Ja, det är ju en komplex fråga. Men om vi uppfann en maskin som mångfaldigade mat gratis och för evigt så hade vi inte behövt producera mat på något annat sätt. Det hade gjort en betydligt större omvälvning i samhället än att konkurrera ut några lokala producenter i fattiga länder, det hade raderat ut hela jordbruksindustrin, förutom någon slags mindre nostalgisegment. Och ingen hade saknat dem. De får hitta annat att göra. Eller kanske till och med inget alls.
För har vi ett samhälle som kan producera allt åt alla, då bör alla åtminstone få sina basbehov (vatten, mat, sanitet, värme, husrum, sjukvård, utbildning, säkerhet, etc) mötta oavsett om de jobbar eller ej. Det finns ingen anledning att folk ska gå hungriga. Vårt kapitalistiska ekonomiska system är användbart när det handlar om att fördela ändliga resurser, men i en hypotetisk värld med en matreplikator som kan producera all upptänklig mat gratis så går det kapitalistiska systemet sönder.
Men om vi återvänder till verkligheten en stund, och återgår till media så är den begränsade resursen inte kopiering och mångfaldigande (där är vi i samma scenario som med den hypotetiska matreplikatorn) utan att skapa ny media och ny kultur, och att ha en modell som tar betalt vid kopieringen eller tillhandahållet skapar många problem, där det finns system som är mindre dåliga på många sätt. Frivilliga donationer för att finansiera media som folk faktiskt vill se, vore ett sätt. Visst, den som inte har råd blir utan inflytande, men det är ändå mindre dåligt än idag där bara de som sitter på de stora pengasäckarna har inflytande.
Jag blir inte fattigare på något sätt om en student som inte har råd kollar gratis på TV-serier eller film. Eller ens om en miljardär gör det.
Jesus framstod dock inte som oändligt kapabel så han hade sannolikt inte kunnat mata hela världen. Men poängen var inte att dra den extremt hypotetiska liknelsen med Jesus i långbänk utan att påpeka att etik är svårt och det som gynnar vissa gynnar inte andra, alternativt ger kortsiktig fördel till kostnad av långsiktiga diton.
Jag tror inte frivilliga donationer skulle fungera bra alls som driv i en levande underhållningsbransch. Jag tror mycket mer på att folk med resurser skapar underhållning att sälja, varpå de bör göra underhållning som folk vill ha för att kunna sälja den. Då slipper folk också slösa mer tid på att engagera sig i en massa "kickstarters" och kan istället bara köpa/hyra det som finns tillgängligt. Precis som det fungerar bättre att gå till affären och köpa den mat som finns (baserat på att ha analyserat vad folk vill ha) än att man ska hålla på och be bönder att föda upp ett djur eller odla lite potatis åt en. Det blir att backa oerhört långt i tiden vad gäller produktionsmetoder.
Din sista mening tycks lämna din tes om etik bakom sig totalt. Jag blir inte fattigare för att någon annan person blir bestulen heller, och jag blir inte skadad av att någon annan blir nerslagen. Att basera åsikter i frågan på om huruvida det drabbar en själv är mycket märkligt i mina ögon när man pratat om etik.