I samband med terrorattentaten i Paris under slutet av 2015 presenterade Sveriges regering tre lagförslag för att öka arbetstakten för terroristbekämpning. Ett av dessa förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter i hemlighet får avläsa krypterad data och under hösten 2017 lades ett delbetänkande fram.

Datainspektionen meddelar nu att de inte anser att en sådan lag bör instiftas, bland annat eftersom metoden kan komma att användas vid brott av mindre hotande karaktär. Myndigheten menar även att regeringen inte tagit hänsyn till alla integritetsrisker som följer med hemlig dataavläsningen.

Hemliga tvångsmedel är speciella eftersom de ger staten rätt till en långtgående övervakning och kontroll över medborgarna. Det ställer särskilda krav på lagstiftningen.

Jonas Agnvall är jurist hos Datainspektionen och pekar på att den föreslagna lagstiftningen ger stora kontrollmöjligheter, som inte nödvändigtvis kommer användas proportionerligt mot de rättigheter som inskränks.

Vidare skriver Datainspektionen att integritetssäkerheten endast rättfärdigar hemlig dataavläsning när rikets säkerhet påverkas, vilket exemplifieras med grov organiserad brottslighet och terrorism. Regeringens delbetänkande talar istället om användning vid brott med minst två års fängelse som påföljd.

Myndigheten menar även att metoden inte lär vara särskilt effektiv eftersom användandet av tjänster från bland andra Microsoft, Facebook och Amazon är stort, något som gör den lagrade informationen mer svåråtkomlig. Slutligen anser de att lagförlaget är för otydligt gällande hur övervakning ska implementeras, hur tillstånd ska utfärdas samt hur materialet kan användas i brottsutredningar.