Efter snart sju år är en ny generations spelkonsoler på ingång från Microsoft och Sony, med Xbox Series X respektive Playstation 5. När duon släppte Xbox One och Playstation 4 mot slutet av 2013 använde båda hårdvara designad av AMD, och båda fick kritik för att specifikationerna kunde liknas vid marknadens billigare stationära datorer.
Det blir det ändring på den här gången. De två bolagen har återigen vänt sig till AMD och i båda fall används samma grundstommar sett till hårdvara. Systemkretsarna som tagits fram i samarbete med AMD kan den här gången jämföras mot stationära datorer av rang.
Specifikationer: Sony Playstation 5
Xbox Series X | Playstation 5 | Xbox One X | Playstation 4 Pro | |
|---|---|---|---|---|
Processor | 8 × Zen 2 | 8 × Zen 2 | 8 × Jaguar | 8 × Jaguar |
Grafikdel | 12,15 TFLOPS | 10,28 TFLOPS | 6,0 TFLOPS | 4,2 TFLOPS |
Kretsyta | 360,45 mm² | Den finns | 366,94 mm² | 325 mm² |
Tillverkning | TSMC 7nm+ | TSMC 7nm+ | TSMC 16nm | TSMC 16nm |
Minne | 16 GB GDDR6 | 16 GB GDDR6 | 12 GB GDDR5 | 8 GB GDDR5 1 GB DDR3 (OS) |
Bandbredd | 10 GB (560 GB/s) | 16 GB (448 GB/s) | 326,4 GB/s | 217,6 GB/s |
Intern lagring | 1 TB NVME SSD | 825 GB NVME SSD | 500 GB HDD | 1 TB HDD |
Prestanda, lagring | 2,4 GB/s (rådata) | 5,5 GB/s (rådata) | 120 MB/s | 50–100 MB/s |
Optisk läsare | 4K UHD Blu-ray | 4K UHD Blu-ray | 4K UHD Blu-ray | Blu-ray |
Prestandamål | 4K vid 60 fps | Säkert | 4K vid 30 fps | 1080p vid 30 fps |
Gemensamt för Xbox Series X och Playstation 5 är att de bestyckas med åtta kärnor av arkitekturen Zen 2, vilken är densamma som Ryzen 3000-serien och kärnantal i linje med den populära modellen Ryzen 7 3700X. Det som skiljer är klockfrekvenser, men också hur dessa fungerar.
Microsoft använder en enkel lösning där samtliga kärnor konstant körs i 3,6 GHz med Simultaneous Multithreading (SMT) aktiverat, för totalt 16 trådar. Utvecklare kan också välja att slå av SMT, vilket ökar klockfrekvensen för de åtta kärnorna en aning till 3,8 GHz.
Sony använder en mer modern, men för spelutvecklare mer oförutsägbar, lösning med variabla klockfrekvenser eller det som bland entusiaster kallas "turbo". Alla åtta kärnor har alltid SMT aktiverat och körs i upp till 3,5 GHz. Fördelen är att detta ger lägre strömförbrukning, medan nackdelen är att förutsättningarna varierar konstant och därmed även prestandan.
Grafikdel snabbare än Radeon RX 5700 XT
Mönstret med variabel klockfrekvens återfinns på grafiksidan, där Sony har 36 beräkningsenheter (CU) eller 2 304 streamprocessorer i upp till 2,23 GHz, för en teoretisk beräkningskraft om som högst 10,28 TFLOPS. Även detta varierar och den prestanda Sony anger är således ett bästa scenario.
För Microsofts del handlar det om 52 beräkningsenheter (CU), vilka ger inget mindre än 3 328 streamprocessorer. Dessa körs konstant i 1,825 GHz och utan någon turbofunktion, vilket också ger en konstant och för utvecklare förutsägbar beräkningskraft på 12,15 TFLOPS.
I jämförelse med PC-världens grafikkort kan de teoretiska siffrorna ställas mot Radeon RX 5700 XT, som ligger på upp till 9,75 TFLOPS. Värt att nämna är att det här grafikkortet baseras på arkitekturen Radeon DNA (RDNA) medan spelkonsolerna använder nästa generations RDNA 2, vilket sannolikt innebär ytterligare högre prestanda per angiven teoretisk FLOP. Spelkonsolerna får också stöd för ray tracing, något RX 5700 XT saknar.
På minnesfronten är båda spelkonsoler utrustade med 16 GB GDDR6, med skillnaden att Microsoft kör dessa över en bredare minnesbuss. Detta ger en teoretisk bandbredd om 560 GB/s jämfört med de 448 GB/s i Sonys dito. Av dessa är 10 GB tillgängliga för spel i Xbox Series X och Sony har ännu inte avslöjat hur de delar upp sitt minne mellan spel och systemet i övrigt.
Utifrån specifikationerna är det inte svårt att säga att Microsoft ser ut att ha den högre presterande spelkonsolen den här generationen. Det finns dock potentiella fallgropar med detta, där den kanske största farhågan är att priset blir högre än Sonys Playstation 5.
Att Microsoft kör på en stor (Sony har inte gått ut med någon siffra) krets med en redig grafikdel och att alla klockfrekvenser körs konstant i en hastighet, talar för att den också blir mer strömtörstig. Det här kan resultera i högre ljudnivå än för Sonys dito, men beror helt på hur duktiga Microsoft varit i att designa kyllösningen.
Snabb SSD-lagring i fokus
Den kanske största nyheten är att båda går över till snabb SSD-lagring, vilket öppnar för helt nya möjligheter för spelutvecklare. Enligt de bådas officiella siffror ser det ut som att Sony tar hem storsegern här. Tack vare en egenutvecklad kontrollerkrets för lagringen anges hastigheter på upp till 5,5 GB/s, att jämföra med "endast" 2,4 GB/s för Xbox Series X.
Hur mycket skillnaden i lagringsprestanda kommer påverka i praktiken återstår att se, men oavsett innebär det ett rejält steg fram för spel. Nämnvärt är också att Microsoft bygger in en SSD på 1 TB medan Sonys skräddarsydda lösning ligger på något lägre 825 GB.
Dagens moderna spel tar upp mycket plats och därför har båda aktörer sett till att utrymmet kan utökas, men tillvägagångssätten skiljer sig åt rejält. Microsoft har i samarbete med Seagate tagit fram en ny typ av "minneskort", som kan köpas till separat och pluggas in bak på spelkonsolen. Den vanliga SSD-lagringen eller ett sådant minneskort är krav för Xbox Series X-spel.
Sony tillåter i sin tur helt vanliga SSD-enheter som ansluts via PCI Express-baserad M.2 (NVME) och dessa ska vara enkla att installera. Förbehållet är att de måste leva upp till Sonys prestandakrav. Bolaget kommer därför att certifiera SSD-enheter, som blir godkända för användning med Playstation 5.
Värt att nämna är också att båda spelkonsoler blir bakåtkompatibla med titlar från föregående generation – Xbox One (S/X) och Playstation 4 (Pro). Dessa spel behöver inte heller installeras på den snabba inbyggda SSD-lagringen, utan kan köras på en extern hårddisk som kopplas in via en vanlig USB-anslutning.
En ny generations spelkonsoler är på ingång och lanseringen av de båda äger rum lagom till julhandeln 2020, det vill säga mot slutet av året.
