Känns som mitt liv är tragiskt. Tråkigt jobb, singel, allmänt kass som pappa till mina kids och tjock och otränad.. 😭
Liv är ofta tragiska, tyvärr. Vissa saker kan man göra något åt för att fixa, andra omständigheter kanske inte kan ändras. Det som inte kan ändras kan man träna sig att leva med.
En grej som är ganska lätt att fixa och som ger många förbättringseffekter på många plan är ju just det där med träning...
Var själv tjock och otränad fram tills för ett par månader sedan, då jag gick tillbaks till gymmet igen när koronarestriktionerna till slut lyftes (månne de aldrig komma tillbaks igen fy fan...) Så nu är jag tjock och sisådär halvtränad! lol Kör 10 min lätt uppvärmning på crosstrainer, cirka 45 minuter styrketräning och sedan ett 30 minuterspass på crosstrainer igen (fettförbränning) + 5 min nedvarvning på slutet cirka 1,5-2 ggr/vecka i snitt, och det tar inte så himla lång tid innan det ger kännbar effekt. Har jävligt mycket bättre flås nu även fast jag fortfarande väger för mycket, och känner mig inte så jäkla klen heller längre även om man inte är någon stålman direkt.
Brukade även förut gå rätt långa promenader, ibland uppåt 9km eller mer och vissa av mina rutter är väldigt backiga, men det ger inte så mycket för kondisen som crosstrainern gör. Så när en uppförsbacke faktiskt inte känns alls i benen (såvida den inte är väldigt lång) och knappt heller ökar på pulsen så känner man sig lättare även fast man kanske inte ändrat så mycket i vikt, och att röra sig rent allmänt känns heller inte så jobbigt för den delen. Bära en matkasse hem från snabbköpet är inte heller tungt, osv.
Det är ju välkänt att fysträning frigör endorfiner och annat i hjärnan som ger psykiskt välbefinnande, vilket kan göra den grå vardagen lättare att leva med i tillägg till att man känner sig mer tillfröjds med sig själv och sin kropp.
Och det där med att du inte är en bra pappa, är det något du bara räds själv inombords, eller kan du peka på konkreta ting där du faktiskt fallerar? Tänk på att du har bara chansen att vara pappa åt dina barn en gång i livet. Kasta inte bort den, snart har ungarna dina växt upp och flyttat ut, det går så jäkla fort. Så rannsaka dig själv vid tillfälle, vad skulle du kunna göra bättre? Att vara en bra pappa behöver inte vara så komplicerat, att vara ett uppmuntrande stöd för dina barn är väl en central hörnpelare så att säga. Ge beröm, inte bara kritik. Det är viktigare att veta vad man gör bra än vad man gör fel till exempel. Och mycket kramar, typ.
