Datornördens förbannelse

Du redovisar väl detta i din inkomsttaxering sen?!

Jag säger som många tidigare, ta betalt för din förlorade tid. Problemet löst och de som verkligen vill ha hjälp brukar oftast betala mer än gärna.

Visst kan det vara en bra idé att ta betalt men det känns ganska onödigt att visa kulorna

Det kostiga är,tycker jag, att när en golvläggareeller nån annan hantverkare gör ett jobb åt sina kompisar/släktingar är det ingen som INTE betalar en slant för jobbet som är gjort, menå det gäller Datorer så verkar det som om man ska göra allt jobb gratis, hjälp mig förstå detta. Jag såg nu att en dela av er får betalt en symbolisk summa för en del utförda moment dock å de e ju bra, då får man ju en anledning att hjälpa denna människa en gång till. Dock så så är det ju inte så (för dom flesta tror jag) att dom slänger pengar efter dig å prisar gudarna att du kom å hittade power knappen på baksidan datorn...
Ok, inget stor-jobb direkt men...
Vad jag vill komma fram till är att man räknar inte med att dom som "kan mycket" om datorer ska ta betalt för det dom gör, "jamen du är väl inget företag?, "har inte du det där som hobby?" eller en klassiker "jamen då får vi höras nån gång, hej hej"
En "vanlig" hantverkare,som "kan mycket" om sin "grej", har aldrig (som jag förstått det) inte ens en tanke på detta.

Tydligen så när det gäller datorer så är alla tjänster gratis och tapetsering/mattläggning eller annan inrednings verksamhet prislöst!

...men jag är inte bitter

Hehe det här har man verkligen varit med om.
Det handlar om att kunna säga tydligt vart gränserna för ens kunskaper går, i det här fallet är du auktoriteten. Förklara också att eventuellt petande på en del delar förstör garantin. Oftast har prylarna köpts någonstans där det finns support och människor som har betalt för att ordna sånt där.

Jag har funnit en nisch i min familj där jag är datanörden som gratis ordnar lättare problem, över telefon självklart men ibland hembesök. I gengäld har jag gratis tillgång till rörmokare, målare osv. Det är en liten bytesekonomi och jag är nöjd med att kunna delta i den, jag har ett helt nytt fint badrum som bara kostade 3000 för inredning (köpt till bransch rabatt av en rörmokare)

Det är ju så här det skall fungera!
En hälsosam skön bytesekonomi, bara att grattulera.

Kan tyvärr berätta att så alltid inte är fallet, inte ens när man hjälper just tex. rörmokare, la ner 5 timmar och köpte satt i ett nytt ljudkort(från mina egna gömmor) till en numera föredetta polare, berättade för honom exakt vad jag gjort och hur och hur länge osv.

två veckor senare(som han visste om när jag hjälpte honom) rustar jag mitt kök, då har han inte ens tid att hjälpa till. MYCKET ovillgt ställer han dock upp och "köper ut" kranar och sånt.... men det var allt

känner igen mig en aning, dock är detta lätt fixat om man inte har en "stor kompis krets".
Plus mina polare fattar vad man säger, och är tekniska själva... annars skulle de ju inte vara mina polare hehe

Så nej, aldrig (mer) att jag blir uttnyttjad.

Se det positivt, att man blir nedringd betyder ju nästan att man är lite poppis och har en stor vänskapskrets. Så man borde kanske inte HELT klaga på att man känner massa personer som kan mindre om datorer än en själv ?

Tja det har väl hänt, spec förr i tiden. Blev en gång uppringd av en för mig helt okänd människa.

Känner igen mig helt klart men kallar mig inte datornörd för det då de övriga timmarna om dagen i livet spelar in och dem ägnar jag till annat än datorer trots att även jag jobbar som tekniker med datorer under dagtid. Datornerd är ett forntida uttryck för min del. Jag använder hellre något annat ord som kunnig/utbildad person. Datornerd var skamsligt och det är inte det vi är.

Jag tycker det är fel att ta betalt, ska man ta betalt får man starta eget företag, betala arbetsgivaravgift för sig själv och skatt.

Underbar artikel. Har dock inga problem att hjälpa släktingar, speciellt inte min morfar som är 85år. Han släktforskar, skriver i word och snackar på msn med mig och resten av släkten samt skickar sms med datorn. Om han då glömmer hur han ska "releasa/renewa ip:et till ADSL-routern" offrar jag gärna 20 minuter av min tid för att förklara det.

Jag känner igen mig, men jag har börjat tjäna lite pengar på det, visserligen inte så mycket, men då och då kan jag håva in en 500 på ett par timmars arbete (mycket trevligt för en studerande pöjk). Så jag tackar inte nej

hua, visst känner man igen sig, när det gäller både hård och mjukvara.. nå folk som får för sig att man ska fixa hemsidedesigner till dom helt gratis eller photoshoppa nått annat åt dom... det tar tid, och man gör det knappast för att det är skoj :/

Känner igen vartenda ord i artiklen. Jag har helt enkelt slutat att hjälpa nya. Och när folk frågar vad jag jobbar med brukar jag svara undvikande att jag säljer myrfarmar över internet. Tyskland är en stor marknad för mig.

När jag hjälpte folk som hobby brukade jag ta ut gentjänster..
Hjälpa polaren? Fick han köpa ut öl/sprit åt mig när han var på bolaget..
Hjälpa Pizzabagaren? Take a wild guess...

Det värsta nu är när man jobbar med datorsupport och är ute på krogen och folk frågar vad du jobbar med.. men det löses snabbt med att förklara att jag inte orkar hjälpa dom på krogen..

känner i gen sig å känner i gen sig.. jobbar ju med exakt det här i över 3 år nu så man har väll vant in sig.

supportsamtal 15-25 min är ett "snabbt" ärende och att konfiga en router över telefon till någon som inte vet vart han skall koppla in sladden från väggen nånstans känns inte lika hopplöst längre...

Alla har ju gjort misstag på ett eller annat sätt så man kan ju säga "Jag kan hjälpa dej, men går den aldrig igång igen så får du stå för kostnaden". Det är ju alltid tråkigare att installera om windows m.m. åt andra än åt sig själv, för man vet exakt vilka drivrutiner och program som ska in om det är sin egen

Stämmer in.

haha kul tråd, dock känner jag inte igen mig då min kompis krets mest består utav lagomt kunniga personer, dock hjälper jag väl släkten (har liten släkt).. men uttnytjad tror jag inte att kommer bli när jag har gått klart elektriker utbildningen, för då tar jag antagligen imot "välsingnelser" inom byggnads Elen, så då tror jag att folk tar lite "förgivet" att jag ska ha ngt för besväret

BTW, jävel va tråden "laggar" med den riggen jag sitter på nu

Oj Oj... Vart ska man börja.
Skulle jag tagit betalt för alla ggr jag hjälp min släkt (jag lovar den är ENORM) så skulle jag inte behöva jobba.
Alltså det är skrattretande när jag tänker efter.
Jag och min storebror var/är de Enda i min 500 manna släkt som kan fixa deras problem som *ingen* annan kunnat göra.
Man hör i luren hur de försöker säga, mellan raderna såklart, *jag vill inte lämna in den till ett företag för det kostar ju.*
Vid det hära laget har jag tappat räkningen för hur många datorer jag har medicinerat men det ligger otaligt många timmar bakom all support.
Jahap själv jobbar man 3 dagar i veckan och går i 3:e ring på gymmnasiet men släkten tar för givet att jag alltid har tid :).
No More, har inte rört nån annans burk förutom min senaste 3 månaderna.

Man känner igen så grymt mkt. Farmor, kusse, polarna, helt plötsligt verar alla ha fel på sina datorer. Man drar dit med XP-skivan, blåser datorn har trevligt under tiden det tar och formatera deras ibland extremt stora hårddiskar. Från farmor brukar man få några hundralappar för besväret, från kussen, lite godis och en cola. Från polarna däremot tar man ingenting eftersom man egentligen gör det för att vara shyst men ibland blir det endå för mycket.

Hare bra!

MVH
Sonic

Jodå, jag känner verkligen igen mig. Jag har blivit släktens "dataexpert" och de har dragit in sina bekanta också. Jaja, bara jag får en slant för besväret kommer jag gärna hem till dem och hjälper till!

Det jobbiga är ju att vissa aldrig lär sig och ber om hjälp med det allra enklaste om och om igen. Inte så kul att för tionde gången visa att man faktiskt KAN ändra marginalerna i Word så man får en smalare spalt, man kan tom få två spalter! Det ÄR INTE meningen att man ska trycka på Enter efter varje rad för att få smal spalt! Jag blir så trött på sånt.

Sen kan man ju inte lösa allt direkt som vissa tror, det beror på ifall jag själv har erfarenhet av problemet eller hört om det innan. Kommer att tänka på en bekant som skulle koppla in bredband till sin sons dator. Jag upptäckte då att nätverkskortet inte fungerade. Datorn kändes väldigt seg och en massa konstiga processer var igång så därför testade jag bl.a. att stänga av dem som jag inte kände igen. Men jag lyckades ändå inte få igång nätverkskortet. Fick sen reda på att datorn hade virus och det borde jag ju ha förstått. Men på mina datorer har jag bara haft ett enda litet virus en gång, så därför tänkte jag inte alls på det. Men jag fattar ändå inte hur man kan smitta ner sin dator så totalt med virus, speciellt inte när man bara haft modemuppkoppling! Men jag lärde mig att tänka på det i fortsättningen i alla fall.

Jag känner verkligen igen mig, folk hör av sig på MSN och är lite trevliga, sen kommer frågan; "Kan du laga min dator?" Eller liknande.

Ibörjan var det bara kul o mecka med alla datorer man kom åt, men sen tröttnar man på det. Nu är det inte många alls som frågar efter hjälp, jag började nämligen kräva en betalning, 100kr för att montera osv. Ganska skapligt timlön då man monterar en burk på 10 minuter eller något sånt.

Släkten och nära polare hjälper man ju givetvis gratis, dom hjälper ju även mig ibland, kanske inte just med datorn men med andra saker

Jag är chockad över att höra att folk tar betalt av vänner. Tycker detta är ett bevis på att man inte är vänner.

Självklart hjälper man nära och kära när de behöver hjälp utan krav på varken betalning eller gentjänst. Skulle en kompis tex kräva betalt för att hjälpa till med flytten ja då skulle inte han vara min vän mer. Klart man hjälps åt när man kan hjälpa varandra eftersom man bryr sig om och tycker om varandra.

Problemet uppstår ju när ytliga vänner som man egentligen inte bryr sig om (och de bryr sig inte om dig) ska börja ha hjälp. I dessa fall blir jag förbannad över att de ens ber om hjälp...

Den här tråden får mig att tänka på snåljåpar (om jag nu inte missuppfattat några inlägg). Men som tur är så har jag sett till att rensa ut dessa ur min vänskapskrets. Personer som inte ställer upp är inte värda att vara vän med. Inte för att de inte hjälper till utan för att de visar att de har en personlighet där de egentligen struntar fullständigt i sina vänner.