Det råder ingen tvekan om att artificiell intelligens (AI) är något teknikjättarna storsatsar på. AI-beräkningar sker genom de för SweClockers medlemmar bekanta Tensor-kärnorna i Nvidias "Turing"- och "Ampere"-arkitekturer, som exempelvis nyttjas vid uppskalning med DLSS. Att besegra mänskliga världsmästare i datorspel och optimera energianvändning i bärbara datorer är andra AI-knutna aktiviteter.

Nu får svenska forskare inom just artificiell intelligens och maskininlärning en rejält uppgraderad verktygslåda, i samband med att Sveriges mest kraftfulla superdator för AI invigs. Superdatorn tar plats i serverhallarna vid Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet, vilket öppnar dörren till en teoretisk beräkningskraft om 300 petaflops vid mixed-precision.

I sann superdatoranda har systemet ett namn: Berzelius, efter östgötaslättens framstående vetenskapsman Jacob Berzelius – "den svenska kemins fader". Under skalet på den nutida versionen av Berzelius finns vattenkyld hårdvara i form av 60 Nvidia-signerade lådor av typen DGX Superpod, med grafikkretsarna A100 i centrum. Varje låda befolkas av 128 processorkärnor AMD "Rome" och åtta "Ampere"-baserade toppkretsar utrustade med 40 GB minne vardera, som med 480 kretsar blir drygt 19 TB. Vid full belastning får nämnda vattenkylning avleda värme på omkring 300 kW.

Jensen_Ampere.jpg

I maj år 2020 bakade Nvidias VD Jensen Huang den A100-bestyckade DGX-systemen hemma i köket.

Varje DGX-låda är utrustad med tio fiberanslutningar – åtta på 200 Gbps och resterande på 100 Gbps – och kommunikation mellan delsystemen sker över Mellanox-hårdvara. Del av Berzelius är också fyra NVME-utrustade lagringsservrar optimerade för användning i AI-sammanhang, som efter redundans har en kapacitet på 1 petabyte (PB). Total läs- och skrivprestanda ligger på hisnande 192 respektive 136 GB/s. På mjukvarufronten svarar företaget Atos för en lösning som "stödjer forskare i att använda systemet effektivt".

I likhet med många superdatorer handlar det rent konstruktionsmässigt om en rad serverskåp, där en sidopanel med Berzelius namn markerar vad det handlar om. Passande nog sällskapas namn och logotyper av den binära ASCII-koden för "AI". Med den fläskiga hårdvaran följer en lika fläskig prislapp på 150 miljoner kronor, där dubbla beloppet donerats från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att också tillåta utbyggnad om några år.

Forskning inom maskininlärning kräver enormt stora datamängder som måste lagras, transporteras och bearbetas under träningsfasen. Berzelius är en resurs av en ny storleksordning i Sverige för detta ändamål som kommer att göra det möjligt för svenska forskare att konkurrera i absoluta världsfronten inom AI

Anders Ynnerman, som är professor i visualisering, menar att den mycket tunga träningsfasen i AI-sammanhang nu kan hanteras och ta svensk forskning till ämnesområdets framkant. I samtal med NSC:s tekniska chef, Niclas Andersson, förklaras att framtiden får utvisa exakt hur forskare kommer att nyttja verktyget, men att användningen troligtvis blir mer dynamisk än hos de andra superdatorerna i NSC:s arsenal.

Andersson berättar även att framtiden innehåller en uppdatering av Topp 500-listan för superdatorer, vilken även KTH har siktet på med den nyligen avslöjade superdatorn Dardel. Listan uppdateras i juni och Niclas Andersson spår att det är möjligt att Berzelius hamnar någonstans i spannet plats 60–70.

Inom kort packar SweClockers reportageväskan för att titta närmare på Sveriges snabbaste AI-superdator och dess högpresterande grannar. Har du några frågor som du vill få svar på? Hoppa in i kommentarstråden och presentera dina funderingar!

Källa: Linköpings universitet