Skriver mitt inlägg i tråden relativt frikopplat från den pågående diskussionen.
Det blev visst ganska långt och jag hinner inte läsa igenom det efter att jag postat. Därmed kan det innehålla lite luckor som jag fyller i senare.
Min syn på Israel
Kort och gått kan man väl säga att jag accepterar Israels rätt att existera fullt ut, men hade jag varit med under tiden då staten faktiskt skapades hade jag nog inte varit för det. Dock ser jag väl inte riktigt meningen med att debattera den saken nu eftersom staten Israel de facto existerar och knappast kan försvinna.
Min syn på palestinierna
Med palestinier menar jag helt enkelt de arabiska folk som kallade/kallar området ifråga för sitt hem. Jag är fullt medveten om att det inte existerar eller har existerat en suverän stat som inbegriper folket.
Liksom Israel existerar och har rätt att existera så är det ett faktum att det bor (arabiskt) folk i området som kallar det sitt hem och har så gjort i många generationer. Dessa har rätt att bo och verka i området utan att bli fördrivna av t.ex. judiska fundamentalistiska bosättare.
Historiska rättigheter till landet?
Nu är det här ju en fråga väldigt mycket kopplad till Israels rätt till att existera, vilket jag redan nämnt att jag är för. Dock vill jag inte påstå att Israel har en historisk rättighet till landet. Vad som hände för årtusenden sedan är inte särskilt relevant i min åsikt. Visst, judarna bodde på området för mycket länge sedan, men det ger dem inte rätt att fördriva araber från området bara för den sakens skull.
Religiösa skäl är inte heller relevanta i frågan om rätt till land. Vilken osynlig himlagubbe man än tror på så har man inte rätt att i religionens namn fördriva eller döda folk. Detta gäller både Israeliska bosättare och palestinska självmordsbombare som rättfärdigar sitt dödande av religiösa skäl och genom att göra anspråk på mark.
Hur vill jag då se land uppdelat?
Den lösning jag tror skulle vara mest realistisk och därmed genomförbar är att palestinierna får det som kallas Gazaremsan samt Västbanken, där båda områden är helt fria från bosättningar. Dessa två områden skulle då bilda staten Palestina.
Israel skulle ha de områden de besitter idag, minus bosättningarna. (Golanhöjdernas historia är jag inte insatt i och jag kan därmed inte ge någon direkt åsikt om området och huruvida det ska tillhöra Israel eller Syrien, men det är ju inte heller helt relevant just nu).
Konfliktens historia
Jag vill inte påstå att jag känner till så mycket om den allra tidigaste historian som är relevant för konflikten. Det pratas mycket om antisemitism i tråden, vilket jag antar att ni menar har en religionshistorisk bakgrund - alltså "Jag vill döda dig för att du är en jude" snarare än "Jag vill döda dig för att du är en jude som i mitt tycke genom din stat ockuperar mitt hem".
Även om jag som sagt inte har så mycket kunskap om det området som jag skulle önska, så förstår jag givetvis att religionen är en mycket stor faktor i konflikten. Detta särskilt i frågor som t.ex. Jerusalem där Al-Aqsa-moskén (tredje heligaste platsen inom islam) är byggt på platsen där det gamla judiska templet (viktigaste platsen inom judendom?) en gång stod. (Intressant är ju även att det enligt uppenbarelseboken skall byggas ett nytt judiskt tempel på platsen innan "the second comming of Jesus" kan ske, vilket alltså innebär att frågan är viktig för bokstavstroende kristna (t.ex. en stor del av befolkningen i USA)).
Förrutom den religiösa faktorn så finns där givetvis en "vanlig mänsklig"-faktor som inbegriper sådant som att man vill känna trygghet och få bo och leva sitt liv i fred på den plats man kallar sitt hem.
Jag vill tro att det är den religiösa dimensionen som var viktigast i konfliktens skapande, men att det är den andra som är viktigast nu (fast givetvis i kombination med den religiösa).
Konflikten idag
Kort och gott kan jag väl börja med att säga att jag har förståelse för båda sidor i konflikten. Jag tycker inte det är förvånande att endera sidan agerar som de gör, och jag skulle inte vara förvånad om jag hade sympatiserat med respektive sida ifall jag hade haft oturen att födas/bo i något av områdena.
Låt mig börja med Israel, som jag tycker har rätt och en skyldighet att göra allt de kan för att skydda sin befolkning. Det inkluderar militära medel samt att på andra sätt försöka sanktionera fienden. Hade Lund bombats av raketer från den danska sidan av sundet skulle jag kräva att den svenska regeringen (och försvarsmakten) tog hand om saken och gjorde sitt yttersta för att hålla mig trygg. Den stora frågan, vilket jag snart kommer till, är ju dock hur pass effektiv sådana metoder egentligen är i den här situationen.
Och palestinierna då? Jag fördömmer helt klart raketer och attentat som terrorister utför mot israeliska civilbefolkningen. Men, och det är ett stort men, jag är inte särskilt förvånad att det sker. Jag vill t.o.m. säga att jag förstår palestinierna. Hade Danmark murat in Lund och gjort det svårt för mig att äta mig mätt, att få tag på mediciner och andra förnödenheter etc, så skulle jag nog avsky dem. Hade jag dessutom varit religiös och sett danskarna som jordens avskum skulle jag nog säkert stödja den typen av terrorism mot dem som palestinierna utför mot Israel.
Med detta vll jag ha sagt att jag inte ser på palestinierna som helt igenom onda utan snarare som ett desperat folk som agerar utav desperation, frustration och ilska snarare än genom ondska och rent religiöst hat.
Varför tar inte konflikten slut?
Det har nämnts innan och jag nämner det igen. Så som det ser ut just nu är det en ond våldscirkel som bara snurrar på.
Ta t.ex. dagens situation i Gaza. Jag anser helt klart att Israel har rätt till att försöka stoppa raketangrepp mot sin civilbefolkning. Men, gång på gång känns det som att Israel klantar sig när de försöker göra det. Låt mig först säga att jag helt klart tror att Israel känner att de gör det som är rätt, dvs de försöker bara döda terrorister och vill inte skada civilbefolkning. Men, Hamas är skitstövlar som gömmer sig bland civila, vilket givetvis innebär att civila kommer att dö och skadas. Så, emedan Israel i mitt tycke har rätt att jaga terrorister i Gaza så kommer man att i viss mån skjuta sig själva i foten pga Hamas avskyvärda taktik.
Då kommer man till den intressanta frågan om vem det är som har ansvar för de civila döda. Enligt Israel (och Dave R tror jag det var här i tråden) ligger ansvaret helt på Hamas. Jag håller inte med att ansvaret ligger helt på Hamas, även om jag tycker att en stor del just gör det. Men, den stora frågan är ju var civilbefolkningen anser. Jag tror absolut inte att civilbefolkningen lägger skulden på Hamas, utan snarare helt på Israel. När man sitter där utan el och värme med sina fönsterrutor öppna i vintern för att undvika ev. glassplitter som när som helst kan sprängas in, så är man nog knappast i stånd att känna acceptans för Israels metoder. Det gäller även dem som är emot Hamas terror, de känner sig nog betydligt mer terroriserade i det ögonblicket än vad de kan tänka sig att Israelerna är. Sedan när ens vän/släkting dör eller skadas så är nog inte den första tanken som går genom huvudet "äh det är ok, det var nog en hamas-buse någonstans i närheten som berättigade det".
Därmed tror jag att hur mycket rätt Israel än har att göra vad de gör så är risken mycket stor att det inte förbättrar situationen nämnvärt. Visst, de dödar terrorister och förstör terrorinfrastrukturen (vilket är mycket bra), men samtidigt så skapar situationen en enorm psykisk press på civilbefolkningen som jag helt klart tror ökar Israelhatet. Då en stor del av befolkningen dessutom är religiös så spelar den dimensionen även in. Om man redan ser fienden som en religiös fiende som är religiöst berättigad att döda så är nog en sådan här situation flera gånger om droppen som får bägaren att rinna över.
När så terroristernas bägare rinner över kommer de medverka till terrorattacker, vilket i sin tur Israel har rätt och skydighet att besvara. Cirkeln är därmed sluten.
Kan man få slut på konflikten?
På den här frågan är jag ganska skeptisk. Jag skulle inte vara förvånad om konflikten rasar vidare när jag är en gammal gubbe.
För att få slut på konflikten måste, naturligtvis, våldscykeln på något sätt upphöra. Många anser att det enbart är palestinierna som kan få det att sluta. Jag vill tro att det är tvärtom. Jag tror att det är Israel som har den största realistiska chansen att sätta stopp för det hela. Dock håller jag helt klart med om att det vore lite som att den som fick slaget på käften är den som ber om ursäkt till personen som utdelade slaget.
Varför? Mitt resonemang är som sådant, att det är två olika slags "hat" i den här konflikten. Palestinierna har en "hat"-kombination av desperation, hämnd och religiositet, medan israelerna har hämnd och religiositet. Det som jag alltså tror skiljer mest i "hatvågen" är palestiniernas desperation. Detta är nog helt klart en av de mest svårhanterliga och farliga typen av hat. En desperat människa har inte mycket att förlora och leds därmed lätt in i fel tankebanor. Jag vill tro att en ganska stor del av palestinierna kan klassas som desperata människor i och med den situation de nu befinner sig i. Därmed tror jag att det är betydligt enklare att få de flesta Israeler att gå med på eftergifter än vad det är med palestinier.
Jag vet inte om ni förstår hur jag menar här, då det kanske är mer av ett personligt resonemang snarare än ett "teoretiskt" sådant.
För att bryta desperationen måste palestinierna kunna leva ett drägligt liv där de känner sig trygga. Jag tror inte att det är realistiskt att behålla befolkningen där på en hög desperationsnivå och samtidigt förvänta sig att de ska bortse från den känslostorm som pågår i deras huvud och försöka göra sig av med de personer som de troligen själva känner är de enda som försöker slå tillbaka mot de de anser helt har förstört deras liv.
Jag tror helt klart även att den religiösa faktorn får en mindre betydelse om människorna lever ett drägligt liv. Om man inte är i konstant behov av hopp och tröst har man inte heller lika stort behov av att ha en tro på ett bra liv åtminstone i "livet efter detta".
Därmed tror jag att Israel är den som är mest kapabel till att stoppa det hela och sätta stopp för konflikten.
Hur det ska gå till är dock en mycket bra fråga. Som jag redan nämnt tycker jag själv att Israel har rätt till att besvara terrorattacker och att skydda sin befolkning.
Några steg är iallafall att först och främst så gott det bara går se till att så få civila kommer till skada som möjligt (vilket är svårt eftersom det ju är en taktik grupper som Hamas använder för att öka hatet på så sätt som jag tidigare beskrev).
Därefter är det väldigt viktigt att se över sanktionerna. Sanktionera endast sådant som påverkar terrorister. Se i så hög grad som möjligt till att sanktionerna inte drabbar civilbefolkningen (ge dem ett drägligt liv!).
Tredje punkten är väl "religiös återhållsamhet". Ge fan i att bygga bosättningar på Västbanken.
Nåja, det var väl det jag har att komma med just nu
