Alla användare på Internet behöver en IP-adress. Protokollet IPv4 klarar cirka fyra miljarder unika adresser. Av dessa är ett par hundra miljoner öronmärkta för andra områden, exempelvis lokala nätverk, och kan inte användas utåt.

I takt med att allt fler privatpersoner och företag världen över kopplar upp sig mot internet går de användbara adresserna åt i en rasande takt, och de lediga nummerserierna har de senaste åren snabbt blivit färre. Den 1 februari delades det sista fria adressblocket ut till den asiatiska registratorn APNIC. Att slutet på IPv4-eran närmar sig är därmed ett faktum.

Untitled-1.jpg

Enligt APNIC räcker adresserna för att täcka den asiatiska marknaden i ytterligare 3-6 månader. Därefter planerar registratorn att strypa tillgången och påbörja övergången till IPv6. Utöver dessa adresser finns ytterligare fem block med cirka 16 miljoner IPv4-adresser vardera som under våren ska fördelas lika över världen.

Lösningen på problemet heter IPv6, en modernare version av IP-protokollet. Här representeras adresserna istället av 128 bitar långa teckenkombinationer, att jämföra med 32 bitar för IPv4. Det ger möjlighet till ett närmast oändligt antal unika adresser.

IPv6 kräver dock omfattande ändringar och mycket av den befintliga infrastrukturen behöver uppgraderas eller bytas ut för att det nya protokollet ska fungera smärtfritt. Övergången går därför långsamt och idag står IPv6 endast för en bråkdel av trafiken på internet.

Trots den till synes dystra framtiden för IPv4 går det att se ljus i tunneln. Vägen fram till IPv6 är i åtminstone teorin förhållandevis rak och de flesta moderna system anpassas sakta men säkert för de nya adresserna. IPv6 erbjuds dessutom av många svenska internetleverantörer och webbhotell, vilket underlättar övergången för svenska internetanvändare.

Källa: APNIC.