olika sorghanteringar

va? om det är någon som saknar förståelse så är det ju du. Vad har du druckit?

Det där är som jag vill att det ska vara. Straff/hämnd ska inte bestämmas av känslor, de ska vara utformade så att det finns minsta möjliga "lidande", gärningsmannens inräknat. Dock så kan jag lova dig att detta inte är fallet i Sverige.

EDIT: "Dock så kan jag lova dig att detta inte är fallet i Sverige." grundar jag på vad folk anser att straff är till för. Inte hur vårat system är utformat.

Kulturen, socialismen och levnadsstandarden. Vi har i många år gott i tron att staten hjälper oss med familjeproblem, vi vill inte hjälpa mor och farföräldrarna med saker som ålderdomshem kan ta hand om. Våran tro på att "det är inte mitt problem". Det finns många faktorer till varför familjen inte har samma starka band i Sverige som i andra länder. Vi ska alla ha varsitt hus, med två bilar var osv osv.
Det som är jobbigt struntar vi i, familjen är jobbig. Jag kan rabbla upp massor med anledningar.
Det är så djupt förankrat i den svenska synen på en familj och den kultur vi har.

Det är alltså en fråga om inställning till om man tar hand om sina gamla föräldrar eller inte. Alla har tid men ingen vill?

Det är nog just det hära trådskaparen försöker påpeka medans andra försöker spåra ur. Trådskaparens fråga är just VARFÖR är "svensken" såhär, om jag har förståt rätt.

Pga av brister i trådskaparens ordförråd så gick detta budskap över huvudet på oss.

Så det ska alltså vara:
Varför hoppar svenska tjejer på kuk så snart efter en tragedi?

Att alla skulle ha tid är inte helt självklart, men att även den som har tid inte vill är ganska vanligt. Även jag vill inte ta hand om en senil mor eller farförälder. Hur hjärtlöst eller taskigt det än är av mig är det något jag har rätt till att tycka och stå för. Jag vill själv inte bli en börda för mina framtida barn eller barnbarn.
Men vad det här har med topic att göra vet jag inte
Nu har jag gott lite väl OffT

Varför ska man ligga och gråta i 2 år innan man börjar leva igen? Finns väl ingen anledning till att det ska va så? Varför ska man ta hand om de gamla? Jag anser att många har det ganska bra i ålderdomshem och att ha dem hemma är ju inte så smidigt. I Sverige jobbar båda föräldrarna i familjen det är inte 1 person som försörjer dem alla. Barnen går i skolan. Det funkar då inte så så bra med en eller flera senildementa gamlingar hemma.

Sen har jag en fråga till trådskaparen om hur länge han tycker att man ska gå klädd i svart och sörja innan man ska ha rätt att få börja leva sitt liv igen efter att ens barn blir slaktade. Och på vilket sätt skulle då det sörjandet göra något bättre? Det finns inte bara ett sätt att lösa olika saker på. Och varfr skulle det som du förordar vara det rätta?

Dalhedaren: Bara ett litet stavfel som du återkommande gör. Man går och man har gått.

Gud vad töntigt.

Näe, konservativ syn om att sex är äckligt och att man är skyldig respekt till sina döda barn.

Jag föredrar den socialliberala synen på människor och deras privatliv.

Ja jävlar ja. Tänka sig nu har man "gott" och blivit senil också. I 20 års ålder. Det var mig tragiskt
Tack för påminnelsen. Nu hoppas jag att jag inte återigen stavar gå som go

Javisst. Jag nämnde inte allt som varit en bidragande faktor. Jag tror dock inte det finns ett svar på det hela.
Det går inte att jämföra Sverige med Italien om man säger så

Jo men visst handlar det om vad du tycker. Hela tråden börjar med att du dömer mor och far Max och Saga för att de skaffar barn så snabbt. Uppenbarligen tycker du att man måste vänta en viss tid eller reagera ett visst sätt på sorg.

Det tycks mig en aning trångsynt om jag ska vara ärlig. Folk hanterar sorg på olika vis, bara för att det utåt inte ser ut som att känslorna är så djupa betyder knappast att det är så.

Jag tror vi lynchat TS tillräckligt nu
Han kanske lärt sig en läxa? Eller kommer alla här bli hedersmördade?

Tror dock att TS blivit lite missuppfattad. Han kanske har lust att förklara bättre vad det är för budskap han vill ha fram?

Han kan ju börja med att använda stor bokstav och punkt iaf, så att man orkar läsa hans inlägg.

Som sagt urspårad, annars är olika mänskliga beteenden, sorgeprocesser, verklighetsuppfattningar och tankar ett intressant ämne.

Många ser sin hund som en familjemedlem, men precis som med barn måste folk vänta olika länge innan de skaffar en ny. Och "ingen" ser något konstigt med detta, varför skulle det då vara konstigt om samma beteende förekom med barn? Visst de flesta värderar sitt barn mer, men principiellt är det skillnad. Och ingen tror väl att en person som skaffar en ny hund direkt efter glömmer bort den gamla? (då knappast detta när det handlar om barn) Snarare kan de göra det för att dämpa sin sorg och är det fel att försöka dämpa sorgen?

Sedan kan jag hålla med om att bara vänta i runt 3 månader innan man börjar skaffa ett nytt barn är kort, men eftersom det aktuella paret har varit med om en så enormt stort tragedi, så är det fel personer att ifrågasätta deras beslut. Jag tycker det är väldigt känslokallt och respektlöst att göra detta.
Då är det bättre att ifrågasätta andra par om deras snabba beslut, t.ex. jag visste en familj där fadern fick en unge med en annan kvinna bara runt 6 månader efter att familjen beslutades att splittras. Där kan man tala om kort bearbetningstid av sorgen..

Jovisst är det ett svenskt fenomen att ha galet tröga o kalla känslor. Jag trodde först att hon var personlighetsstörd, Arbogamamman (o hennes ex-kille) när jag såg TV-intervjuerna, men de är bara vanliga svenskar. Sorgligt men sant.

Bara satte igång och pumpade nya barn direkt som ett djur liksom... Usch på'na.

*sigh*

Fascinerande tråd. Om man nu tycker att vi svenskar är känslokalla finns det inget som hindrar en att flytta till ett land där känslorna går hetare. Jag personligen har aldrig förstått det där med överdrivet ylande vid begravningar som förekommer i vissa länder/kulturer, men jag respekterar olika människors sätt att sörja. Det kanske vore något för TS att fundera på, ordet respekt alltså.

Men, för att diskutera mammans förehavanden med sin partner. Hon kan mycket väl ha blivit gravid även om hon använde preventivmedel. Precis som Ilja säger så är sex mellan en man och kvinna som lever tillsammans något fint. De kan ha använt det för att finna närhet hos någon som de känner sig trygga med. Hon blev gravid och de bestämmer sig gemensamt att behålla barnet. Jag säger inte att det gått till exakt så, men det är mycket tänkbart, och en mycket mer trolig förklaring än att "hoppa på kukar" (hur infantil får man bli egentligen).

Vänta lite? Det är känslokallt att älska sin man? Men man är en varm och förstående människa om man man tar lagen i egna händer och mördar folk som inte passar in?

Så undrar folk varför det gick som det gick där nere...

Helt rätt, du skrev precis vad jag tänkte skriva i denna tragiska men samtidigt mycket underhållande tråd!

Lite annorlunda här jämfört med vissa av nämnda länder där man måste ha familjen till allt. Ett ordnat(nåja) ekonomisk läge samt avsaknaden av krig under en längre tid tendenserar att göra detta med ett land.
Undrar om det är för att vi är så kalla känslomässigt vi inte krigar mer?

TS verkar förövrigt vara en riktig badass som nitar folk pga av saker dem säger på fyllan, svinball läsning!
Godkänner hämndaktioner såsom grovt våld och mord i ena andetaget men visar däremot barmhärtighet när folk är fulla i det andra? Då är det väl bara att ta till flaskan när du är på krigsstigen då?

Att tänka på för TS: Misshandel är inte bara nåt fysisk. 3-4 örfilar kanske inte låter så farligt i dina öron eller kändes så farligt i ditt sinne. Men du har ingen aning om hur den misshandlade uppfattade det. Misshandel behöver inte nödvändigtvis vara fysiskt våld, det har ju du själv fått känna på när han kallade dig för nedsättande saker angående din etnicitet.

Anser du att det är jämnt nu mellan dig och killen du misshandlade? Din grej låter värre i mina öron. Om så är fallet, är det fritt fram för den andra killen att isf hämnas tillbaka på dig nu?

Säga emot sig själv? Fail...

Jag gillar denna: "och det med hedersmord är inte vad som alltid är den rätta vägen"

Vilket inte direkt stänger dörren för hedersmord, utan snarare erkänner att det ibland är ok? Usch då, dags att vakna upp och inse att det är 2008 snart 2009?