Tråden om att hitta tjejer

klockan 13.20 i dag ska jag träffa mitt ex för första gången sen vi gjorde slut, för ett år sen.. jag kan inte hjälpa att känna en stark oro inför vad som kommer hända. jag har fått riktigt starka känslor för flickan men är rädd att de är obesvarade.

beteendet har nog mycket mer o göra än va man tror, dejtade en riktig datornörd (och ja, det e tjej ) men shit va tråkigt det hon va. asså hon såg väl rätt ok ut men varje gång vi träffades så slutade det med att vi hamnar framför datorn o lana eller nåt , hon ville nästan aldrig hitta på något ute o osv.

just det, försök aldrig vara för "rolig" för då vill dom flesta tjejerna endas vara polare me en

edit: jag säger bara: huvud massage! finns nog ingen tjej som inte gillar de

Det gick helt åt helvete. Hon har pojkvän - trots det hände ytterst olämpliga saker första dagen. Framåt natten bryter hon ihop i dåligt samvete, och dagen därpå är det jättekallt mellan oss och vi kan knappt ens prata. Det hela slutar med att hon ska åka hem till en kompis och sova där resten av veckan.
Jag följer med henne bort till pendeltåget och åker med henne en bit. Klockan var drygt halv ett och jag tänkte att jag kan lika gärna ta tunnelbana eller buss hem. Sagt och gjort, men hennes första pendeltåg var försenat, så hon missade det tåg hon skulle bytt till. Vi går därför, efter hennes väns anvisningar över telefon, till st eriksplan och väntar på en nattbuss hon ska ta.
Vi börjar prata, och vänder taggarna mer och mer utåt mot varandra, hon börjar anklaga mig för att jag inte har särskilt lätt att prata och berätta vad det är när jag är under press (..och i det läget brukar hon börja tjata ännu mer om att jag ska säga vad det är - med en otålig ton). Jag säger åt henne att sluta prata en massa dynga, att hon gör fel. Hon lyssnar inte och jag markerar med baksidan av handen mot hennes arm, och säger åt henne riktigt ordentligt att hon kanske borde ta en titt på sig själv någon gång ibland, att det inte är särskilt lätt att prata med en gnällig, påfrestande varelse som hon själv.
Jag går därifrån och drar mig bort till tunnelbanan. Dörrarna öppnas inte, och tro på fan - klockan är ju två. Börjar se mig omkring och inser instinktivt att "det där" måste vara vägen mot stadskärnan. Börjar gå ditåt och pratar med en vän i telefonen, och jag hittade faktiskt rätt busshållplats och blir avsläppt ungefär 50 meter från mitt hus. Snacka om tragikomisk kväll. Det var i vilket fall väldigt skönt att komma hem och få vara sig själv, helt och hållet - och inte känna sig övervakad och få gnälliga pekpinnar efter sig hela tiden.

Det här problemet hade jag också - hon tjatade alltid på att vi aldrig hittade på någonting, nu senast. Kaaaaan det bero på att...
1. Jag har bara bott här i två månader
2. Jag har ännu bara vänner på alla andra ställen än just här
3. Jag får inte mer energi av hennes tjat
4. Hon kommer inte heller med ideer
...men nej, hur kan hon tro det - hon är ju världens centrum, alla tittar på henne och förundras av hennes storhet. God damn, lägg ner, känner jag bara.

Jag tycker inte att det är särskilt viktigt att hitta på något, man kan ju ha kul tillsammans ändå. Man kan prata, göra mat, kolla på film eller gå ut och gå bara. Trivs man inte tillsammans i att göra de små sakerna så borde man inte gnälla, man borde fortsätta leta.

Och just ja - jag glömde helt berätta... De känslor jag hade för henne är HELT borta nu! Det är sjukt vad annorlunda en människa kan visa sig vara, jämtemot ens minnen. Jag är mest glad att slippa henne nu, trots att hon varit flickan i mina drömmar i över ett år nu.

28!? Stackare, det lät som hon var 16 eller 17. Tjejer brukar mogna till ur psycho-fasen efter 22-23 typ, så ligger hon bara tio år efter vanlig utveckling så bör hon förhoppningsvis lugna ner sig runt 30-35, så håll ut!

Well, jag är inte heller den starkaste person, psykiskt, men det blir annorlunda om man verkligen störs utav personen i fråga. Börja leta fel hos henne. Det kan låta som en genväg eller något elakt, men det är rätt sak att göra.

Chill chill... Andas och bara ta det lugnt. Det första misstaget du gör är att du tror alla killar är likadana (iaf som du träffat). Men säger inte det en sak...? Kommer DE till dig eller DU till dem? Innan du skippar killar helt kanske du borde testa en kille, som inte är ett svin som de du träffat innan, för att sedan bestämma dig?

Bara mina tankar ^^

Livet suger, det är ingen nyhet. Man gör vad man kan av sin situation.. Sorgligt nog vet man nästan aldrig vad man kan göra. I ditt fall verkar det som att du drar till dig samma typ av killar? Hur ser din syn ut på killar, jag menar, vad letar du efter?

Jo.. Tyvärr är ju detta inget ovanligt hos en kille (osocial och "dumma").. Men det finns många killar som inte är sådana. Lovar!

Hehe raggning på killar får du utföra själv

Så du menar att om du googlar "snäll, trevlig kille som lyssnar och INTE är dum" får du ett resultat som du nöjer dig med? tss

Var inte meningen att låta dryg! Ta det mer som ett skämt från min sida!
Men hur har du träffat killar innan, över internet? Och varifrån isåfall?

Tja... Du kanske borde testa att inte hitta dem på forum eller irc? Iofs är jag inte bättre, men jag har hittat dem på communities innan alá helgon/lunarstorm.

Då "ser" man mer vad de har för typ av intresse, om de playar (man märker vilka gb:n de skriver osv.). Detta må vara "övervakande" men jag gör det för mitt egna intresse och välmående..

Ähh , man får inte ge upp , finns säkerligen en grabb där ute som passar dina krav Kidd. To.m jag själv som jobbar stup i ett och knappt har ngn ledig tid finner tjejer ( om jag anstränger mig ) , men ännu har jag inte själv hittat ngn som står ut med 1: mina arbetstider och 2: mitt utåtriktade sätt att vara.

Mao så blir förhållandena korta efter 3-4 mån :-/

Menmen jag är hoppfull och det borde du också vara Kidd.... finns ngn för alla därute