Förkortat studiemedel

Om alla vet allt redan behövs inte internetforum.

Att idiotförklara sin motståndare är lite fånig retorik. Givetvis är det inte en person som jobbar på en arbus, när påstod jag det? Det jag försökte få fram (och också faktiskt skrev i mitt inlägg) men som givetvis feltolkades med flit var att det helt enkelt inte är jämförbart.

"Den individuella arbetsbördan för en ingenjör i ett stort team är ju inte nödvändigtvis större än arbetsbördan för att klara en tenta."

Givetvis är den det. Givetvis kommer ingenjörerna göra allt för att lösa problemet på bästa sätt. Dom kommer inte att festa bort kvällarna tills det är en vecka kvar och sen begära en ny deadline. När man bygger det största passagerarflygplanet som någonsin funnits så stöter man på väldigt många nya komplicerade problem, givetvis blir det en massa besvär, förseningar och merarbete. Det går fortfarande inte att jämföra med en sketen kurs där man har haft gott om tid och som tusentals andra har klarat det förut.

Våra meningar skiljer sig helt enkelt åt när du säger att man kan misslyckas. Givetvis kan man misslyckas men klarar man inte en tenta så är det ditt eget fel, ingen annans.

Ingenjörer är bara människor. Ett vanligt scenario i ett utvecklingsarbete är följande:

1. Konceptgenering
2. Granskning av de koncept som tagits fram
3. Ett koncept väljs
4. Konstruktion påbörjas
5. Nu kan ett problem inträffa, kanske så allvarligt att konstruktionen inte kan genomföras på grund av problem som man inte förutsåg i konceptfasen.
6. Tillbaks till konceptfasen.

Nu har du en försening. Du hade inte kunnat förutse att det skulle bli ett sådant problem och det går inte bara att jobba lite extra (vilket låter otroligt naivt). Varför kan du inte bara jobba lite extra? Man kan inte göra ett halvårs arbete (i fallet Airbus A380s kabeldragning) på en extra vecka du lagt in. Du har således jobbat vanliga arbetsveckor fram tills problemet uppdagas. Nu måste problemet åtgärdas, vilken lösningar från konceptfasen kan vara bättre? Behövs en helt ny lösning? Detta tar tid, måste granskas och godkännas och konstrueras. Åter igen återkoppling till verkligheten (som många här verka gilla), du tar inte fram en ny modell för dragning av 100 000 kablar i vingarna på en Airbus på några extra timmar en vecka.

Tusentals andra har förmodligen lyckats lösa liknande problem som tusentals ingenjörer ställs inför varje dag, och ändå kan det bli förseningar. Samma gäller tentor, ibland så misslyckas man, även om tusentals andra löst liknande tentor innan.

Jag idiotförklarar inte dig, jag ställer mig bara tveksam till din kunskap om området.

Ja i majoriteten av fallen är det ju ens eget fel, man har pluggat tillräckligt, men ibland så kan det bero på andra orsaker. Vems fel är ju irrelevant dock, det påverkar ju inte varför man ska ha omtentor. Omtentor speglar hur verkligheten fungerar. Ibland har man inte tid eller lust att plugga till en tenta. Och vad fan har du med det att göra? Skriver man omtentan och klarar den så har man ju uppenbarligen tagit sig tid att plugga till sist. Och man får inga pengar öht om man inte klarar den, visst du får i förskott, men sen får du likväl betala tillbaka både lån och bidrag om du aldrig klarar den.

Gör man fel på en uppgift skall man ju få avdrag. Fått 0 på många uppgifter för jag råkat byta "-" till "+", så skall det va.

Sen skall föreläsaren inte lära ut, han skall hjälpa dig ta till dig kunskapen som står i kursboken

Beror ju på vilket man bytt till - till +. Råkar man göra ett mindre fel, typ att man slarvar (t.ex. om du skulle ta (-3)^2 och får det till -9 eller nåt) så tycker jag inte man ska få 0 poäng. Om man däremot sätter - när det ska vara + och det är en väldigt viktig del av uppgiften så är det ju inte fel att ge 0 p.

Dock så kan det ju vara andra saker som är fel med tentor och liknande. På KTH hade vi en kontrollskrivning i differentialekvationer, tror det var ca 130 studenter som skrev, utav 2 uppgifter var det bara 1 som klarade uppgift 1. Då har ju antingen läraren varit usel under kursens gång, uppgiften är alldeles för svår eller utanför vad kursen gått genom (dvs en uppgift som inte bör vara på en tenta i den kursen) eller så är 129 elever dumma i huvudet alt. oseriösa. Den sistnämnda är inte speciellt trolig.

Japp det tycker jag också är rätt. Fast är det ett korrekt svar med bristfällig motivering så tycker jag ändå man bör få delpoäng, förutsatt att det inte är en ja eller nej fråga eller så.

Coincidende? I think not!

Skämt åsido, du fortsätter med en massa rappakalja om ingenjörer osv. Du hajjar fortfarande inte det jag försöker få fram, trots att jag skrivit det i klartext flera gånger så jag ska formulera mig så enkelt jag kan. När man misslyckas på en tenta så misslyckas man inte för att man står inför en orimlig arbetsbörda, man misslyckas inte för att man tvingas lösa problem som ingen löst förut, man misslyckas inte för att man tvingas göra någonting själv och inte är ett helt lag, man misslyckas inte för att examinatorn/läraren är dum i huvudet och man misslyckas inte för att boken är dålig. Man misslyckas för att man är lat. Oavsett om det gäller tid man har lagt ner på att plugga eller om det gäller villighet att lösa eventuella ovanstående problem.

Nu påstår jag inte att alla människor är perfekta, jag själv är ganska lat om tillfället medger. Men att gnälla på samhället är hyckleri.

Jag gnäller inte på samhället, de flesta tentor jag misslyckats med har varit för att jag varit lat och nästan aldrig orkade plugga (har dock skärpt mig på senare tid, men i ettan, tvåan och trean var jag var väldigt slapp), endast två har varit på grund av för stor arbetsbörda. Det jag ifrågasätter är varför man inte ska kunna få skriva omtentor. Det jag påstår är att det inte är så annorlunda i verkligheten, där är det sällan så att man behöver göra helt rätt första gången.

Och (-3)^2 så var det bara ett exempel, men om man har väldigt långa formler och räknat massor med sidor på en tenta kan man ju lätt göra slarvfel och t.ex. missa ett minustecken.

Helt klart, minns själv inte hur det var faktiskt Hur som var det rätt gjort av dem

Kan ju också va så att de 129 personerna som inte klarade sig inte lusläst boken? Om du tittade mycket noga finns det nog med i kursboken. Allt som står på de sidor i kursboken som ingår skall du ju kunna.

Sen omtentor är jag helt för, men jag tycker det är att ta i att folk ska få flera år extra på sig.

Är problemet så relevant att det är med på en tentamen tycker man ju att läraren borde gått genom liknande på tavlan, lektionerna borde ha behandlat någon typ av liknande tal samt så borde det ju vara rekommenderad läsning. Ingen läser ju hela kurslitteraturen från pärm till pärm (vissa kursböcker är ju på tusentals sidor...). I min mening är det ett solklart exempel på en dålig föreläsare (samma person som skrev tentan).

Jag har läst kurser där det har varit obligatorisk närvaro typ 80% eller vad det nu var och vi fick inga högskolepoäng för det ;o Då fick vi bara poäng för tentamen, projektarbete och en presentation (som bara var en under en föreläsning).

Trams, en dålig föreläsare är någon som säger samma sak som står i boken (som ju faktiskt ofta är vad som definierar kursen). Föreläsningar är utmärkta tillfällen att angripa problemen från något annat håll eller presentera intressanta tillämpningar eller specialfall.

Varför skall man inte det?

Det är ju det som är problemet, studenter idag läser inte kurslitteraturen, du förväntas kunna det som står i boken. Har du inte läst kan du ju inte klaga.

Klart du ska, där står det du ska lära dig.

Nej, en bra föreläsare är någon som säger det som vi behöver kunna, bra kurslitteratur är kurslitteratur som behandlar ämnet man bör kunna.

Anledningen att man inte förväntas kunna eller ska läsa all kurslitteratur är att det är alldeles för mycket. Du kan omöjligt läsa 1700 sidor fysik (vilket var vår kurslitteratur i kursen fysik 6 p (= 9 hp) ), detta exklusive den information som fanns online inom kurslitteraturen. Varför?

1. Det är alldeles för tidskrävande. Vi snackar inte skönlitteratur, det krävs rätt mycket tankearbete för att greppa t.ex. 1700 sidor med formler, ekvationer, text och problem. Om man ska gå efter vad 9 hp motsvarar, så är det efter alla föreläsningar, labbar, lektioner och tentamen rum för 1700 sidor fysikbok.

2. Majoriteten av informationen är förmodligen inte relevant för fysik 6 p. Amerikaner får ju betalt för mängden sidor, inte kvalitet verkar det som... (det var iaf vad får fysikprofessor sa )

3. Det är inte effektivt att plugga så. Att lära sig allt bra i kurslitteraturen är EXTREMT jobbigt. Eftersom det mesta förmodligen inte är speciellt viktigt så måste man prioritera. Även om alla kapitel säkert är bra att kunna om man ska studera eller jobba vidare inom det området så är det inte alls säkert att de är lika relevanta för alla. Vissa saker är helt enkelt viktigare än andra.

Så att läsa all kurslitteratur är inte bra, det man bör läsa är ju det läraren rekommenderar, och man får ju då hoppas att han rekommenderar specifika avsnitt och kapitel, det brukar våra lärare göra. När de bara säger det här är kurslitteraturen och langar fram lite feta böcker, då är det inte läge att börja läsa i min mening. Då tjänar man mer på att vara med på föreläsningar, lektioner, övningar, labbar och plugga inl. uppgifter och extentor.

Som ett exempel på det som stod i min fysikbok utöver den typ av Fysik som innefattas i Fysik I var kvantmekanik, termodynamik, mekanik upp till iaf Mekanik II och flödesmekanik, elektroteknik som var minst på samma nivå som kursen elektroteknik jag läste senare. Det vill säga boken innehåller information för långt över 9 hp.

Den här kursen läste jag:

http://www.kth.se/student/program-kurser/sokkurs?l=sv_SE&xpag...

Alltså teknisk engelska på mellannivå, 75% närvaro som krav och det fick jag inga hp för, snuvad på konfekten :s

Dock visade du ju själv att detta inte fungerade, då folk inte hade tagit till sig kunskapen som krävdes för att klara uppgiften. Det är inte professorns uppgift att lära er allt, det är hans uppgift att handleda er. På högskolan måste man ta eget ansvar, du kan inte gå på föreläsningar och anta att endast det föreläsaren säger kommer på tentan.

Det är ju precis det du och alla andra i den här tråden gör!

Ska jag vara ärlig tycker jag att tonen från folk i den här tråden är mycket lam och tyvärr väldigt representativ för Sverige. Man vill ha allt serverat på silverfat, man vill få sina bidrag utan motprestation, man vill kunna lära sig allt utan att öppna boken eller sitta uppe och kötta till 12 på natten. Givetvis vill alla studenter detta, vilket är helt naturligt, det viktiga är att inse att det inte är realistiskt.

Jag har fortfarande inte blivit överbevisad när jag sa att i 100% av fallen när folk misslyckas med tentor är det lathet. Jag väntar fortfarande på att bli positivt överraskad.

Det kan tilläggas att jag har kompisar av mycket varierande intelligensgrad som pluggar över hela spektrumet av högskoleutbildningar. Vissa lägger ner ett par timmar i veckan, andra sitter nästan dygnet runt. So what?

Senaste mekanik tentan hade 90% godkänt i. Tentan innan det hade 5% godkänt i tentan.

Det kan skilja sig väldigt mycket i studieresultat beroende på hur bra föreläsare/elak examinator man har.

Jag pratar om 2 olika kurser. Om du inte fattar det orimliga att lära sig saker som termodynamik, kvantmekanik, mekanik II, flödesmekanik inför en fysik I tenta så är det inte ens värt att diskutera. Det är kurser som vida överskrider 9 hp. Att tro att man ens skulle behöva plugga kurser som vi normalt läser i trean i ettan för att kunna alla frågor som kan uppkomma på boken är ju bara naivt. Självklart kom inga frågor från mekanik II på fysik I-tentamen. Man hade ju varit totalt dum i huvudet om man lärde sig mekanik II för att kunna skriva Fysik I. Hade det kom en uppgift med termodynamik hade det varit fel, för det är inte den kursen vi tenterar, den ingår inte i kursplanen för Fysik I och det är inget vi ska lära oss.

Eller du kanske tycker det är rimligt att man får en bok som behandlar minst 5-6 kurser och sen lära sig allt för en av kurserna? Multiplicera detta med 4 ordinarie kurser och helt plötsligt kan du ta 4 examen på samma tid som 1. Jävligt smart.

Jag känner ingen i min klass som bara pluggar sista dagen till 12. Få sina bidrag utan motprestation? Det fungerar inte så, jag har inte uttryckt någon önskan för det och jag känner ingen som gjort det heller. Att kunna lära sig allt utan öppna boken vill ju så klart alla, jag skulle även vilja vara Formel 1-förare, det är dock inte något argument för att vi inte skulle inse att det är orealistiskt.

Eh? Va? Har du lagt fram någon typ av bevis? Någon typ av undersökning eller rapport? Nej. Du har inte lagt fram något bevis, du sitter bara och snackar. Således behöver ingen överbevisa dig, då hade det krävts att du la fram ett bevis först. Det finns andra orsaker än lathet som kan orsaka att folk misslyckas med tentor. Det kan vara dålig planering av tentor, har du 3 tentor på rad så är det svårt att lägga upp pluggandet. Har du väldigt många kurser, t.ex. så att du läser 24 hp (uppdelat på 4 kurser, 3 på avancerad nivå (C till D) och en på grundnivå C) på första halvan av terminen då du egentligen bara ska läsa 15 hp så är det jävligt svårt att hinna plugga till alla tentor, speciellt när du har 3 tentor på rad och veckorna innan haft fullt upp. Har själv hänt mig, och inte fan var jag lat då. Sen kan det vara orimliga frågor, sådana som inte har med ämnet att göra, eller en dålig föreläsare.

Ja, so what?

Jävlar vad folk måste slappat innan den Det kan ju omöjligen ha något med utformningen på tentan att göra

En sak man märkt på KTH, det är att vissa personer, det är alltid samma personer, skriver sjukt svåra tentor, andra skriver tentor som det är betydligt fler som klarar. Detta inom samma kurs, samma ämne, samma föreläsare, bara en annan person som skriver tentan. Ser man deras namn på tentan vet man att den kommer vara markant svårare än en annan tenta. Det märks tydligt när man tentapluggar, en tenta kan gå skitbra, sen börjar man med nästa där allt blir svårare.

Du skrev aldrig hur fallet var, du skrev att det var 2 uppgifter varav 1 kuggade det flesta. Det kan ju vara så att den uppgiften ingick i kursen om man läst kursmaterialet. Du skall ju självklart inte läsa hela boken om inte hela ingår. Men ingår 500 sidor i kursen skall du läsa de 500 sidorna, finns det uppgiften behandlar inte med någonstans på dessa 500 sidor, ja då kan du klaga.

Något jag märkt från studiekamrater är att de är väldigt snabba med "det här har vi inte gått igenom" när det kommer svårare uppgifter, man märker snabbt vilka som inte läst igenom kursmaterialet.

Fast jag kan hålla med dig om att i de flesta "räkneämnen" så brukar jag aldrig läsa kursboken annat än om jag missar föreläsningar. Men risken med det är ju att man kan missa saker.

Ska och ska, har du ingen egen vilja. I en bättre värld hade nog folk till och med läst boken utan att någon säger åt dem att de måste.

Bör kunna för vad? Att klara tentan? Är då den ideala föreläsaren den som helt enkelt talar om vilka frågor han tänker ställa och vad man skall svara på dem? Eller är det kanske den som väcker folks nyfikenhet och möjligen vilja att själva ta reda på saker?

Det är klart man kan (och bör). Om man har tur lär man sig dessutom skumma genom text, hitta det som är väsentligt och blir helt enkelt bättre på att lära sig saker från skriven text. Det är också förmodligen halva poängen med högre utbildning.

Det är klart att det är bra. Det du eventuellt kan råka ut för är att lära dig mer än vad du förväntas göra och jag har svårt att egentligen se några större problem med detta.

Självklart för att klara tentamen, om det är gällande examination. Tentamen ska ju återspegla det man bör kunna i kursen så gott det går, och man tar ju då självklart med det viktigaste, vad är poängen med att ha med massa frågor som är oviktiga? Och är det viktigt bör ju föreläsaren ha gått genom ämnet på föreläsningarna. Att tro att det betyder att han ska ge ut tentan i förväg är felaktigt. Att väcka folks nyfikenhet är ju positivt. Men det är ju jävligt bra om han väcker den inom ämnet, så folk klarar tentamen.

Nej man kan och bör inte läsa hela kurslitteraturen eftersom den även innefattar kurser på högre nivå, inom andra ämnen och som inte ingår i kursplanen. Varför ska jag läsa 4 kurser när jag bara bör examineras på 1? Självklart var det ju också så att på vår examination i Fysik I kom inga frågor om termodynamik, elektroteknik (på denna nivå som beskrevs i boken), mekanik I eller II eller kvantmekanik. Varför? Därför det inte ingår i Fysik I.

Ja, problemet med detta är ju att det finns en begränsad mängd tid för mig och dig i världen. Skulle jag läsa in 5-6 kurser samt även klara de övriga kurserna skulle jag ju då behöva klara kanske 8-9 kurser på en termin. Det är så klart bra om jag lyckas klara så många kurser, även om inte alla kanske är inom mitt ämnesområde, men om vi ska vara realistiska så klarar inte majoriteten av befolkningen att läsa på 200-300% studietakt.

Jag kommer dessvärre inte ihåg den exakta uppgiften, men i min mening så bör föreläsaren gå genom det som är viktigt i kursen, tentamen bör återspegla det som är viktigt i kursen. Huruvida det stod i boken vet jag inte (jag läste inte boken från pärm till pärm), hur som helst så skrev föreläsaren en ny kontrollskrivning när resultatet blev känt (dvs en omKS, kontrollskrivningarna i det här fallet motsvarar tentamen, 2 KS och en tentamen finns, där man kan tillgodoräkna sig resultatet från KS till tentamen) där betydligt fler blev godkända. Så föreläsaren tyckte iaf att något var fel, huruvida han tyckte vi var lata idioter men ändå valde att ha en extra insatt KS sa han inte, men jag antar att om det varit en så perfekt fråga hade han inte satt in en ny KS. Inte ens professorn är ofelbar ;s

Kurslitteratur = det som ingår i den kursen, inte andra kurser. Sen kan ju själva kursboken vara aktuell för flera kurser, men kurslitteraturen för t.ex. Fysik I är de sidorna i de böckerna som tillhör Fysik I...