Inlägg

Väljer ni mig ska jag anstränga mig ordentligt. Det finns så mycket teknik att skriva om, och jag har en mycket lång lista med hundratals ämnen jag skulle vilja rapportera om.

• Jag har trallat runt halva världen och besökt NASA, JPL, CERN, IBM och andra ställen där de förbrukar MYCKET datorkraft och har väldigt stora, vackra antenner.

• Det svenska försvaret är också väldigt snälla och ställer gärna upp och visar sina elektroniska apparater, har jag märkt.

• Eller, låt oss följa en optisk fiber från en datorhall till en ansluten kund och se vad vi stöter på på vägen, av routrar, patchlådor, optiska förstärkare (jag lovar, det är otroligt tufft) och olika mediakonverterare.

• Bahnhof känner de flesta till, men vet du vad som finns i hallarna? Det vet jag.

• Eller också kan man titta under plåten på en superdator på KTH. Moderna superdatorer består egentligen av en hel massa helt vanliga PC-servrar. Det är programvaran som parallelliserar driften som är magisk. Och snabbare nätverk hittar du inte!

• Ge mig ett kärnkraftverk! Där finns en hel massa styrsystem, egentligen embedded-datorer i särskilda lådor som pratar redundant Ethernet.

Det finns hur mycket kul som helst.

Man försöker ju så gott det går. Jag har någon sorts sjuklig drift att skriva djupgående teknikartiklar med en så pedagogisk text att läsarna klappar i händerna. Det underlättar väl att jag byggt egna datorer sedan cirka ungefär 1978. Jag minns när 256 byte RAM kostade 256 kronor. Men mitt nuvarande huvudintresse är IT-säkerhet. Det har vi inte mycket av i det här landet och ändå påverkar det i stort sett alla industrier, myndigheter, sjukhus och privatpersoner. De som har makten att påverka det genom att införa striktare kontrollmöjligheter, gör inget. Men så finns det de organisationer som klarat sig utmärkt, som SUNET och Netnod. De är absolut ogenomträngliga. Det kan man skriva många artiklar om.

Kvantdatorer är balla, men mystiska. Jag har sett en på Chalmers. Eller, det var fyra kvantbitar, bara. De drevs med mikrovågor. Där finns också oändligt mycket att reda ut.

Man kan skriva om codecarnas förlovade land. WXYZ-mikrofonen. Obrytbar kraft borde alla ha. Med mera.

Nej, det tror jag inte, för du verkar ha fattat redan.

Sweclockers är väl inte direkt platsen för reportage om universum, även om det finns kuliga datoraspekter av det, som all korrelationsteknik som behövs för Very Longbase Interference. Radioastronomi är kraftigt datorberoende. I övrigt kan jag skriva om allt från Wifi-teknik i gruvor, till datakommunikation i rymden, superdatorer (finns flera snygga på KTH), kvantdatorer (byggs på Chalmers), nya fräsiga halvledare som görs i flera lager för att kunna pressa in ännu mer nu när förtätningen börjat stanna av (Myfab halvledarfabriker), varför det är så bra med FreeBSD, hur SJ har burit sig åt för att (eventuellt) få upp farten på Internet för resenärerna (kanske), hur 5G fungerar (MIMO och synkrona sändare), krigs-stridsspelsimulatorn Exonaut, Gavagai AB, KTH-bolag, ska utveckla AI som kan förstå delfinspråk (mycket intressant textanalys), så byter du gas i din atomklocka, hur du digitaliserar dina kära LP-skivor på bästa sätt... Det finns hur mycket skoj som helst.

Vad hade jag för extrema politiska kommentarer? Exempel på artikel, tack. Det där är en fråga för redaktionen, om man ska skriva om politik eller ej. Om mina politiska åsikter inte stämmer överens med dina, kan jag inte ansvara för.

Jag minns att det fanns folk som hotade och skrek i diskussionsforumet redan då. Det fick man lära sig att stå ut med. Jag fick hot-mail också.

Och om en artikel misshagade dig, så finns det 999 till.

Tack. Jag har gjort. Jag kan inte sluta skriva tekniska artiklar. När folk gillar dem, blir jag ännu mer uppmuntrad och det har jag hundratals bevis på. När du sugit i dig allt på Sweclockers kan du fortsätta med min webbplats http://www.teknikaliteter.se/ Just nu toppas sidan av mina minnen från tiden vid Arecibo-teleskopet. Den artikeln startades givetvis efter den sorgliga olyckan som fick alltihop att ramla ihop för en månad sedan.

Nå, världen är full av radioteleskop och i och med VLBI-samarbetet betyder ett teleskop inte så mycket i den stora mängden. Det stooooora jag hoppas på är att vi äntligen ska få fina bilder av det svarta hålet mitt i Vintergatan. Ge mig flera svarta hål!!

Jag tänker söka! Jag är jättebäst. Jag hoppas jag får chansen att roa Eder med nya texter. Här är några av mina tidigare artiklar på Sweclockers: https://www.sweclockers.com/medlem/240494/artiklar

@Aka_The_Barf: Det händer hela tiden. Sätt voltmetern mellan spisen och diskbänken och vänta en stund. Ibland gnistrar det fint.

@znyggisen: "Så är rekommendationen att inte använda ESD-armbandet med skyddsjorden? Från Electrostatic Discharge Association's hemsida "Typically, wrist straps are the primary means of grounding personnel. When properly worn and connected to ground, a wrist strap keeps the person wearing it near ground potential."."

Du FÅR ansluta alltihop till jordpotential om du vill, men det behövs inte för att bara rädda den dator du just mekar med. Det är inte alls fel att ligga nära jordpotential. Ska man, på en industri, välja någon potential, är jordpotential det bästa, särskilt om ALLA i lokalen ska vara ESD-skyddade. Om en arbetare bara är potentialutjämnad med sin arbetsplats och sen går och tar i en kollegas arbetsplats, kan det ändå smälla. Sitter alla vid ett löpande band är det lämpligt att alla har samma potential som maskinen, och den är av säkerhetsskäl ändå jordad till elverksjord. Då hamnar man på elverksjord ändå.

@skog1s: "Att ta i elementet i 10 sec, är allt annat än just potentialutjämning!" Jodå. Mot elementet, men inte mot datorn.

@jehuty: "koppla in ESD bandet till elementet." Du kan ha haft tur, eller tillräckligt hög luftfuktighet, eller inte ha textilier som laddar upp sig. Du bör till exempel inte ha kläder i ebonit och sen gå och gnida dig mot katter.

@hipstergamer: "Över/Under-laddningen bör väl ha spritt ut sig överallt i datorn" Datorn är en försluten (nåja) plåtlåda. Det är en Fardays bur. Där inuti kan ingen laddning finnas.

@hipstergamer: "kan inte jag och datorn tillsammans långsamt bygga upp en spänningsskillnad jämfört med skyddsjorden, som sen kraftigt urladdas när jag sen är klar och kopplar i sladden?" Jo det kan ni, men vad spelar det för roll? Det har smällt förut i ditt vägguttag. Det blir laddningen i ditt datorchassi som leds ut på skyddsjorden. Det är fullständigt ointressant.

@Aka_The_Barf: För att elverksjorden är ansluten med en jättelång (högomig) sladd till din understation och om någon i samma byggnad eller bostadsområde skulle råka göra kortslutning mot jord, kan jorden hoppa upp till 200-250 volt innan delinkventens säkring går.

Tack för att alla är så snälla och gillar mina artiklar. Jag kommer snart med en om en FreeBSD-demon som kan installera systemet med vänster hand bakbunden, och en om mekanismerna bakom EVE Online.

Det var ju trist att det gick som det gick med IDG.