Citat:
Ursprungligen inskrivet av CSM101
Jag väntar på fördjupningen innan jag skriver, då det blev väldigt intressant det här.
FÖRST:
Skall ni citera så läs texthelvetet ordentligt först.
Jag tyckte i stort sätt som du fram till för ca. 1 och ett halvt år sedan. Jag har alltid druckit mycket när jag varit ute då jag aldrig blivit bakis och oftast haft riktigt kul på fyllan, inte haft några speciella problem med alkohol, utöver det normala.
Jag och några vänner hade varit ute på lokala krogen och druckit ett flertal bira. (allt som följer här efter har jag fått återberättat för mig) Uppträdde rätt dragen, men inte total wasted. Träffar upp med dåvarande flickvännen och skall åka hem till henne varav vi börjar bråka (en tjej och en kille höll på tjafsade med varandra på bussen och jag blandade mig i och bad dem lugna sig och hon tyckte det var onödigt).
Går av bussen då jag blir förbannad och går hem. Under den här promenaden verkar jag ha lyckats kasta ifrån mig min jacka och mp3-spelare. Kommer hem och börjar klä av mig för att gå och lägga mig då en som jag bodde med kommer in för att säga godnatt. Då flippade allt. Började slå sönder allt jag fick tag i, tv-apparater, tavlor, möbler. Drog t.o.m. handen genom ett fönsterruta. Nu ringer den som jag bodde med och var hemma för tillfället polisen men de hinner inte komma dit innan jag dragit. Går ut i endast kallingar (då jag hade klätt av mig för att sova) och går till min flickvän som bor en kvart - tjugo minuter bort, barfota. (detta var höst så var säkerligen inte varmt ute). Jag vaknar upp sovande hos tjejen (som den jag bodde med ringt och förvarnat) på en madrass i hennes mors rum med helt blodiga nävar.
Har inget minne av hela händelsen. Total black-out på nästan 12h.
Jag blev skickad för att ta drogtest som var negativt (aldrig brukat droger). Blev ett helvete närmsta tiden och fick gå och prata med någon psykolog som sa att jag troligtvis haft en panikångest attack följt av en psykos.
Efter det här lät jag bli alkoholen några månader men så började jag smått igen och allt fungerade bra, tills en kväll. Det hade ju trots allt gått bra resten av mitt liv och jag tänkte det hade med den situation jag var i livet den tiden.
Ute med några bekanta och sitter och krökar. (Här blir det helt blankt igen) Plötsligt skall jag ha rest mig upp och bara gått ut, inga jacka bara en piké och jeans (nu är det vinter).
Skall ha ringt runt till folk jag kände (bara en som svarade som tur var) och bytt mellan att gråta och skrika åt folk ute på stan att jag skall döda dem. Efter några timmar (gick runt i 3 timmar säkert) så har jag tagit mig till en tunnelbanestation på något sätt och åkt vidare till en annan där jag väntar på bussen hem då jag stöter på polisen, men har som tur var nyktrat till tillräckligt för att de inte skall fatta några misstankar. Tog mig hem och sov.
Korkat nog så lade jag inte av att dricka än vilket resulterade i två till duster med polisen där jag lyckats dra på mig en permanent axelskada från att jag blev arresterad och försökte slå tillbaka typ (vilket jag totalt förtjänar). Skall jag vara helt ärlig borde gett mig ordentligt med stryk dessutom, slapp undan utan åtal vilket var uppskattat. Det enda jag minns är känslan av att jag flög när poliserna hoppade på mig och satte in mig i pikébussen, stört sjuk känsla för kände verkligen ingen smärta och den kändes som en evighet. Undrade nästan om jag drömt först.
Andra gången var det några väktare som plockade mig blev hemkörd av polisen när jag började nyktra till, trots att väktarna ansåg att jag borde drogtestas.
Tog mig i nacken för ett tag sedan och insåg att jag måste behandla mig som en alkoholist för jag har både svårt att låta bli och kan inte alls hålla nere mängderna när jag väl rör det.
Håller mig undan alkohol HELT sen dess. Inte en öl till maten eller något alls. Är fan svårare än man tror. Blir mycket enklare med tiden dock.
Min personliga syn på så kallade "beroenden" är att det bara är dålig självdisciplin och ser ned på sådana människor, och detta fick jag applicera på mig själv med vilket underlättade att undvika alkoholen.
Summering:
Angående de två första psykoserna; solklart skall jag ansvara för mina handlingar, det är ju trots allt jag som utfört dem. Men lindrande omständigheter för eventuella brottsliga handlingar under tiden av mina psykoser hade jag tyckt varit inte mer än rätt.
De senare tillfällena så borde jag definitivt inte fått några "lindrande omständigheter" dock, tog ett aktivt val att fortsätta dricka trots jag var medveten om mitt svaga alkohol-sinne och skall då få betala för de eventuella brott jag gjort alternativt kunnat göra under de tillfällena. Om man vet att man har problem med sinnet under påverkan av något så får man ta mig fan ansvara för de dåd man utför då.
Att säga att man gör vad man egentligen vill på "en normal" fylla är en simplifiering. Man gör det man för SEKUNDEN, under det dåliga inflytandet av alkoholen, finner vettigt. För mig kommer grottmänniskan fram på fyllan och skall börja slåss med allt jag finner opassande. Varenda gång jag dricker får jag totala minnesluckor, rätt fifty fifty om jag börjar bråka dock.
Hoppas att folk med liknande problem kan känna igen sig i texten och att den kan påverka folks nolltolleranta syn på hur folk uppträder under påverkning av alkohol. Har under tiden som det här uppstod haft mycket problem i livet (inte någon jävla ursäkt, bara ett konstaterande av fakta) och jag är helt säker på att de skapade den person jag är på fyllan idag.
Har som sagt aldrig brukat droger så vill helst inte uttala mig något specifikt om det men om du t.ex laddar får du nog ansvara för eventuella snedtändningar då de är som jag förstår är betydligt vanligare?
Det finns förstås olika problem man kan ha med alkohol, och de skapar olika situationer. Viktigt att veta är att de faktiskt existerar och inte är något påhitt som ursäkt från folk (trots att många använder det, t.ex.). Problem med att man inte kan SLUTA dricka har dock bara att göra med dålig självdisciplin för att du är en svag människa, allt annat är en lögn.
Nu har jag inte kontroll-läst något av det här då det blev så jädra långt, har t.o.m. utelämnat mycket. Hoppas folk kan uppskatta ärligheten i texten.
