Ny hårddiskteknik utmanar SSD

hahahaha internet "är" inte bara, ifall du använder lagring över internet överför du bara dina filer till en hårddisk på ett företag någon annanstans och sen är det deras problem

Nej jag har inte missläst dina förra inlägg. Det jag reagerade på är hur man inte kan se den mekaniska disken utkonkurrerad om två år när man ser ett tydligt mönster av utvecklingen på SSD jämfört med de mekaniska.

Men:
Att påstå att den bärbara marknaden är orellevant är ju absurt när den är den största!! Du hade ju fått sparken snabbare än ljuset om du hade jobbat på en ekonomiavdelning!

SSD har dessutom inte funnits på tapeten mer än något år, och det kvittar hur länge en teknologi finns innan den kommer ut på marknaden, för det är just som när den accepteras som den utvecklas. Fåtal tekniker kom ut när de var påkomna.
LCD sträcker sig tillbaka på 70-talet om jag inte minns fel, och först när det kom som ett alternativ till CRT så blev bara inom några år CRT helt utkonkurrerat! Fanns folk då med som aldrig trodde på LCD, och trots att man såg en tydlig utveckling så var det alltid någon som förnekade skärmarna. De var för dyra, slöa, saknade "lika fylliga färger" etc. Några år senare så var hela historien förändrad. Billigare, snabbare, bättre färger, strömsnålare, bättre för ögonen, mindre baktill samt att de fungerade både till bärbara som vanliga TV-apparater. (d vs att skärmen får en större marknaden och priset kan pressas ytterliggare)

SSD har inte exakt samma utveckling som LCD-skärmarna, utan mycket tydligare. Nu har de totalt konkurrerat ut de mekaniska diskarna på allt som har med prestanda att göra, men de är fortfarande dyra och har endast 3 års garanti-tid istället för 5 år. Men det är nog ganska enkelt att räkna ut vad som händer näst. Priset sänks, garantin blir längre och anledningen till en mekaniskdisk är ett minne blott.

Angående lagring för sevrar så finns det som alltid olika situationer som kräver olika egenskaper. T ex jobbar du inom Volvo, Alfa Laval, ABB, Siemens, Scania, SKF med många fler så använder du dig av CAD. När du öppnar en CAD-modell så öppnar du många hundra om inte tusen delar, där delarna är låsta till de som arbetar med dem men alla kan ändå se de förändras. Hur som helst det betyder att lagringsmängd inte är lika viktigt men hastighet (skrivhastighet och åtkomsttid, kolla filmen jag länkade ovan så får du en bra bild) och då är SSD totalt överlägsna de mekaniska. Du måste köpa mot 30 server-mekaniska diskar för att kunna mäta dig med 5 st intel SSD, och då blir helt plötsligt SSD väldigt prisvärda.

Det är fortfarande rörliga delar, alltså helt underlägsen en 'solid state' disk.

Nej hårddiskar har sett likadan ut i 30 år, det är dags att låta den vila i frid och låta teknikens framsteg ha sin gång.

Då och då kommer det dylika nyheter på swec. Då är det viktigt att påpeka att sannolikheten för att det ska bli en gångbar produkt är rätt låg, givet att det bokstavligen går hundratals lagringskoncept på ett lyckat. Det finns snart sagt inte ett enda fysikaliskt fenomen som inte undersökts för lagring. Denna idé är heller ingalunda ny; att låta det magnetiska mediat vara fixt och avläsningen rörlig har undersökts förr. IBMs Racetrack memory och detta är bara de senaste i raden av diverse magnetiska minnen. Magnetiska minnen är eftertraktade eftersom de erbjuder högst packningstäthet, är billiga och skalar förträffligt. Men marknaden är trög och floppar likt bubbelminnet är kardinalt mycket vanligare än lyckade varianter som DRAM och flash.

Trams. Piezoelektriska fenomen är väl förstådda och hör till de mest exakta rörelsemekanismerna som finns. Om du inte litar på piezoelektriska material för "exakt arbete" över huvud taget kan man ju fråga sig hur du håller tiden. Med en RC-oscillator?

Ett fenomen som medger svängningar av bestämd amplitud med en frekvens som kan hålla sig på någon PPM ner till en handfull PPB när duger givetvis när det kommer till precisionsarbete.

Det är inte så att piezoelektriska material är ett alternativ eller en av många sätt att få exakta rörelser på nanometrar när, det är det huvudsakliga sättet. Piezoelektriska material är utmärkta och exakta givare, sensorer, ställdon för mätning och justering. Precisionsvågar använder i allmänhet piezogivare. Man kan göra finfina motorer som är starka, exakta och drar lite ström med piezoelektriska element. Det piezoelektriska fenomenet håller tiden i våra klockor, de flyttar linser i optiska transmissionsledningar, de väger och mäter tryck, böjning, skjuvning och annan mekanisk påverkan.

Alternativen är få. Ibland används stegmotorer med enorm utväxling, men det blir stort, klumpigt och i allmänhet både dyrt och kan ställa orimliga krav på glappfria växellådor.

Kan du redogöra rent faktiskt i stället för ideologiskt varför rörliga delar är "underlägsna" en solid state-lösning över lag, alltid? Det tror jag inte du kan. Det är också stor skillnad på "rörliga delar" och "rörliga delar" och mellan "rörliga delar" och "mekanik".

Vad menar du vidare med 30 år? Vad speciellt hände med hårddisken kring 1979? Det skulle underlätta om folk som diskuterade i dylika trådar faktiskt kunde teknik och en smula teknikhistoria. Flashminnet fyller för övrigt om några år 30...

Nackdelar med rörliga delar? Först och främst den allra mest uppenbara nackdelen är ju desto mer rörliga delar desto mer kan gå sönder, alltså större risk till en ickefungerande disk. Den andra riktigt uppenbara nackdelen med en Hårddisk jämfört med en Solid state är ju att den mekaniska hårddisken faktiskt läser, skriver sin information fysiskt sätt (informationen som lagras finns ju faktiskt också rent fysiskt) Alltså känslig för rörelse, yttre påverkan och dylikt.

Rörliga delar gör ju också att hårddiskens kapacitet styrs av hur snabbt en disk faktiskt fysiskt sätt kan röra på sig (samma gäller läshuvuden osv.) ett till problem som inte infinnes på en solid state disk.

Jag tycker din kunskap om teknik och fysik är bristfällig. Allt jag nämnt är av ganska uppenbar art.

Försök igen; redogör inte för din variant av sunt förnuft - motsatsen till vetenskap - utan förklara vad det är för inneboende mekanismer som gör mekaniska lösningar "underlägsna" fasta tillståndets fysik? Förutom den teoretiska biten som du nyss inte klarade av, kan du försöka med en empiri?

Extrapoäng för att du påpekar att informationen på hårddiskens skivor faktiskt är "fysiska". SSD är väl förstås metafysiska och lagrar data i en annan dimension?

...

En tumregel är att mekaniska systems robusthet ofta underskattas och elektroniska systems robusthet underskattas. I sak saknar jämförelser ofta en proper kontext och mekaniska lösningar och elektroniska är ofta känsliga för diametralt olika former av störningar. Ren empiri visar att hårddiskar håller för vad de är avsedda till, vilket är allt som räknas. Majoriteten av all oförutsedd dataförlust beror på mjukvarurelaterad datakorruption eller "force majeure" så som brand och stöld, saker som SSD naturligtvis inte klarar ett dugg bättre än HDD och vice versa. Bara för att HDD har en sårbarhet som SSD saknar betyder detta inte att det omvända inte gäller.

Så, SSD kan gå söner, HDD kan gå sönder. Snackar man om risker (speciellt om man försöker påskina att en risk är "uppenbar") bör man komma med en adekvat riskanalys i stället för demagogiskt trams.

För övrigt beror både hårddiskens och SSDns kapacitet främst av lagringstätheten, något som är mycket större hos HDD än SSD. Kapacitet utan prefix avser rimligen lagringskapaciteten. Talar man om andra parametrar prefixar man rätt.

Jag har en SSD från 1987 på 768 kB samt en RAM-SSD från 1984 på 128 kB. På marknaden med HDD-gränssnitt har SSD funnits i ungefär 15 år. Den vanliga fanatikern helt obildad i teknikhistoria har månne inte känt till SSD mer än ett par år, men det förvånar ingen.

Ja, LCDn kom på bred front alldeles i slutet av 70-talet och var då ett alternativ till LED och VFD. Redan på 30-talet kände man dock till fysikaliska fenomen som gjorde att de första CRT för TV i slutet av 40-talet minsann skulle ha ersatts prompt under 50-talet. Ett känt psykologiskt fenomen är att människor tenderar att underskatta teknikutveckling på lång sikt och överskatta den på kort.

Retrospekt är alltid svårt. Det tog inte alls några år för LCD att ersätta CRT, det tog några decennier. Bärbara slutade med CRT i mitten av 80-talet till förmån för LCD och plasma. Redan i början på 90-talet fick de första bärbara färg-LCD och LCD ersatte CRT först när de faktiskt var verkliga alternativ för generiska CRT.

Nä, det har de inte. Menar du att SSD har högre prestanda än HDD, allting annat oberoende? Tja, då har SSD _alltid_ varit snabbare än HDD, vilket så att säga är existensberättigandet för flash-som-disk. Marknadsandelar har du ju fel, många högprestandasystem har ju faktiskt bandminnen(!) och arrayer av myriader med diskar. SSD kommer dit också, som mellanlagring och systemdisk. Så, antingen är det du säger helt trivialt eller så är det fel?

"The #1 rule of technology: Technology never gets worse". Priset på datordelar hamnar typiskt nog på platåer, vilket vi redan ser sedan en tid tillbaka: SSD betingar ett högre enhetspris, är mindre och snabbare. SSD sjunker i pris på två sätt; dels per byte, dels i absoluta tal. Det första kommer (naturligtvis) att fortsättningsvis gälla medan det andra kommer sakta av tills någon platå uppnås, där priset kan vila och betydligt långsammare börja röra sig neråt (eller uppåt ibland). Det är inte någon slump att en "typisk" dator har kostat mellan 5 och 15 000 kronor i tjugo år eller mer. Givetvis skulle man idag kunna tillverka en 286@10 MHz med 640 kB RAM och 30 MB sekundärminne för ett par kronor, men marknaden ser inte ut så. Typiskt är att man smäller i fler saker (funktioner, kapacitet, etc) på ungefär samma utrymme och pris som tidigare än sänker dessa parametrar. Eftersom SSD rätt nyligen har nått konsumentmarknaden kommer priset sjunka hyggligt mycket till, men det blir antagligen inte lägre per GB än HDD (hårddisken kommer att försvinna _innan_ dess och ändå kunna överleva många, många år till). Konsumenter kommer gladeligen - precis som idag - betala 10 ggr mer per GB för en SSD helt enkelt därför att man inte köper en SSD för att få så mycket lagring som möjligt. Konsumenter kommer också gladeligen betala 1/10 av SSD-priset för lagring. Dessa konsumenter kommer rentav utgöras av samma människor, eller åtminstone starkt överlappande grupper. Garantifrågor har mycket sällan i sådana här sammanhang spelat någon roll, så varken SSD eller HDD är förlorare om den andra enheten har bättre garantier. Förstår inte ens vad du vill ha sagt med detta.

Varför alltid dessa specialare för att få säga "totalt överlägsen" ytterligare en gång? "Ska du lagra tiotusentals filmer är HDD totalt överlägset SSD" - hur dumt låter inte det? HDD och SSD är inte "totalt överlägsna" varandra generellt och du kan alltid handplocka ett exempel för att "bevisa" att den ene vinner över den andre, för att sedan göra en ohederlig generalisering. Brukar jag göra dylika ohederliga generaliseringar och brukar jag tala ensidigt om den ena tekniken?

MBY med flera:
Mycket intressanta argument och väldigt lärorik läsning.

Ville bara påpeka att det säkert uppskattas av fler än bara jag, som följer er diskussion utan att själva skriva, så fortsätt gärna!

Jag tror nyckelordet i stycket du svarade på var "tapeten". Och inte kan du väl påstå att SSD var "på tapeten" för 15-20 år sedan?

Möjligt. Ibland är det svårt att utläsa vad någon menar ur det någon skriver. Jag har tidigare (för länge sedan) vidare pekat på att jämförelsen med LCD inte precis är klockren och själva tendensen i inlägget är ju sådant att en teknik ersätter en annan när denna bara varit "på tapeten" ett kort tag. Det stämmer inte, sådana generella slutsatser kan man inte dra. Visst kan man ha flera skärmar till ett system, men typiskt nog är LCD och CRT i så att säga konflikt med varandra: man kan inte ha bådadera. Men flera lagringsenheter är inte i konflikt med varandra och det är snarare något mycket pragmatiskt över att blanda snabba och stora minnen - betydelsen av detta kan knappast överskattas i datorns utveckling. Jag svarade alltså i ett bredare sammanhang då vi ju talar om LCD som jämförelse gång efter annan i tidigare trådar. Det tycks vara "standardjämförelsen" för de som inte känner till mer datorhistoria eller därför att jämförelsen är så tendentiöst att man kan dra vilka poänger som helst ur den. LCD/TFT har använts i desktopsystem i närmare 20 år och alldeles nyligen började folk över lag välja LCD över CRT, vilket inte säger något om och när folk börjar välja SSD över HDD i rent allmänna ordalag.

Det har jag redan förklarat (Sunt förnuft räcker dock gott och väl i detta fall och är på inget sätt motsatsen till vetenskap) En HDD har mekaniska delar som skall göra rörelser. Alltså kan dessa delar påverkas av utomstående faktorer - skakning, rörelse, fall -, således har Hårddisken en uppenbar nackdel mot en SSD enhet som saknar detta moment av rörelse.

Informationen på en HDD lagras i form av en ändring på den magnetiska disken (1 eller 0 - upphöjning, sänkning - ) Den informationen existerar alltså rent fysiskt (Analogt, Precis som med allt annat du kan röra och känna på så kan självklart denna fysiskt existerande information också påverkas av yttre våld)

En SSD disk lagrar informationen helt digitalt alltså inget mer än en signal, den informationen existerar då alltså inte i en ren fysisk from som du kan ta och känna på.

Det är roligt hur du inte nämnt det jag sa om att SSD inte måste ta hänsyn till att det finns ett stopp för hur snabb en rörelse kan bli, något som stryper HDDns framtid, alltså intet ett hinder för en SSD.

Ett kvarstående faktum är trots denna diskussion att SSD håller på ta över och kommer så göra, vi går inte bakåt. Om HDDn hade varit så överlägsen SSD hade vi inte börjat fasa ut HDD för SSDn som vi nu gör.

Jag förstår inte vad du är ute efter riktigt. En vetenskaplig artikel om ämnet tycker jag inte är nödvändig, jag ber om ursäkt om jag har låtit brysk i vilket fall.

Hårddiskar lagrar med magnetiska laddningar, eller snarare omkastning av magnetiska domäner. Själva mediat är ytterst robust. SSD lagrar med elektrostatiska laddningar och båda dessa är "analoga" till sin natur. I MLC lagras dessutom flera bit i en enda cell genom att man försöker ladda upp eller ur cellen med diskreta (alltså digitala) laddningar, något som måste läsas tillbaka - i princip med en AD-omvandling. Att det ena skulle vara "digitalt" och det andra "analogt" är alltså fel. Vill du ha ett digitalt minne i ordets mest strikta bemärkelse får du vända dig till hålkort. Hårddiskar lagrar inte med upphöjningar och sänkningar - var tusan har du fått det ifrån? Du tänker kanske på pressade CD-skivor? Hårddiskar och SSD, magnetiska visavi elektrostatiska medier är precis lika lite icke-fysiska och båda är analoga i sin storhet och elektrostatiska minnen är dessutom analoga i sin natur emedan en magnetpol har endera av två tillstånd. Ja, om man vill kan man rentav se hårddisken som "mer" digital en SSDn. Hur var nu detta med att jag minsann inte förstår teknik och fysik?

Vidare är ditt inlägg fullt av värdeord och tendentiöst babbel. Skulle inte SSD behöva ta hänsyn till hur snabb en rörelse kan vara? Varifrån tror du att SSDs egenskaper kommer ifrån? SSD är inte oändligt snabbt och det är inte heller på något sätt så snabbt som "ljuset medger" eller något sådant. Du måste förflytta en laddning som består av flera elektroner och detta tar sin lilla tid och beror av spänningar, läckströmmar och fysikaliska fenomen på kvantnivå i ren allmänhet. Dessa fenomen begränsar också hur snabbt du kan kasta om en magnetisk domän eller vilket tröskelvärde det kräver.

Dina "retoriska" frågor är lätt nonsensartade på samma sätt som om jag skulle fråga "varför ersätter vi inte CPU-register med SSD om de nu är så snabba"?

På vad sätt hindrar en teoretisk gräns över en rörelse HDDns utveckling? Varför har den inte hindrat tidigare? Klart som tusan att det finns teoretiska gränser för all rörelse, inklusive partikelrörelse och laddningsförflyttning. Snabbheten är dock inte bevekelsegrunden för sekundärminnen. Sekundärminnen har man därför att tillräckligt snabba minnen för primärminne är för små och dyra. Alla minnestyper är kompromisser, det är därför vi har en minneshierarki över huvud taget. Denna hierarki har ökat i komplexitet och divergerat bort från en modellerad "ideal dator" som bara har en enda nivå; CPU-cache.

Hade vidare sunt förnuft räckt hade vi inte behövt vetenskap ö.h.t. Vetenskapen har vi på grund av att "sunda förnuftet" föreslår dumheter som att jorden är platt, köld orsakar förkylning, homeopati botar sjukdom, tyngre föremål faller fortare än lättare, etc, etc, etc. Vetenskapen har vi som företeelse just på grund av det "sunda förnuftets" tillkortakommanden. Idén om att en signal inte finns i den fysiska världen är t.ex. en sådan sak som vittnar om oförståelse för hur vår värld är beskaffad.

Att insinuera att någon påstått att HDD är "överlägsen" SSD är att göra en straw man. Jag har på det hela taget försökt arbeta mot sådana dumma generaliseringar och falska dikotomier. HDD och SSD är inte överlägsna varandra och det är ej heller sant att hårddisken håller på att fasas ut.

Återigen; du måste komma med empiri för att mekanik är "dåligt". Hårddisken lagrar tio till hundrafallt av en typisk SSD och kostar en bråkdel av denna per lagrad bit. På vilket sätt är det dåligt när lagring är precis vad man är ute efter? Förklara gärna det.

Edit: Stuvade om ett par stycken.

[QUOTE]Ursprungligen inskrivet av MBY
[B]Jag har en SSD från 1987 på 768 kB samt en RAM-SSD från 1984 på 128 kB. På marknaden med HDD-gränssnitt har SSD funnits i ungefär 15 år. Den vanliga fanatikern helt obildad i teknikhistoria har månne inte känt till SSD mer än ett par år, men det förvånar ingen.

Funkar dom flash minnena fortfarande?

[QUOTE]Ursprungligen inskrivet av Bazooka_tim
[B]

RAMet fungerar fortfarande även om man kan tänka sig enstaka bitfel (har inte undersökt). Det är DRAM med batteri. Flashminnet fungerar antagligen inte längre, även om man väl kan tänka sig att en och annan bit faktiskt fungerar - det beror ju på hur slitet (hur kan något som är icke-fysiskt slitas blir en retorisk fråga till Nypifisel) det är. Saknar en metod att testa det. RAMet sitter på en propreitär buss och passar endast i en specifikt dator men flashet/EEPROMet är förvisso mer generellt men har inget gränssnitt som passar i en modern dator utan huserade i någon form av kontroller som kopplas till något som skulle kunna vara S-bus eller ISA. RAMet funkar det vet jag.

Jag har också ett nyare men fortfarande gammalt 2 MB stort flashminne tänkt som disk (1993?), men det fungerar inte alls. Det tycks komma ihåg det som skrivs så länge strömmen är kvar - ett fenomen som uppkommer på grund av operativets skriv- och läscache, men själva syftet är givetvis borta när disken faktiskt inte sparar det som påstås skrivas dit.

Vad som är minneskort och vad som är SSD är för övrigt rätt godtyckligt. Det handlar om användningsområde och tillämpning, kontaktering o.dyl mer än vad det handlar om teknik. Flashminnen finns från fåtal byte, till programminnen för MCUs och upp till lagringsenheter på flera GB. De är "SSD" om de används ungefär som en hårddisk.

Det är inte batteribaserad teknik som kräver extern spänning för att hålla minnet kvar? Har ju funnits sådana väldigt länge. Tar ett exempel på detta när det första spelet till Nintendo 8-bit som man kunde "spara" sitt spel på som kom i början av 80-talet och det var då zelda. Den hade samma typ av minne som föregående spelkassetter förutom att den även hade ett inbyggt batteri för att hålla minnet kvar.

Vad som är minneskort och vad som är SSD är för övrigt rätt godtyckligt. Det handlar om användningsområde och tillämpning, kontaktering o.dyl mer än vad det handlar om teknik. Flashminnen finns från fåtal byte, till programminnen för MCUs och upp till lagringsenheter på flera GB. De är "SSD" om de används ungefär som en hårddisk. [/QUOTE]

Ja precis det är ju flash teknik alltihop bara att det faller sig i olika kategorier beroende på användningsområde och storlek,

Jag är inte riktigt säker på vad du menar men jag har alltså två typer av ytterst gamla SSDer, alltså solid state-minnen som transparent fungerar som disk: Dels batteri-RAM som är vanligt dynamiskt RAM och förlorar informationen när strömmen bryts, men går som sagt på batteri (som håller flera år, kan laddas upp eller bytas). Dels flash- eller EEPROM-baserade minnen som behåller sina data av sig självt, så länge de inte är uttjänta. Är minnena "slut" så fungerar det inte längre alls, men om man kopplar ett trasigt SSD till en modern dator kan man få intrycket av att det fungerar eftersom operativet (eller eventuellt hårdvarans) buffrar lagrar det man skriver så länge strömmen är på.

...

För övrigt, om man helt kompromisslöst vill ha prestanda använder man fortfarande batteri-RAM som SSD då dessa är kardinalt mycket snabbare än såväl SSD som HDD. SSD är långsammare, billigare och större och HDD är ännu långsammare, billigare och större. Det handlar om var man på sin plats. Tidigare (20+ år sedan) argumenterade faktiskt en del för att DRAM skulle ersätta HDD eftersom de blev större och sjönk i pris snabbt.

Om både mekaniska hårddiskar och SSD-n i framtiden fungerar som dagens hårddiskar (d.v.s. ett läs-huvud + fåtal roterande skivor) och SSD-n, så kommer nog SSD-n prestandamässigt bara att fortsätta dra sig ifrån HDD-n, tills HDD-n hamnar i samma kategori som dagens bandstationer (d.v.s. långtidslagring).

HDD-n får trots allt rent fysikaliskt problem med att snurra i mycket högre hastigheter (om man inte byter till något nytt material; se bara på orsaken varför det inte finns 1000x CD-läsare ute på marknaden) och varje "die shrink" (heh... nåja, kan inte riktigt kallas för det, men jag tror nog att ni vet vad jag menar) ökar maximalt prestanda-taket linjärt jämfört med kvadratiskt för SSD-n (tänk: varje flash chip blir mindre och antalet som internt "RAID-as" ökar kvadratiskt).

ps. Att HDD-n dock skulle fasas ut inom några år köper inte jag heller. Prisnivån på SSD-n kommer troligen inom något år att hitta ett jämnviktsläge och sänks då i samma långsamma takt som för HDD-n.

Jaha det visste jag inte att det fanns batteri-ram att använda som ssd. Som några sammankopplade ram minnen då fast som egen enhet?

Motbevisa mig tack!

Med risk för att verka otrevlig och med risk för att jag inte förstår sarkasm men...
Är du dum på riktigt?

Internet består av tusentals servrar över hela planeten ihopkopplade med DNS:er vid speciella knutpunkter.

Du är uppkopplad till en DNS via din ISP, t.ex. BBB eller Telia.

Vad tror du servrarna lagrar all data på?

Vadå? De kan väl bara "downlouda upp" datan på de dära internätet?

Skämt å sido... han kan knappast varit allvarlig... väl??

Tekniskt sett skulle man inte behöva spara datan någonstans utan istället bolla omkring den på internet.

Något i stil med "datan lever i kablarna" (okay, den skulle nog hur som helst leva en längre tid i olika buffertar/minnen än i kabeln).

Hur länge skulle det fungera? Cache/buffert/ram-minne är arbetsminnen och raderas hela tiden. Som att låta bli att spara en färdigredigerad bild. Den ligger i ram men försvinner så fort du stänger programmet.

Det skulle fungera lika väl som vanligt, om man bara ser till att inte alla datorer som innehåller datan släcks samtidigt. Inte det bandbredds-effektivaste systemet som finns men duger ändå för vissa ändamål.

Tänk t.ex. virus. Dem måste inte nödvändigtvis spara ner sig på disken för att leva vidare (även om att spara ner sig på disken troligen utökar deras livslängd).

Jodå, de finns men är som sagt *tämligen* exklusiva. Små enheter som du fyller med några GB av vanliga RAM-stickor finns även för konsumentmarknaden men de är dyra, sällsynta och ger ju inte mer bandbredd än vad gränssnittet medger. Återigen är det ju tillämpningen som bestämmer vad som är minnen, vad som är minneskort och vad som är SSD. Dessa RAM har ju en kontroller så att de ser ut som en hårddisk för systemet och agerar som en sådan.

Nätverkslagring är förvisso intressant men det är inte speciellt önskvärt för *all* data. Dels ligger bandbredden flera tiopotenser under bandbredd till disk och bredband är inte precis en teknik som kan "springa om" vare sig HDD eller SSD. Dels finns ett robusthetsproblem, systemet blir sårbart och kommer få nertid något som inte alltid kan accepteras, i synnerhet inte av företag. Förutom dessa finns administrativa och säkerhetsmässiga problem samt autenticeringsproblem. Det sista löses med enkelhet av befintlig teknik, men säkerheten som ett helt angrepssätt erbjuder enorma problem med avseende på dataintegritet och vattentäta skott mellan olika data för olika personer/företag.

På 90-talet talades det om "NC", "Net Computers" och Sun kom sedan med sin devis "The Network is the Computer". Men historian talar inte till dessa idéers fördel på stor skala.

Mikroprocessorn, som såg dagens ljus 1971, ersatte många implementationer av stordatorer och timeshare-system helt enkelt därför att man nu kunde få datakraft där den behövdes i stället för centraliserat. Tidigare, på 50-talet, fanns idéer och rentav prospekt från stora tillverkare som Univac och IBM att bygga jättelika centraldatorer som kunde förse hushåll med datakraft över ett nätverk. En slags föregångare av internet, fast helt centraliserad. Hemmavid skulle endast dumma terminaler (tunna klienter med dagens terminologi) finnas. Mikrochipet som kom 1961 och dödade dessa planer. Nu kunde man börja bygga minidatorer för bara ett fåtal användare.

I början av 1900-talet ersattes centralångmaskinen i många städer för att driva spårvagnar av elmotorer på plats, en centralisering. Några decennier tidigare, i slutet av 1800-talet ersattes centralångmaskinen i många industrier av små elmotorer för svarvarna, borrmaskinerna, etc, i stället för via remdrift.

Att centralisera eller börja lagra på avstånd är alltså något som förvisso har en del praktiska fördelar men sällan eller aldrig kan konkurrera med teknikutvecklingen med avseende på miniatyrisering. En del skulle nog vilja ha centraliserad lagring av kontrollskäl, men vi får inte låta tekniken gå åt detta håll av denna anledning.

På lokal basis är ju online-lagring (i en helt ny betydelse) en bra idé. För hemmanätverk och för företagsnätverk men varken trådad eller trådlös förbindelse, vare sig den är optisk eller elektrisk, förmår att hänga med i en utveckling styrd av HDD och SSD. Vi är också mycket närmare de praktiska och fysikaliska gränserna för vad som går att föra över på avstånd än vad vi närmar oss fysiska gränser för ren lagring.

Jag utgår givetvis från att du förstår att informationen på nätet lagras på hårddiskar. Miljontals sådana och säkert många tusen SSDs också.

Edit: Vette fanken var alla radbrytningar kom ifrån...

sådär, en hel sida med personer som bevisar motsatsen, tack och adjö herr besserwisser

som grädde på moset

Nu tänkte jag mer på att framhäva hårddiskens funktion i och med binära nummer 1 eller 0 som kan jämföras med en höjning eller sänkning, så haka inte upp dig för mycket på det.

Nej i detta fall fungerar sunt förnuft utmärkt (I alla fall mitt sunda förnuft), jag behöver inget som påvisar mina sägelser, jag vet redan vilka regler all materia måste gå efter, de kan ingen bryta, inte ens din mäktiga Hårddisk. Så jag gör mina påståenden för att din Hårddisk måste följa de reglerna också således jag vet dess begränsningar för att jag vet vilken lag den måste dansa till. Det är allt jag måste kunna, utan att visa dig en studie.

Dina inlägg är långa men måttligt intressanta. Jag vill att du kommer med 'empiri' som motsätter mina påståenden. Jag tror helt enkelt bara att du är en riktig bakåtsträvare, sådana behöver inte människan. Adjö.

Internet är internet.

Internet är INTE en hårddisk.

Lagra på internet är det bästa alternativet!

Internet är internet.

Slutsats?

Just precis, lagringen sker på internet.