Hittade häromveckan ett gammalt IBM Model N2 i farsans källare när jag var och rotade efter lite grejer. Model N2 är ett mekaniskt tangentbord, mycket likt Model M, fast i ett kompaktare paket. Eftersom jag länge letat efter ett mekaniskt tangentbord att använda hemma, så kunde jag knappt hålla mig till att komma hem och provköra det.
Tänkte på skoj posta hur det såg ut innan jag fick tag på det, och efter, i fall någon är intresserad
Smuts.
Det var ganska smutsigt, glappigt och nedgånget när jag först kopplade i det. Efter att ha legat i en vedkällare i tolv år så är det kanske inte så konstigt.
Med lite kärlek...
Efter några timmars skrubbande med Ajax fönsterputs (bästa elektroniktvättmedlet någonsin), så började det återfå sin forna glans. Jag sprutade även lite kontaktspray i brytarna, eftersom det var fullt med sågspån och sand när jag fick det, så kontakterna hade fått sig lite.
Till slut!
Och till slut så ser det ju nästan ut som nytt, redo att klacka på i några decennier till!
Fjädring
Skulle det ha varit ett vanligt gummidomstangetbord så skulle jag ju så klart inte ha lagt så mycket möda på att få det i skick igen, men det här är ett mekaniskt fjädertangentbord. Det har en fjäder under varje knapp, som vid ett visst läge i nedtryckningen böjer sig åt sidan, vilket får en liten strömbrytare under den att slå på för någon tiondels sekund.
Fördelarna med ett sånt tangentbord över ett vanligt gummitangentbord är att det inte finns någon risk för att skriva mer än ett tecken i fall man är lite ostadig på handen, samt att det är en mycket tydligare markering när en knapp är fullt nedtryckt; hör man "KLACK", då har det kommit ett tecken. Hör man det inte, så har det inte kommit ett. Simple as that.
Copyright © 1999–2024 Geeks AB. Allt innehåll tillhör Geeks AB.
Citering är tillåten om källan anges.
