Oh, the flashbacks!
Musik-CD-formatets felkorrigerring var alltid diskuterad på sin tid där vissa hävdade att det alltid blev bitperfekta kopior när man rippade en CD. Det finns ju felkorrigering och allt det där. Fy skam på den som har andra erfarenheter!
Eftersom jag testade optiska läsare/brännare på den tiden hade jag märkt av att det faktisk kunde skilja sig, särskilt vid uppspelning av brända skivor och när man spelade skivan direkt från musik-CD:n i läsaren, kontra att rippa filen till disk och sedan spela upp den. Hade ett bibliotek med olika brända testskivor där ett tag innan jag slängde allt runt 2015. Behöll en data-CD (Yamaha:s dåtida klassiska 4x) bränd år 1996 som någon slags framtida referens för att se hur väl den höll. Men har nu problemet att jag inte längre har någon fungerande optisk läsare sedan många år...
Anyway - till poängen: musik-CD var inte bitperfekt när jag testade. För jag testade.
Redan då var det (förstås) samma envishet om ettor är ettor och nollor är nollor och att felkorrigeringen åt upp alla skillnader. Samt den där ständiga projiceringen att det som gäller för nätverk och paketdata gäller för alla digital överföringar (Typ B-personerna). Samt ett läger på andra sidan floden med att CD-ROM-läsare i sig själva är "smutsiga i ljudet" (Typ A-personerna)
Tog tre olika optiska enheter – inbyggd i Powerbooken, en plextor 52x och någon enklare HP jag hade i min PC – och rippade samma låt flera gånger om. Läste på i ämnet så gott det gick med att det trunkeras olika mängd några samples osv. Jämförde filerna med olika jämförelsevertyg, checksummor och hexeditorer. Så lång historia kort:
(1a) Varje läsare rippade exakt identiska filer varje gång. Plextorn gav 3 identiska filer på 3 försök och så vidare.
(1b) Olika Mjukvaror som ingick i dåtida OS och följde med spelarena gav också identiska filer. Antagligen för att de anropade samma API:er
(2) Däremot: Ingen spelare producerade en .wav-fil identiskt med någon av de andra spelarna. Även när jag tar hänsyn till att de trunkerar olika mängder samples i början. Det var 0% överrenstämmelse mellan .wav-filerna som skapades av olika spelare.
(3) Jag upplevde noll skillnad mellan ljudspåren när jag lyssnade. Nada.
Från punkt (2) fick jag ta skit från typ B-personerna (vilka anser att digital är ofelbart och den principen inte får ifrågasättas). Jag hade failat med verktygen. Jag borde ha gjort 1000 försök med 1000 skivor. Jag gjorde fel som använda vanliga rip-program. Jag borde betalat $$ för dåtidens specialprogram som repeterat läser CD-skivorna för bitperfektion. Vilket förstås inte är den situation som motsvarar musikspelning i realtid.
Från punkt (3) fick jag ta skit från typ A-personerna (Audiofilerna med esoterisk uppfattning om ljud). Jag hade fel på öronen. Mina hörlurar, min ljudanläggning och min D/A-omvandlare var av fel sort. Min ljudkablar hade antagligen för mycket kapacitans som distorderade alla rippningar till samma akustiska gröt och så vidare.
Hur jag än gjorde hade jag hädat i någons kyrka och ifrågasatt just deras religösa påbud. ¯\_(ツ)_/¯
----------------------
Tillbaka till jitterkorrigerare för nätverket:
Ett stort problem (enligt alla som kan mer än mig) för digital signal är då jitter. Det vill säga små variationer i klocksynken – picosekunder – vilket försvårar tolkningen av signalens vågform. Vilket alltså leder till bitfel och därmed potentiella störningar.
Som @Thomas ypperligt förklarar borde inte jitter utgöra ett problem i nätverksänden med programvara som buffrar strömmen på datorn. Därför ska en jitterkorrigerare för nätverket vara i praktiken meningslös.
För dig som kör Spotify på datorn ska en sådan här pryl rimligen ha noll och inget effekt.
Detta är inte automatiskt samma sak som att en jitterkorrigerare alltid är värdelös och bluff. Snarare fel pryl för den situation du har på ditt eget skrivbord.
Ljud över nätverk – hör och häpna – är faktiskt ett mycket mer omfattande ämne än att köra Spotify på datorn. Det finns tusentals olika hårdvarulösningar från de senaste 15–20 åren som bygger på andra och enklare metoder som körs på ännu enklare hårdvara än Spotify på dator via https.
Blir det bättre för dem? Ingen jäkla aning. Jag förmodar att med tusen olika prylar finns det tusen olika svar. Faktiskt lite bortom mitt område och min intressesfär.
Däremot är jag väldigt skeptisk till att det här man skapar de verkligt betydande skillnaderna. Precis som med min slutsats (3) från CD-rippningen tvivlar jag på att det hela är så värst hörbart till att börja med.
----------------------
Får väl se vem som blir förbannad denna gång
Jag blir nog snarare kär än förbannad