Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Jag är nervös som faen! Ska köra upp för lastbil imorgon och jag känner mig inte förberedd

Trött på livet? Knappast, då jag tror att livet efter kommer vara precis som livet innan. Man har bara ett kort liv och så en oändlighet där man är omedveten, då kan man allt stå ut med mycket under det livet man har. För vad man än upplever så är det alltid något.

Vad jag är trött på: Folk som inte förstår det ovanför att de skall njuta av livet och ge fan i att jävlas med andra. Då detta förutom problem för den de jävlas med, kan leda till stora problem för de själva.

Jag vet inte hur samhället skulle behöva förändras för att folk slutade upp med att ha så stora problem med vad andra gör, likaså denna otroliga skadeglädje, där folk gärna hjälper till med att förstöra. Kommunism hade löst några problem med jantelagen, men en massa andra som angiveri m.m. skulle istället komma.

Jag minns förr, då upplevde jag folk som trevliga, alla ville en väl. (förutom jämnåriga) Idag så upplever jag snarare motsatsen på vissa ställen, en får f-n passa sig så en inte får stryk. Orsaken till bråket, ja absolut inte något alls. Nå det är skillnad på platser, göteborgsinnestad tycker jag folket är trevliga och vänliga. Likaså vissa förorter kring staden, inga problem att gå ensam där om kvällen. (om man inte skyltar med dyra kläder, mobiler etc)

Mitt råd till folk är passa på och njut av livet, om din granne gör något som du tycker är dumt (t.ex. slösar bort pengar), så skit i det om det inte negativt påverkar dig själv.

Vad är du för nån yeslifer egentligen?

Här är min åsikt: http://nivvo.blogspot.com/2009/06/what-really-grinds-my-gears...

ääh det fixar du Lycka till

Är så less på att jag inte var mer motiverad i Tennis när jag var liten. Är så less på alla saker som jag ville fast inte lyckades med. Är så less på att farsan vart dement när jag var 11 år, och bråka och hade sig. Är så jävla less på att jag är less så därför så tänker jag att allt var meningen för att jag skulle bli jag. Och jag är jävligt glad för att jag är jag!

Håller med fullständigt.

Är du jag eller?

En tröst är att vi sitter med facit, glöm inte det!

Bra initiativ till tråden!
SweC hjälpte mig under min period!

tummen upp!

hehe måste bara fråga men va har datanördar gjort dig ?
De är ju bara de själva som drabbas av deras konstanta datoranvändning! Är man inne på Sweclockers får man nog räkna med att en och en annan nörd dyker upp

Ontpoic: Blir trött på mig själv för ja orkar inte ta tag i saker och ting! Skulle behöva en fet spark i röven för att ändra mig. Blir ännu mer trött på föräldrar som tjatar på en om att man inte orkar ta tag i saker blir som en ond cirkel då ja känner mig ännu mindre angelägen om att börja göra saker !

Har börjat dala ner i en trevlig spiral av självhat och tristess. Började stark vid midsommar då jag och en klasskamrat till mig som tydligen var sugen på mig på alldeles för många sätt råkade "umgås" om man vill säga det lite civiliserat. Efter det har hon flippat helt och vägrar lyssna när jag säger att jag inte är intresserad.
Jag känner mig även jävligt ensam ganska mycket. Jag är inte ensam mer nu än tidigare, men det är först nu jag känner att ensamheten är ett problem och inte en välsignelse. Detta leder mig in på nästa problem då jag inte har nog med stake för att bjuda ut flickor då jag har dåligt självförtroende och inte vill bli nekad då jag är lite orolig att det kommer bli sjukt jobbigt.
Ensamheten har även tagit en otippad vändning. Även om jag är bland folk, t.o.m vänner, så känns det ändå som att jag är ensam. Jag längtar till hösten så skolan blåser igång igen. Då har jag iaf nåt som tar tankarna från all misär.

Trött på mänskligheten.

Edit:

Då är vi två. Känner mig likadant till 200% just nu.

Less på att vissa människor konstant ska klanka/hyckla/tracka/trycka ner/mobba, rakt upp i personens ansikte. Bara för att de inte gillar personen, hans åsikter, hans kunskaper inom något eller för de har egna problem.

I slutändan kommer det tillbaka och biter dem i arslet.
Acceptans, borde vara något man får lära sig i skolan!

Hopplöst.

Trivs, men trivs ändå inte, på Jobbet.
Är mycket med mina vänner, men känner mig ändå sjukt ensam när dagen bär mot sitt slut.
Har tagit tag i mitt problem med att vara rädd för saker, och kämpat med självförtroendet.
Träffat flera nya flickor även pratat i år/månader med vissa och under senaste veckorna har jag stämt träff med alla, resultat? man blev utnyttjad, sårad.

Jag tror nästan att det är tjejer som krossar killar, för tjejerna är det något slags spel, medans sånna som mig försöker hitta något stadigt som ska hålla.

Sen gör inte sommaren något bättre, när man måste sitta inne för att överleva (Jag är albino, och vill inte få cancer ;< )