Köp av externt ljudkort, alt. internt?

Jag hade tittat närmare på EMU 0404 USB, det har länge varit ett populärt externt ljudkort för bruk med hörlurar. Om man köper ett "studiokort" bör man även kontrollera att det finns bra drivrutiner om man använder någon nyare windowsutgåva.

Ta Essence ST. Du blir inte missnöjd.

Udac verkar bli hyllad nästan överallt http://www.prisjakt.nu/produkt.php?o=532500

Med det sagt är det nästan omöjligt att hitta vettig information om ljudprodukter som dacs eftersom 99% som har åsikter inbillar sig både det ena och andra och egentligen inte har en aning om det är hörbara skillnader mellan x och x.
Så som med mesta när det gäller välljud är det väldigt svårt att veta vilka som vet vad de pratar om.

Det konstiga är man så sällan helt enkelt spelar in signalerna och jämför. Tex inspelade ljud och musik från olika ljudkort/dacar som nivåanpassas och jämförs med varandra skulle nog väldigt många vara intresserada av när de funderar på att köpa något.
Inspelningar färgas av det inspelande interfacet men skapligt hörbara skillnader blir ganska lätta att få grepp om. I vilket fall jämfört med "kraftfull perca fluviatilis-rymd med en rumkänsla som påminner om en mindre marmorerad hall av triangulär form som till viss del är beklädd av svagt gulnad tuber melanosporum, eller möjligtvis helt vanlig hedera helix" utlåtanden som vi blivit så vana att läsa, som är så totalt värdelösa för potentiella konsumenter.

Jag håller med om allt du skriver förutom det jag har dålig uppfattning om själv.

Dacar känns frustrerande just därför att jag hört ett antal tester där man spelat in samma källa på flera interface samtidigt och sedan nivåanpassat och mixat ihop inspelningarna och då tycker jag att jag ofta hört skapliga skillnader.

Frågan är ju vad det beror på. Det kan vara att nivåmatchningen inte varit helt perfekt, att vissa interface medvetet medvetet färgar ljudet, att det är svårt att koda om analogt till digitalt utan att färga ljudet eller att jag helt enkelt inbillat mig.
Jag tror inte jag inbillat mig, vid exakt likadana "vetenskapliga" tester har jag tex inte lyckats höra någon som helst skillnad mellan 24 och 16 bit och då återstår de andra alternativen. Jag har dock inte hört jämförande tester som dessa på hyggligt moderna interface så det kan möjligen vara en förklaring.

Jag tycker inte moderna dacar egentligen borde låta hörbart olika och därför känns det hela som sagt något frustrerande.

Nu vet jag inte om det här gäller alla saffire kort och kanske specifikt min typ av dator, men:
Jag har ett Focusrite saffire pro 26 kort sedan ett par år tillbaka, det har jag kört på min Mac dator anslutet via firewire då och allt funkar finfint så länge jag inte ansluter fler firewire enheter till datorn samtidigt som jag har kortet igång. OM jag samtidigt som kortet körs kopplar in t.ex en extern hårddisk så kraschar kortet - eller rättare sagt det börjar knastra och spraka utav bara den. Har ett flertal gånger varit i kontakt med Focusrites support om detta och det har visat sig att det inte går att lösa. Datorn jag använt tillsammans med kortet är en Apple G5 quad, dvs en ganska gammal burk - ca 4år, jag vet inte om det här problemet dyker upp på andra system än de med OSx installerat eller om det är en konflikt med den hårdvara som sitter i min gamla mac - men ett tips är att du kollar upp så att det kort du väljer inte har samma problem. Det är i alla fall konstaterat att det inte är ett fel på själva kortet jag har, utan drivrutinerna i kombination med datorn - supporten hos focusrite var grym, men till slut var vi tvugna att ge upp.
Hursomhelst är kortet verkligen bra och har funkat klockrent - så länge jag inte haft andra firewire enhter anslutna samtidigt.

Det där med störningar innifrån datorn är ren bullshit. Köper man bra saker, oavsett om det är PCI, USB eller något annat, så ska man verkligen kunna förvänta sig att det finns rippelfilter och under de korta sträckor som signalbanan på ett litet kretskort innebär, så finns det inte en chans att inducerade störningar ska bli märkbara, i alla fall inte i prisgruppen "överkomligt".

Om du vill ha kompabilitet, köp inte E-MU. Jag må var ett stort fan av deras kontrollpanel när det kommer till musikproduktion, men mitt 1212m funkar varken till mac eller till W7 (funkar med lite trix, men det är ingen höjdare).

Dessutom tror jag du gör bätte i att köpa ett ljudkort som inte är ämnat för musik, då dessa är mer minimala och håller sig till standarddrivrutiner som inte kommer sluta fungera på ett bra tag. T.ex. uDac passar in i den här ligan. Samma pris som ett 0202, fast utan A/D, mikrofonförstärkare och mjukvara. Undra vart pengarna gått i stället...

Det håller jag inte riktigt med om. Skillnaden ligger ju i brusgolvet och det krävs ju ganska extrema ljudtryck i ett extremt tyst rum för att brusgolvet från ett 16-bitsystem ska bli hörbart.
Man kan givetvis konstruera ett test så man kan höra brusgolvet, men vid normal musiklyssning är det knappast hörbart eller störande.

Sen kan en 16-bitsignal, med hjälp av "noise shaping", ha ett brusgolv som ligger långt under 120dB i de känsligaste frekvensområdena.

Det har dessutom gjorts ett omfattande vetenskapligt test (som publicerades i JAES) där ingen inblandad kunde skilja DVD-A eller SACD från samma signal körd genom en 16bit/44.1kHz "flaskhals".

120dB SNR vid uppspelning är bättre än du någonsin kommer behöva (i alla fall för musiklyssning), så det är inte någon direkt begränsning.

Du kommer garanterat höra bruset från inspelningen, förstärkaren eller andra delar i kedjan långt innan.
En bra förstärkare har SNR på runt 80-90dB. Väldigt mycket bättre än så behöver inte D/A-omvandlaren vara. Runt 100dB SNR kan man säga är en vettig nivå för ett ljudkort, en CD/DVD-spelare eller en extern DAC.

Sen finns det givetvis betydligt viktigare parametrar än SNR att titta på, t.ex. IMD och avvikelser i frekvensgången.

Och med tanke på att apparaterna som användes till de tidiga inspelningarna var extremt tekniskt begränsade så kan man ytterligare ifrågasätta behovet av "högupplösta" format.

Kolla specarna på utrustningen som användes då, t.ex. den populära rullbandaren Ampex AG440: 30-18000Hz +-2dB, 60dB SNR @ 15ips.