Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Tommie_l
tror Shagy har missförstått grovt eller vaknat på fel sida..

Nei jag syftar på följande och svar med samma attityd i andra trådar....

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dr.Mabuse
Ärligt talat så låter din föregående post mer som svammel faktisk.

Riktat till alla:
När det gäller tryck så sägs det sakna betydelse? Detta låter lite orimligt och jag resonerar lite såhär:

För att uppnå optimal kylning bör väl vatten passera värmekällan med en given volym per tidsenhet. Har man resistiva block och en klen pump så kanske man inte uppnår önskat flöde och kylmedlet blir varmt (varmare än med snabbare flöde). Det varma vattnet skall sedan kylas och ju varmare vatten desto större krav på radiatorn - som i sin tur är begränsad av sin yta och omgivande luft.

Läst att mina EK-block skulle vara resistiva så jag valde en pump med högt tryck vilket jag förstod från olika artiklar och tester är en bra kombination?

Uppenbart hypar killen på "tryck" eller flödeshastighet som jag läser mellan raderna att han menar när han pratar om att hans EK block är resestiv, vilket är menat att vara så i ett EK block. Men missar det fatum att ett för högt flöde i en EK orsakar att vatnet hinner tillbaks till blocket utan att att vattnet har haft kontakt med ytorna i radiatorn så länge att den har haft önskad avkylningseffekt innan den lämnar radiatorns slinga. och eftersom ett Ek block är ganska massivt och kyler med spår i stället för nålar (högflödesblockens teknik, tex swiftech och anfi-tec och aquagrafblockens design) och har pga enkel fysik mindre temperaturutjämning i blocket och har en mindre yta som faktiskt är direkt kyld av "nerkylt vatten större nytta av mindre födeshastighet. däremot har block som använder nästan hela blockets bottenyta som nålskuren arealförstoring större nytta av en högre flödesvaribel då de i regel har en tunnare botten för att avsätta värmen i vattnet snabbare och dessa block kräver också större radiatorer med längre slingor innuti och större luftflöde på de monterade fläktarna, de är effektivare på att kyla ner snabba tempökningar och tillfälliga hårda belastningar. Lågfödesblock som EK är till för att hålla emot jämnare hög och långvarig belastning och fluktuerar inte i temperatur lika mycket men har en högre genomsnittstemperatur. Men har man inte vetskap om varför sin utrustning är konstruerad på ett visst vis kan man gärna gå i fällor, och bli missnöjd med sin utrustning. Jag har själv kört högflöde i många år eftersom jag spelat mycket, men har nu gått över til en lågflödes cuplex hd ifrån en snabb switech GTZ eftersom jag kör höga 24/7 klock och mycket videokonvertering och on the fly konvertering medans jag streamar full hd filmer till projektor, och räknar ut metall-legeringars olika fysiska egenskaper, något som är krävande även om man ha cuda kort.

Permalänk
Medlem

Du får ursäkta mig Shaggy, men det låter som att du faktiskt ingen aning om vad du pratar om.

Du kan ALDRIG ha för högt flöde i ett vattenkylningssystem, vist du får en lägre temperaturskillnad mellan in och ut på block/radiatorer, men samtidigt får du mer vatten per tidsenhet och kyler därför minst lika mycket som vid lågt flöde.
Ett högt flöde ger mer turbulens i blocket och mer turbulens ger mer kontakt mellan komponenten och vattnet, vilket ger bättre värmeöverföring, och följaktligen lägre temperaturer. Det är enkel fysik

Och komma och påstå att det olika block lämpar sig för olika lastfall, spel/folding/video konvertering är rent skitsnack, CPU temperatur som CPU temperatur, förmågan att hålla temperaturen över tid har bara med radiatorns förmåga att ta bort värme ur systemet.

Edit
När det gäller flöde har jag ett litet exempel.

Tänk dig en loop där det tar 10 sekunder för vattnet att gå ett varv och det tar 2 sekunder för vattnet att passera en given komponent.

Dubbla nu flödet i loopen.
Det betyder att det tar 5 sekunder för vattnet att passera genom hela loopen, och 1 sekund att passera genom radiatorn.
Det betyder att vettnet hinner två varv genom loopen på 10 sekunder.
Mäter över två varv (10 sekunder) har vattnet befunnit sig i den givna komponenten 2x1 sekund = 2 s, det är samma som vid den låga flödeshastigheten.

Alltså tillbringar en vattenmolekyl lika mycket tid i varje komponent oavsett flödeshastighet, så länge man mäter över samma tidsperiod.

Visa signatur

"Jag har inte gått 5 år på Chalmers, men till och med jag vet att det är en dum idé att blanda vatten och elektronik"
Min Fru

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av shagy
Nei jag syftar på följande och svar med samma attityd i andra trådar....

Ber om ursäkt att jag inte lindade in mitt inlägg i sockervadd, men jag begrep uppriktigt sagt inte ett smack av ditt inlägg. Inte heller i följande svar (som jag nu svarar på). Har du inte förmågan att förklara på ett pedagogiskt eller begripligt sätt med veteksapligt stöd är det inget annat än svammel för min del. Hoppas du kan se bortom ditt ego och i stället för att överreagera på andra och min attityd fokusera på att få ut ditt budskap.

Och nej, jag är inte missnöjd med min utrustning. Har inte ens skruvat ihop sakerna än....

Visa signatur

There are two kinds of people: 1. Those that can extrapolate from incomplete data.
Min tråkiga hemsida om mitt bygge och lite annat smått o gott: www.2x3m4u.net

Permalänk
Medlem

Kan säga att jag fixat om till 3/8" i stort sett hela systemet nu. Funkar kanon och tempsen är över förväntan (eller under? "bättre" iaf)!

Visa signatur

+++ Divide By Cucumber Error. Please Reinstall Universe And Reboot +++

"Real stupidity beats artificial intelligence every time." - Terry Pratchett, Hogfather

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av lideri
När det gäller flöde har jag ett litet exempel.

Tänk dig en loop där det tar 10 sekunder för vattnet att gå ett varv och det tar 2 sekunder för vattnet att passera en given komponent.

Dubbla nu flödet i loopen.
Det betyder att det tar 5 sekunder för vattnet att passera genom hela loopen, och 1 sekund att passera genom radiatorn.
Det betyder att vettnet hinner två varv genom loopen på 10 sekunder.
Mäter över två varv (10 sekunder) har vattnet befunnit sig i den givna komponenten 2x1 sekund = 2 s, det är samma som vid den låga flödeshastigheten.

Alltså tillbringar en vattenmolekyl lika mycket tid i varje komponent oavsett flödeshastighet, så länge man mäter över samma tidsperiod.

Det där var ganska bra skrivet faktiskt.
Det är lätt hänt att man hakar upp sig på detaljer och glömmer bort det stora sammanhanget.

för att sammafatta,,
Om man vill ha ett effektivare vattenkylnings system så spelar alltså ingen större roll vad man har för dimensioner och pump.
Det bästa man kan göra är att koppla in en större radiator.