När är ljudsignal som bäst

Jag har undrat samma sak i många år nu, stör mig en del på att det finns så många kontroller.
Mina erfarenheter är iaf att man kan ha allt på max och sen reglera med förstärkaren, jag _tror_ att det sätter signalen på 100% utan att överstyra.

Nån som kan mer får gärna ge sin åsikt

Dra ut ljudet digitalt annars om du har möjlighet, torde vara det bästa.

Jaså? Det snackas då villt i forumet att ett X-Fi kort motsvarar en förstärkare i 10kkr klassen.

brukar sätta alla ljudnivåer till 70% sen fin inställer man lite andra inställningar efter det. och pumpar ut volymen via förstackaren.

spelar man på max låter det bara dåligt..

Jag tänkte försöka mig på att förklara hur detta fungerar, hoppas någon förstår vad jag menar

Detta är ett enkelt schema över hur ljudet skapas, numreringen anger vilken del de olika textstyckena handlar om:
1. Ljud skapas -> 3. Ljudet påverkas av program -> 2. ljudet påverkas av DSP (drivrutin/windows) -> 4. DAC -> 5. OP -> 6. utgång

1. När ett program spelar upp ett ljud så skapas ljudet digitalt, dvs det byggs upp av en ström av heltal. Om vi antar att vi har 8-bitars ljud så betyder det att varje heltal i strömmen kan variera mellan -127 och 128. Om inget ljud spelas upp så är alla tal i strömmen 0 och om det spelas upp så kan talen variera över hela talområdet.

2. När ljudet är färdigbehandlat i mjukvara så passerar det genom ljudprocessorn (DSP:n på ljudkortet) som genom olika beräkningar förändrar ljudet (volym, balans, EQ, osv). Drivrutinens volymkontroll är den enklaste av dessa funktioner, det är helt enkelt en multiplikator. Om kontrollen står på max så multipliceras varje enskilt tal i ljudströmmen med 1 och om kontrollen står på min så multipliceras talen med 0, står kontrollen på 50% så mutipliceras talen med 0,5.

Så här långt finns det alltså ingen risk att förvränga ljudet eftersom ingen förstärkning sker, endast dämpning.

3. De flesta program som skapar ljud och har en volymkontroll är liksom drivrutinens kontroll begränsade till 1, det innebär att om du ställer både drivrutinens och programmets kontroll på max så får du: (ljudets grundnivå * 1) * 1 = ljudets grundnivå, dvs inga problem. Problemet med klippning uppstår om programets kontroll inte är begränsad till 1, det gäller många studioprogram och några enstaka andra. Vad som händer om kontrollen ställs på tex multiplikation med 2 och drivrutinens kontroll är på max är följande: (ljudets grundnivå * 2) * 1 = dubbla grundnivån. Eftersom inga tal får överstiga 128 eller understiga -127 så kommer alla tal som från början var större än 64 eller mindre än -63 att klippas (64 * 2 = 128, -63 * 2 = -126), detta är inte bra. Man kan tro att det skulle gå att sänka drivrutinens kontroll till 0,5 för att kompensera, men om du noterade parentesen så förstår du att det är två skilda beräkningar och klippningen har redan skett när drivrutinen utför sina instruktioner.

4-5. Varken DAC:en eller OP:n kommer bidra till klippning eftersom mjukvaran/drivrutinen redan begränsar talströmmens värden så att de passar hårdvaran (punkt 3).

6. Nästa problem är att utsignalens nivå kan vara för hög för den enhet som ska ta emot ljudet, detta är inte klippning i digital mening utan beror på att mottagande OP bottnar, vilket iofs är den analoga motsvarigheten till klippning. I detta fall spelar det ingen roll vilken kontroll som sänks.

Slutsats:
Normalt är volymkontrollerna inget problem eftersom de oftast inte utför någon förstärkning (endast dämpning). Om problemet uppstår så gäller det att hitta rätt volymkontroll eftersom det oftast är en enskild kontroll som är boven, det hjälper inte att sänka en annan för att kompensera. Winamp är ett exempel som har möligheten till förstärkning (kontrollerna i EQ:n är begränsade till +12dB, ca 4 ggr, den vanliga kontrollen är begränsad till 1), prova att ändra dessa så förstår du skillnaden. För att höra skillnaden kan det krävas en bra inspelning som har en ganska hög grundnivå på volymen. Ett tips kan vara att aldrig ha EQ:n på mer än 0 dB (detsamma som 1 gångs förstärkning), drar du upp någon kontroll i EQ:n kan det till och med vara bra att sänka "EQ-master" så att summan blir max 0 dB.

Beror distortionen på att utsignalen är för hög för mottagande enhet så är det bara att sänka valfri volymkontroll.

Jag är medveten om att detta är en lite förenklad bild men det är grunden till hur det fungerar. Hoppas någon förstod och lärde sig något, annars var det en bortkastad halvtimme.

Tillägg välkomnas, även rättelser om jag skulle råkat svamla bort mig själv.

Skönt att få det klargjort Jag är ingen expert, men jag tycker det låter rimligt. Jag kör alltid på högsta volymerna mjukvaru-mässigt på datorn, och justerar med fjärren till recievern. Jag har då inte upptäckt någon sämre ljudkvalite iaf. Då kör jag analogt dessutom med en Supra Biline mellan datorns "X-Fi Music Extreme" och reciever. Helt störnings-fritt

Då hade jag lite rätt iallafall

*Tråd flyttad* -> Ljud

Tjenare har presic köpt ett par sånna 3,5mm till 2 RCA å när jag kopplar in dom i förstärkaren så blir det ljud men väldigt VÄLDIGT dålig kvalite, de liksom brusar vet nån vad som e fel? snälla svara

Alla Ljudkällors ljudkvalité via utgångarna mäts i DB signal to noise ratio. Högre DB värde betyder mindre brus och att du kan ha en billigare kabel alternativt längre utan ljudförlust eller brus bildning.
Brus kan uppstå när man har en för lång kabel med högt motstånd vilket en billig kabel överlag lider av. En optisk (Toslink) utgång har inget motstånd, endast längen på kabeln kan orsaka förlust i ljudet och beror på innerväggen i kabeln inte är friktionsfri.

Kommer ihåg förra moderkortet, då använde jag mig av det integrerade ljudkortet. Gick och köpte en 15meters 3.5 till RCA och fick ett uruselt ljud hur jag än gjorde, trodde det var fel på kabeln.
Men nu när jag köpte ny dator och Skaffade ett SB XF-i platinum låter det hur bra som helst.