Förlovning

Alltså, giftermål har ju aldrig varit ett "etymologiskt påbjudet krav" för förlovade, giftermål är att "etymologiskt påbjudet krav" för den som friat och den som sagt ja. Förlovning är ju snarare bara namnet man sätter på stadiet i vilket förhållandet är när man friat och fått ja, men ännu inte gift sig. En förlovning är en biprodukt av ett frieri, inte en handling i sig.

Folk kommer alltid hitta på egna definitioner på begrepp, men om jag tycker det är en korkad omdefinition så tänker jag inte bara gå med på det utan åtminstone EN protest.

Du satt och funderade på det här och kom ändå inte på att folk kanske prioriterar olika saker?

förlovade efter ett år nu 4 år senare ligger ringen på havets botten...

Vet du ens vad ordet 'etymologi' betyder?

Ta en titt igen på ordet 'förlovad', dela upp det i dess två delar (för- och lovad, det är dagens stalltips) och kom sedan och säg mig att du i citerat inlägg inte beskrev just den denotativa (ordagranna) betydelsen av ordet.

Till Printscreens tafatta försök till argument gällande språkbruk har jag bara lust att skaka på huvudet, men jag ska, trots att det bär mig emot, besvara frågan

Om du inte visste det så får man stava bäst fan man vill. Däremot bör det finnas en referensram kring hur ett språk brukas av dess användare av den enkla anledningen att det annars blir väldigt lätt att missuppfatta varandra. Vi har referensramar för detta i form av grammatik som beskriver hur ord böjs och hur meningar konstrueras för att vi ska förstå vilken funktion olika satser har, samt att vi har ett (hyfsat) gemensamt vokabulär med tillhörande "stavningsregler" (vilka egentligen inte är regler, endast rekommendationer för att underlätta förståelse).
Såväl grammatiken (vilken inte är ett regelverk, endast en referensram) som ordbruk ändras betydligt snabbare än vi tror. Nu talar jag inte om de klassiska exemplen som Rinkebysvenska och slang, snarare om vad som så populärt talas om som 'rikssvenska' (vad som är rikssvenska är en helt annan historia som inte kommer att tas upp här, av mig i vart fall). Leta upp några nyhetssändningar eller debattprogram som är från olika decennier och jämför språket så kommer du se att många uttryck ändras på en relativt kort tid.
Jag ska inte tråka dig med exempel som du riskerar att inte förstå, men jag ska ta ett exempel på hur ett ords konnotativa betydelse förändras vilket jag tror att de flesta läsarna här på forumet kan förstå:
Dagens exempel är verbet "att surfa".
För 20 år sedan hade begreppet huvudsakligen en mening (kan ha funnits något slangbruk som inte har nått min kännedom också, men det är för exemplet icke relevant), nämligen att på en surfingbräda fara runt på vattnet. Majoriteten av de som surfade gjorde just detta och dess konnotativa innebörd var synonym med dess denotativa dito.
Idag är de som våg- och vindsurfar i minoritet jämfört med de som i första hand tänker på internetrelaterat surfande vid initial kontakt med begreppet utan prefix etc.
Vilket är korrekt? Självklart är inget av dessa två mer korrekt än det andra förrän du sätter det i en kontext - man kan inte ta förgivet att någon som "surfar en hel del" gör vare sig det ena eller andra utan att känna till mer om dennes vanor - men så fort du har given kontext så är det endast en konnotativ betydelse som är den korrekta.
Ordet "surfa" har olika betydelser beroende på sammanhang och det har fått det genom att samhället har förändrats. Det är idag sannolikt betydligt fler som tänker på att "surfa på nätet" än "surfa på vågorna" om de hör ordet utan närmare sammanhang, just på grund av att det är det vanligast förekommande.