del ekonomiskt utrymme att röra oss på med besparingar, utgifter som går att dra ner och mera jobb som kan tas emot.

- Minskar på restaurangbesöken (tidigare ca 5-6k/mån, inbesparing kanske 3k/mån)
- Skjuter upp inköp (bland annat lite nya möbler som planerats)
- Byte till elbil (jobbförmån, billigare pga skattefördelar motsvarande ca 1000kr/mån)
- Resa nästa år byts väl ut till föräldrarnas sommarstuga (kanske 12k totalt)
- Mat inhandlas med mera eftertanke (kanske 2k/mån)
- Frun kommer också gå tillbaka till att jobba 100% efter semestern nästa år (netto ca 3000kr/mån när man beaktar ökande förskoleavgifter)

Så det borde täcka upp största delen av de ökade räntekostnaderna. Sen kommer vi nog antagligen också frångå vår avbetalningsplan och använda möjligheten till flexibel återbetalning, så vi kommer väl gå från 4% amortering per år till nånstans runt 2%.

Vi har en helt ny lägenhet med väldig låg elförbrukning, tidsbundet avtal till 2024 och fjärrvärme på ca 100kr/kwh under vintern, så den delen har endast marginell betydelse.

Äter ni ute typ 3-4 gånger i veckan!? Låter som en helt extrem summa. Jag tror inte jag ätit ute för så mycket på ett helt år, om jag räknar in jobbluncher ute i det.

Rent av intresse...

Jag bor alltså i Finland, men har en del erfarenhet av svenska banker genom jobbet, men då på företagssidan. Plus lite erfarenhet av finansbranschen i övrigt.

Räknade banken då alltså med 7% i ränta och amortering? I så fall vilken %/år? För oss (Bolån på 389 000 euro) så stresstestade banken med amortering på 4%/år och ränta på 5,53% i mitten av låneperioden, vilket gav en månadsrat på lite under 2400 euro/månad. Som det ser ut nu kommer vi betala ca 2000 euro/månad nästa år.

Jag frågar eftersom jag har svårt att tänka mig att en medelsvensson (inte ni då) skulle klara av 7% med ens de låga amorteringskraven på 2%. Det skulle då bli 22500kr/mån för ett bolån på 3 miljoner.

De nuvarande reglerna sedan flera år för nytagna lån är tvingande amortering om 1 % per år över 50 % belåningsgrad. Över 70 % är det 2 %. Om du har belåning över 4,5x bruttoårsinkomsten 1 % uppepå tidigare nämnda.

7 % avser själva räntan och inte den totala procentsatsen.

Tja, nån gång per vecka plus ett cafebesök blir det väl rätt ofta, plus nån extra gång på vägen när vi hälsar på släktingar på helgerna. Men bor man på ett dyrt ställe så blir det lite så. Svårt att hitta vettig utemat för under 20 euro/portion i Helsingfors kvällstid, plus då drycker till. Med tre pers blir det snabbt 70-80 euro per gång. Gör man det två gånger i veckan så är man uppe i 675 euro/mån. Då blir det ibland billigare mat också, men en enkel burgare kostar ju ändå 15 euro.

Sen så brukar jag och frun försöka ordna barnvakt en gång i månaden för att få lite tid för oss själva, och då brukar det bli lite bättre mat. Så med huvudrätt, efterrätt och ett glas vin på en bättre (men inte lyxig) restaurang så blir det ju lätt 120 euro per gång.

Sen så har vi all släkt på 400km avstånd, så det blir oftast ett stopp på vägen dit och ett på vägen tillbaka, varannan vecka. Dit går då runt 100 euro i månaden.

Går man på café två gånger i månaden och tar en kaffe+bakelse per person så blir det ca 60-70 euro.

Så en gång i veckan, med färdkost 2ggr/varannan helg, date en gång i månaden och cafe 2ggr/mån så blir det runt motsvarande 6000kr i månaden.

Det är helt enkelt dyrt att bo i en större stad, speciellt om man jobbar lite senare och ska på ärenden eller dotterns hobbyn och samtidigt ska få i sig mat i tid. Men sen så har nog en del av det varit lite "lyxkonsumtion" också förstås, så därför ska det nog kapas ner här med några hundratals euro i månaden.

Jag tror att du missförstod frågan. Jag undrade alltså om stresstestet även inkluderade amortering, och i så fall på miniminivå eller på en mera normal nivå (även om jag vet att många uppfattar minimi som normalt).

Min beräkning på 22500kr/mån inkluderade alltså då ränta på 7% för bolån på 3 miljoner, samt amortering på 2%.