Ken Kutaragi visar upp Nintendo Playstation-prototyp

Det är väl den här biten

"the story goes that Nintendo was unhappy with Sony's insistence that it took a cut of every SNES CD game sold."

Kan förstå om Nintendo bara ville att Sony fixar hårdvaran och får betalt för det utan att lägga sig i mjukvaran.

Men sett till hur det gick sen så hade det nog ändå varit bättre för Nintendo att ta den dealen.
Alternativt om de aldrig kontaktat Sony om att göra en CD version av Super Nintendo överhuvudtaget.

Till Sega Megadrive/Genesis så släpptes det ett Sega CD tillbehör.
Det blev väl inte jättepopulärt, men ändå.
Någon som vet hur det ligger till med den ?
Vem som var tillverkare av Sega CD ?

Jag har åtminstone inte hört några historier om någon annan som ska ha en andel av försäljningen av spel till Sega CD.
Så även om det inte blev en succé, så verkar ändå Sega ha skött det bättre än vad Nintendo gjorde.

Antar de helt enkelt designade den själva. Annars skulle det bli otroligt rörigt då det senare även fanns licensmodeller på både maskiner och tillbehör från flera andra företag. JVC, Panasonic, Amstrad, IBM.

JVC gjorde dock senare egna varianter på både Megadrive och Saturn. Så det handlade antagligen helt om att sälja dem som elektronik, utan övriga avtal. Det var då i praktiken mer som 3DO var tänkt att licensieras. Och följdaktligen blev resultatet att dessa alternativa maskiner alltid var mer exklusiva eller avsedda för speciella konvergensfuntuoner. Som karaoke oftast. Men säkert möjligt att dessa var i utbyte mot en bra deal på skivmekanismen eller så.

JVC Publicerade åas (liksom Sony) spel ändå, både på SEGAs och många andra plattformar.

Jag har ett exemplar av världens sämsta tv spel Atari 2600 med spelet E.T . E.T grävde dom ner i öknen för det var så jävla dåligt.

Philips hade flera TV-spel på 80- och 90-talet. Dels en tidig variant med touch-tangentbord: Philips Videopac G7000. Det fanns även en modell med inbyggd skärm (G7200) och en förbättrad version, G7400, med bättre grafik.

Det du hänvisar till är CD-i, som körde ett operativsystem kallat OS-9 – ett realtidsoperativsystem (RTOS).
OS-9 var som ett "Unix light", byggt på sluten källkod.

CD-i-spelaren hade en Motorola 68000-CPU, precis som dåtidens Macintosh, Amiga och Atari ST.

Philips fick göra Zelda- och Mario-spel eftersom Nintendo och Philips hade ett tillfälligt samarbete kring en CD-ROM-enhet till SNES – ett projekt som aldrig blev av. Som en del av avtalet lät Nintendo Philips använda karaktärerna i några egna spel.

Man undrar hur spelen hade varit. Jag kan tänka mig att Nintendo inte hade varit så intresserade av FMV-spel som Sega var, speciellt med Night trap-kontroversen i fokus. Så att deras fokus hade troligtvis varit större världar, bättre ljud och musik och så vidare.

The PBOX ;D

Men den på bilden är en senare billigare modell. Den första var mer diskret i design.

Ännu senare kom dick modeller som var ännu mer budget (fast fortfarande rätt kostsamma) som mer liknade TV-spel både vid tiden och senare. En modell påminde lite om NECs GRAFX tex.

Man kan kanske anta att PS5 har så konstig form delvis just för att folk inte ska stapla något på den..

Det är ju också något som går tillbaka ända till NES.