Eftersom R=U/I och vi bara vet U kan vi följdaktigen inte räkna ut något motstånd såvida du inte mäter upp strömmen.
Självklart ska detta inte lösas med ett motstånd utan med någon form av spänningsregulering.
Använd sunt förnuft: Vad är ett LR44? En knappcell. Vad betyder det? Jo, att termometern inte drar speciellt mycket ström. Ett vanligt R6-batteri skulle förmodligen räcka hela termometerns livslängd.
Om den prompt måste få ström från nätagget så är det mycket enkelt ordnat. Vi vet alltså att strömkravet är "diminutivt". Vi behöver egentligen inte räkna: En zenerdiod på omkring 1,5 volt (typisk polspänning på en knappcell är 1,55 volt), eller lysdiod med liknande framspänningsfall duger fint. Till detta kopplas ett motstånd, på, tja, 1K, 10K eller 100K. Det spelar ingen roll så länge som strömmen inte överskrider [zener-/lys-]diodens specifikationer eller underkrider termometerns krav.
Koppla alltså motstånd och diod i serie och ta ut spänningen till termometern mellan diodens poler, och vips så har du byggt en för ändamålet en ytters förträfflig och enkel spänningsregulering.
Praktiskt tips: Pröva med höga motstånd och minska succesivt tills termometern fungerar som den ska. Ju högre motstånd, desto bätte, det ger mindre förluster.
En konventionell spänningsregulator fungerar också, men ger ingen vinst eftersom förlusten (mot referens, dvs jord) ändå antagligen är större än termometerns strömförbrukning. Du kan, om du vill, använda en ställbar zenerdiod, t.ex. TL431 eller liknande (dock kanske den har svårigheter att regulera mycket små strömmar).
Som sagt. En vanlig lysdiod med ett framspänningsfall omkring 1,5 volt (antaligen röd) duger. Mest logiskt är förstås en zenerdiod.
(Om du tycker jag använder "fina ord" och termer, så har det ett syfte. Ingen lär sig något av rena svar [det dumma "svaret" i detta fall är säkert någon MΩ eller så]).
