MUF på krigsstigen - Vill anfalla Eritrea

Man bör nog ta sig tillbaks till verkligheten, ja. Just fallet Dawit Isaak borde gå att lösa med diplomatiska medel, men jag kan nog tycka att man bör skärpa tonen där lite. Sanktioner istället för bistånd, möjligtvis.

Nu ska vi se här. Till att börja med så antar jag att inte ens MUF är så galna att de pratar om en invasion utan om en fritagning. Ett sådant tilltag kräver inte att man slår tillbaka hela armén, nu tror jag inte Sverige har den kapaciteten.

Dawit kommer inte sättas fri genom diplomatiska medel. Sådana här påtryckningar har ju skapat en omöjlig situation för Eritrea att med hedern i behåll släppa Dawit. Dawit hade överhuvudtaget inte ens varit intressant om de inte konstant tjafsade om frisättandet av denne. Men nu när Eritrea har märkt vilken PR-stolpe han är för att visa sin egen befolkning att man kan trotsa den dumma omvärlden så kommer man ju aldrig släppa honom.

Rent praktiskt kan sådant lösas givetvis. Men inte av svenska militären precis. Givetvis klassas det som en krigshandling, det skulle bli en diplomatisk kris osv. Något krig skulle det nog i vart fall inte bli. Men hela situationen är absurd och skulle aldrig hända.

Dessutom vore det ju väldigt dumt att göra något nu när MUF förvarnat om det.

Personligen så tycker jag att Dawit har väl själv försatt sig i situationen han är i just nu. Han hade ett svenskt medborgarskap och valde att återvända till Eritrea för att fixa till landet. Jättebra och idealistiskt av honom men uppenbarligen är det Eriterian han vill vara och leva i ett fritt Eritrea. Det är klart han vill bli frigiven och givetvis vore det riktigt bra då han kämpar för en viktig sak. Men har det verkligen något med hans svenska medborgarskap att göra egentligen?

Visserligen finns det mycket värre exempel på detta. Herr Mehdi Gezali t.ex. han flyttar från Sverige för att gå i koranskola i afghanistan och hör inte av sig överhuvudtaget. Sedan blir han gripen och då plötsligt känner han sitt svenska blod kalla honom tillbaka. Han har ju inte brytt sig alls om Sverige överhuvudtaget utan valt att distansiera sig från Sverige.

Ja jag poängterade ju det också egentligen. Men fortfarande Dawits svenska medborgarskap har ju ingenting med hans situation att göra. Det är inte för att han är svensk som han sitter i fängelse. Det är för att han har valt att kämpa för Eritreas demokratiska värderingar. Mycket beundransvärt och idealistiskt av honom.

Men det har väldigt lite med att hämta tillbaka och skydda svenska medborgare ute i världen. Poängen är ju att de svenska medborgare som vill komma hem till sina nära och kära och som råkat illa ut i världen ska genom svenska regeringen få skydd för att de är medborgare i staten Sverige. Inte för att det är en häftig grej att vara medborgare och att man försätter sig själv i fara för ett helt annat lands räkning för att sedan se till att Sverige ska försöka genom diplomati få hem honom igen.

Jag betvivlar att Dawit själv menar att han ska räddas för att han är svensk medborgare utan för att han givetvis vill bli räddad genom vilka medel som helst. Fullt förståligt även detta.

Måste vara extra roligt för diktaturen att se Sverige hålla på så här. De fattar ju också att det handlar om demokratiska tankar och inte att han är svensk medborgare.

Vad grundar du att SSG skulle ha möjlighet att göra detta? Har de ens övning i fritagning och liknande operationer? SSG är ju främst för spaning och underättelse inte strid. Det är väl klart de kan strida om det behövs men deras utbildning täcker knappast sådant som skulle bli aktuellt i det här läget förutom det rent praktiska att ta sig ner dit och kontaktnät osv. Hela operationen är långt utanför Sveriges kapacitet och det innebär INTE att SSG skulle vara dåliga på något sätt men det hör inte till deras arbetsområde överhuvudtaget.

Varken krig eller fritagning är någon särdeles bra idé. Inget av dessa är "krafttag" på något sätt utan bara dumheter. Krig över en person är meningslöst och ideologiskt, det samma gäller fritagning av en som ju inte är någon nyckelperson. Även detta förutsätter att man dödar åtskilliga personer. Vidare är facit för dylika operationer väldigt dåligt. Generellt sätt misslyckas 70% av dylika black-ops kapitalt och bara någon procent är fullständigt lyckade. De enda länder som möjligen har en något bättre statistik är Nordkorea och England (SAS). Att SSG eller SIG skulle klara detta bättre än någon annan är förstås orealistiska pojkdrömmar ala Tom Clancy. Dylika organisationer har man därför att man måste, inte för att man i teorin kan. Spara på resurser är klokt och att använda specialförband för en operation som med all sannolikhet misslyckas oavsett kompetens är ingen bra idé. Imagen är nämligen viktig i sig och en misslyckad operation ger betydligt sämre image än att utåt sätt verka flat. Inte ens krigsromantiska nationer skulle göra något sådant. Se på t.ex. USAs misslyckande i gisslandramat på ambassaden i Iran.

Risken för pinsamheter är alltså bra mycket större än någon lyckad aktion, varvid det hela kan avskrivas som populistiskt "gamble". Krig är av begripliga skäl ännu dummare då Sverige inte ens har logistiken att ta sig dit. Vi har helt enkelt ingen militär doktrin eller kapacitet för något sådant, vilket inte i sig på något sätt betyder att vår försvarsmakt är dålig. Ja, den är idag dålig, men även när den var bra, var den ändamålsenlig och inte till för pajaskonster i Afrika som även SAS skulle betacka sig. Visst vore det omåttligt coolt, men det är liksom inte poängen. Sanktioner är bättre och inget hindrar att man sprider FUD och gör sig obekväm. Man kanske kan _lura_ hem Isaak genom kidnappning vid förflyttning men till detta behövs inte ens en pistol. En sådan ställer bara till extra problem om och när operationen misslyckas. Han kan ju vidare dö på kuppen.

Klockrent, men vill bara påpeka att många av operationerna som olika specialstyrkor gör världen över blir aldrig allmän kännedom heller. Det är bara när de misslyckas som det kommer ut i media, inte när de lyckas.

Att SSG skulle klara av detta är precis som du säger en pojkdröm i lilla Sverige. Det betyder inte att SSG är dåliga i det de gör eller i deras utbildning utan att sådant här inte hör till deras utbildning.

*** EDIT ***

Som exempel på SSGs utbildning och specialisering kan man säga (om inte mitt minne sviker mig) att t.ex. i Kongo 2003 så ansåg ju inte ens Frankrike(som ledde insatsen) att SSG behövdes på plats.

Jepp och jepp. Inget av vad jag sa tyder på att SSG eller någon annan skulle vara dålig.

Men dock, lyckade operationer kommer faktiskt till allmän kännedom i högre utsträckning än misslyckade (om de inte misslyckas framför ögonen på någon som kan och vill berätta), åtminstone i väst. Om något klassificeras som hemligt av t.ex. DoD (USA) är det ett tecken på misslyckande. Lyckade operationer har ett ohemult propagandavärde. Och, ett viktigt och, hemliga lyckade operationer är inte direkt falsifierbara, varpå vi inte har någon statistik. Antalet misslyckad hemliga kan vara lika stor eller större. Att räkna med sådan vi inte _kan_ räkna med är liksom att flytta målsnöret.

Visserligen, men många av uppdragen kan ha andra effekter i framtiden som gör att man inte kan gå ut med hur uppdraget gick eller vad man gjorde. Jag tycker bara det är en intressant syn på hur otacksamt det kan vara att arbeta som operatör för ett specialförband där man får skit när man misslyckas men när man väl lyckas så är det inte säkert att någon överhuvudtaget får höra det. I många fall hemlighåller man ju sådant av både diplomatiska skäl men även för att man inte vill att det ska komma ut vad man sysslar med och vart man har fokus.

Nåja det var bara en reflektion.

Jo, det är tänkbart. Men den största aktiviteten av detta slag var ju under kalla kriget, och en del av detta har ju nått ytan i efterhand.

Fast, vi måste kanske skilja på olika typer av operationer. Klart att det finns sådana där framgång också mäts i hemlighetsmakeri och misslyckandet endast mäts i offentligt ljus. Som när Frankrike sprängde en Greenpeace-båt i Australien. Resonemang kring huruvida hemlighetsmakeri i sig är framgång beror alltför mycket på typ. I fritagningsoperationer kan man dock inte gärna hemlighålla att personen inte fortfarande sitter där han sitter och då är världens "mätbara", offentliga tillstånd efteråt som avgör lyckande eller misslyckande. Mycket få "black-ops" är dock strategiska för det långa loppet, så framgång eller misslyckande står klart rätt fort och det kan finnas ett propagandavärde i att vara offentlig. Fast i sak är det inte det som styr, utan det omvända; finns det verkligen behov av högsta hemlighetsmakeri? Om inte, behövs inga propaganda-pressreleaser för att det ska komma upp till ytan. Många kända operationer kännetecknas ju just av att operationen i stora drag är känd, effekterna mindre kända och syftet är spekulativt. I sådana fall, vilka torde vara vanliga, har alltså inte myndigheter gjort något specifikt för att "propagera", de har bara inte haft behovet av strängaste sekretess i efterhand. Just sådana operationer som inte ger någon mätbar offentlig förändring är ju dock också sådana som går att hemlighålla om de misslyckas. Ja, i synnerhet om de misslyckas. "Offret" är ju ej heller pigg på att avslöja att de utsatts för detta, om inte misslyckandet består i ett nedskjutet plan, skapandet av en martyr eller något annat som kan väcka sympati och avsky och därmed har ett propagandasyfte.

Varken SSG eller SIG kan jämföras med de stora ländernas specialförband. De har varken den ekonomiska, materiella eller ens kontaktnätet som behövs för sådana insatser. SSG är inte samma sak som SAS eller andra liknande förband. De vill gärna efterlikna SAS självklart och de gör det säkert på ett bra sätt. Men nu är SSG konstruerat efter svenska premisser.

Jag har inget minne av någon diskussion om vem som kan mest om svenska försvarsmakten. Det du hunnit lära dig på din värnpliktsutbildning om SSG säger inte så värst mycket faktiskt. För det första så är det givetvis ingen objektiv eller nyanserad bild du förmodligen fått ta till dig och dessutom är det precis som MBY säger enbart en pojkdröm att tro att SSG bara för att det är ett specialförband kan företa sig en operation av den här typen.

Att Sverige skulle hålla på med något som ens skulle klassas som "Black Ops" är inte längre pojkdrömmar utan bara skrattretande.

Allting runtomkring? Allt det du säger hör till fritagningsoperationen. Till det ska läggas kontaktnät, spaning i landet, lokalisering osv osv. Vad är det SSG ska göra? Det är väl ingen som betvivlar att de inte kan skjuta och strida, det innebär däremot inte att man kan göra allt som har med militära operationer att göra. Då är man ute och dagdrömmer.

Vissa verkar inte riktigt förstå att även om SSG är något så häftig som en svensk specialstyrka så har det trots detta begränsningar. SSG är inte någon universallösning på allt som har med militära operationer för specialstyrkor att göra.

*** EDIT ***

Det finns ett jättebra argument dock:

"Vi vet inte, därför antar vi att de klarar av allt från månlandningen till djuphavsstrid med kärnvapenmissiler, för de är ett hemlig SVENSKT specialförband"